Abort p.g.a. ekonomin?

Jag är oplanerat gravid och är lite i chock. Hade ställt in mig på att jag var klar med barn efter att ha längtat efter ett tredje. Börjat njuta av mer självgående barn och mer frihet. Kan inte tänka klart känner jag.

Ekonomin är tunn, vi klarar oss och lite till, men aldrig några utsvävningar eller större projekt, vilket min sambo tycker är jobbigt. P.g.a. en miss från min sida har mitt SGI sjunkit från väldigt högt till minsta möjliga. Jag är dessutom arbetslös och har tufft att få jobb, börjar lätta lite men inget stadigt.

Ska jag göra abort pga ekonomin? Vi bor i hus, barnen har allt de kan önska, vardagen lider inte av ekonomin. Vet inte hur det skulle bli om jag får ännu mindre pengar pga dålig SGI (har högsta A- kassan idag), ur den aspekten borde jag göra abort. Jag fixar en tight ekonomi och att välja bort överflöd, men sambon ser det alla andra har och gör, de som inte längre är småbarnsföräldrar.

Det som gör att jag tvekar är att jag vill ha det här barnet, känns som sista chansen och de tankar jag haft innan har ploppat upp igen. För att inte tala om hur dåligt jag skulle må av en abort. Jag har inställningen att man klarar allt, men tänk om vi inte gör det?

Konstruktiva råd ifrån utomstående tas tacksamt emot, kanske har du varit i samma sits själv?

Vill din man ha detta barn då ?

Jag misstolkade reglerna när jag pluggade. SGI't blir vilande om man studerar, men bara om man lånar pengar för att plugga, inte om man väljer att inte ta ett lån.

Måste man ha tagit lån från termin 1 då?

Det är klart ni ska prata om det tillsammans och ta ett gemensamt beslut så ni båda känner att ni kan ta ansvar för.

Han ska ju inte säga ja för att du bara vill utan det ska han säga om han verkligen känner så , det kan du ju förklara för honom.

Ett barn dras man med ju hela livet fast man har ansvar fram till 21 år beroende om de pluggar eller ej.

Så det är ett tungt beslut, det är ju inte vilken mjölksort ni håller på att välja utan det frågan om ett liv