Barn för att reparera en relation

Jag förstår inte. Varför har han oskyddat sex med dig om han inte vill ha barn? Vet han inte hur de blir till?

Nej, för mig låter det inte som rätt läge att bli gravid.
Bägge skall vilja ha barn.
Att ni bråkar konstant om hans oförmåga att skaffa jobb gör ju inte saken bättre.

Älskar du honom? Vill du leva med honom? Även utan barn?
Annars är det nog läge att börja fundera över tillvaron i stort.
Stanna eller bryta upp?

Nej det fattar inte jag heller.

Jag tror jag älskar honom, är inte så bra på det här med känslor..
Jag känner ofta att jag vill leva med honom men..jag vet väl inte hur länge jag ska vänta ...hur mycket tid han ska få att skaffa sig ett jobb och en inkomst.

Hur mycket tid har han haft för att skaffa sig jobb/inkomst? När hade han senast ett jobb? Varför slutade han där? Är han också över 30? Får han a-kassa? Vad gör han på dagarna?

Som sagt, för mig låter det inte som en lyckad idé med barn just nu, och ev inte alls med denne man. Jag ser ingen riktig lycka i ert förhållande (baserat på mina tolkningar av hur du skriver).

Att skaffa barn för att laga en trasslig relation är ungefär lika effektivt som att använda bensin för att släcka eld.

Herregud vilken längtan efter en jäkla massa problem! Ni är uppenbarligen inte rätt för varandra och du vill dra in er i ett liv som ni inte kommer att klara. Om du stör dig på honom nu så kan du nog inte ens föreställa dig hur fruktansvärt du kommer att få slita för att samarbeta med någon du kommer att tycka är en stor idiot så småningom...

Fast....hur kan man baserat på det jag skriver säga att vi inte är rätt för varandra
för att jag vill ha barn nu men inte han?

han har haft ett jobb en kortare tid som han fick sluta på
sen har han gått en utbildning sen vi träffades
sen inget mer

Inte pga att du vill ha barn men inte han, utan pga resten du skriver. Ni bråkar konstant  om hans oförmåga att hitta jobb. Ni har olika syn på huruvida det är viktigt att komma upp ur sängen på morgonen och finna någon sysselsättning. Du kallar er relation ostabil.
Delar ni på hushållsgöromål? I och med att du jobbar och han mest går hemma (?) är det väl han som sköter det mesta vad gäller disk, tvätt, städ, matlagning, osv?
Är ni överens om att ni vill ha barn i framtiden ens?
Hur länge kan/vill du försörja honom innan du tröttnar?

Han gör i princip allt hemma, städar, diskar och lagar mat.
Ber jag honom om hjälp med något så gör han det direkt, så han är inte lat på det viset eller hjälper inte till.

Han vill ha barn men han vill ha jobb och hunnit få en stabil inkomst, säger han.
Det är ju just det jag inte vet, kostar egentligen inte mycket mer att köpa mat till honom också...för det är i princip det enda som jag gör pengamässigt.

Utan det är mest att vi aldrig kan göra något ihop som kostar pengar, om jag inte vill betala för oss, vilket jag gjort många gånger.
Också att det börjar bli jävligt oattraktivt med en man som bara går hemma.

Jag längtar ihjäl mig efter vanliga svenssonsamtal, hur man haft det på jobbet, lite gnäll som liksom hör till

inte vad man såg för roligt klipp på internet idag