Prata med dina föräldrar, din mentor/er på skolan och skolkuratorn om hur du mår och känner. Sedan tycker jag även att du ska komma i kontakt med psykiatrin, antingen BUP eller vuxenpsykiatrin. Livet blir inte lättare och grundproblemet med ångesten kommer inte försvinna för att du hoppar av skolan och hoppas på att saker och ting reder ut sig bara du får göra något annat. Dessutom vad ska du göra? Jobb kan du i princip glömma, helt seriöst. Att drälla hemma mellan kraven från Arbetsförmedligen och deras aktiviteter är inte mindre ångestframkallande än vad skolan är. Tro mig.
Kom ihåg du trivdes ju för inte så länge sen. Något har skett, och av det lilla du skriver så verkar det inte ha hänt något traumatiskt i ditt liv som skulle kunna vara orsaken bakom ångesten. Psykisk sjukdom så som depression tex drabbar många förr eller senare i livet, tar man inte det på allvar, får hjälp och hanterar problemet kan det ställa till med rejäl skada i ens liv. Ångesten kan bero på stress, hormoner eller någonting annat. Svårt att säga, men du måste ta reda på _varför_ alltså på riktigt, inte bara "tro" du vet.
Hoppa inte av utan att först ha fått hjälp med att reda ut vart din ångest kommer ifrån och vad man kan göra för att hjälpa dig med den. Om problematiken med ditt mående får sig en lösning är oddsen för att du tycker att hoppa av skolan var en svin dålig ide. Man ser sällan nyktert på saker och ting när man plågas av ångest, depression, social fobi osv. Allt man är intresserad av då är att fly, och det hjälper aldrig.