• svepä

    17 år gravid, min mamma är emot och min pojkvän längtar

    Jag är 17, bor hos min pojkväns föräldrar där jag absolut inte trivs men kan inte flytta hem..

    För ungefär två veckor sedan fick jag reda på att jag var gravid. Min pojkvän är 20 och känner att han är redo för ett barn och är säker på att han vill att vi ska behålla det, jag var också helt säker..tills jag snackade med min mamma som är helt emot det här och verkligen tycker att jag ska göra abort.

    Vi har länge planerat att skaffa en egen lägenhet men det har aldrig blivit av eftersom min pojkvän inte har en säker inkomst varje månad. Men nu får vi förhoppningsvis flytta in i en lägenhet i början av december.

    Jag vill egentligen inte göra abort, skulle må fruktansvärt dåligt av att göra det och önska bara min mamma skulle kunna se något positivt i det här istället.. Varje gång min kille pratar om att han ska bli pappa skiner han upp som en sol.

    Tanken att bli mamma både skrämmer mig och gör mig väldigt glad. Ena sekunden så vill jag verkligen inget annat och tänker på hur bra det faktiskt kan bli, sen blir jag påminnd av vad min mamma sagt och blir osäker på om jag verkligen klarar av detta.

    Är rätt säker på att jag inte klarar av att göra en abort och att jag vill behålla. Men kommer min mamma någonsin kunna acceptera mitt val och vara glad istället?

    Sura kärringar som är emot alla som är under 25 och ens tänker tanken på barn kan låta bli att kommentera. Skulle vilja höra hur andra runt min ålder gjorde och tänkte eller ska göra och tänker :)

  • Svar på tråden 17 år gravid, min mamma är emot och min pojkvän längtar
  • Snällasötarara

    Fick barn som 17-åring. Inget jag rekommenderar. Tipsar dig om att fixa klart din utbildning o sedan skaffa ett jobb. Sätt undan lite pengar. Fixa en bostad....

  • Idd

    "Skulle vilja höra hur andra runt min ålder gjorde och tänkte eller ska göra och tänker :)"


     


    Jag hade gjort en abort om jag hade varit i din situation, inte för att din mamma misstycker, utan för andra orsaker.


    För det första så har du inte gått färdigt skolan. Att få ett jobb utan utbildning är inte det lättaste. Du skulle få den lägsta föräldrapenningen då jag antar att du inte har någon hög inkomst (om du ens har någon över huvudtaget?) 


    Att skaffa barn utan inkomst är inget jag skulle rekommendera.


    Jag skulle gå färdigt skolan och skaffa ett jobb så jag kan ge mig själv och mitt barn de bästa möjligheterna här i livet. Att du kan försörja ditt barn på bästa sätt. 


    Att pojkvännen inte har någon fast inkomst gör ju inte saken bättre.


    Försök att förstå din mors oro, hon vill ju bara ditt eget bästa. Och skulle du välja att behålla så skulle hon självklart förr eller senare acceptera det får man hoppas.

  • Topcom

    Jag är ingen sur kärring, jag är en tvåbarnsmamma på 25 som blev mamma första gången som 19-åring. Jag avråder dig starkt till att skaffa barn som 17-åring. Jag ångrar absolut inte mina barn, dom dör jag för, men jag ångrar att jag fick dom så tidigt.

  • Jw83

    Klarar du av barnet även om/när ert förhållande tar slut? Eller kommer du få flytta hem till mamma och vara beroende av henne?

    Kommer ni kunna dela lika på föräldraledigheten eller förväntar du dig att han ska skriva över sina dagar på dig?

    Klarar du dig ekonomiskt om/när du blir ensam även om han vägrar skriva över dagar på dig? Eller kommer du sitta utan pengar och med ett barn som är för litet för dagis?

    Drömmer du om att kunna ge ditt barn den bästa starten? Vill du ha en kärnfamilj ? Vill du kunna spara föräldradagar och slippa lämna barnet på dagis väldigt tidigt?

  • aeae

    Jag är själv ung förälder, och fick min dotter tidigt.. Blev gravid när jag var 17. Jag hade egen bostad, inkomst, sparade pengar, min sambo var dessutom äldre så han hade också inkomst mm.

    Det jag vill säga är att, om du inte klarar av abort, och tycker det är jobbigt och påfrestande. Hur ska du klara av ett föräldraskap? Sömnlösa nätter, du ser fina och dyra saker du vill ha till ditt barn som du inte har råd med, du vill vara föräldraledig två år och vill inte skicka ditt barn på dagis när hen är 9 månader, du vill köpa finaste och dyraste sakerna? Just nu kanske du tänker att du har råd så att du klarar dig, men tro mig när jag säger att när man är förälder vill man alltid ha det bästa för sitt barn. 

    Du säger att din kille är så glad, men han är 20 år. De flesta 20 åringar har inte lekt färdigt, särskilt inte killar och troligtvis är risken väldigt stor att ni separerar och du blir ensamstående.

    Lyssna på din mamma, hon vet vad som är bäst för dig. 

  • FresnoKiwi95

    Gör det som känns rätt för dig. Det handlar inte om vad din kille eller mamma tycker. Det handla om vad du tror är det bästa att göra.

    Lycka till! :)

  • Anonym9998

    Hej grattis :) jag är 15 år och gravid i vecka 16 ska behålla och min pojkvän är världens lyckligaste :) i början var min mamma och pappa också emot det men jag hade bestämt mig detta barn ligger i min mage nu å ska ligga där tills jag ska krysta ut hen för det är nått jag och min pojkvän skapat och det är en gåva :)
    Man vet inte om man klarar det fråns man försökt och när väl bebisen är här MÅSTE jag klara det för då är jag ju mamma :) ska dock bo kvar hemma (mamma vill inte att jag flyttar innan jag är 18)

    Gör det DU känner är bäst för det är ditt val och ingen annans.. såklart pappan till barnet ska få vara delaktig men det är fortfarande ditt val :) om det är något du undrar så skriv gärna ett privat meddelande till mig :) delar gärna med mig av det jag gått igenom :) lycka till 

    många kramar! hoppas det löser sig för dig :)

  • laila88

    Jag blev gravid som 16åring utan nåt. Men det har löst sig. Skulle aldrig kunnat abortera min son, han är mitt allt och nu ska han få en lillasyster :)

    Har dock gjort abort mellan första barnet och nuvarande bebisen i magen och de besluten var helt rätt väg att gå. Inte rätt pappa och inte rätt tidpunkt då.

    Jag tog beslut efter hjärtat. Det fick bara lov att bära, i min värld fanns inte det på kartan att det fick/kunde brista. Man gör det man känner är rätt och gör det bästa av situationen.

    Ingen kan säga bu eller bä, den enda som kan veta vad som är rätt för just dig är du. Hoppas du kommer tillfreds med ett bra beslut för dig/er.

    Testa gå till kuratorn på ungdomsmottagningen och prata ut. Det kan hjälpa att få grepp om situationen och leda till att man känner sig säkrare på sina känslor och tankar.

    Av två graviditeter där jag valt att behålla och tre aborter och två missfall har jag märkt, att vid alla tillfällen har jag innerst inne känt från första sekund vad som var rätt väg att gå. Även om jag velat så har jag egentligen vetat mina val. Dom var rätt i alla tillfällen. Utom missfallen, som jag inte hade någon makt över.

    Man ska lita på sig själv mer än någon annan.

  • Hemlig96

    Hej! Jag valde som 16 åring att behålla, trots att alla runt omkring mig inte tyckte det. När det lagt sig hos alla nära så fick jag i 13e veckan missfall. Och om du ens tvekar på abort, gör det INTE! För det kommer bara skada dig. Du är den som kommer må dåligt, för ingen annan än DU vet hur det känns inombords! Allt ordnar sig, vilket val du än gör. Stå på dig!! Behöver du prata så är det bara att skriva! Kram <3

  • Denungamamman

    hej! 

    17 år och gravid..själv ingen inkomst. Och min sambo får jobb efter nyår så det skönt..gör som du själv känns är bäst. Men ekonomiskt är nog erat största problem. Hoppas att ni löser allt och det är bara att kämpa! kramis

Svar på tråden 17 år gravid, min mamma är emot och min pojkvän längtar