Finns det som vi kallar för kvinnoförtryck?
Naturligtvis finns det förtryckta människor, såväl kvinnor som män. Men eftersom i alla fall jag tycker att det ofta pratas om ett allmänt kvinnoförtryck som jag inte riktigt känner mig bekant med så måste jag fråga hur vi ser på detta. Det framförs ofta tre bevis för kvinnoförtryck:
- Lägre löner
- Färre chefspositioner
- Våldsutsatta
Läs vad som står här på länkarna nedan och återkom för att svara på frågorna
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Byta-arbetsgivare-en-lonsam-affar/
http://chef.se/darfor-vill-kvinnor-inte-bli-chefer/
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/man-ofta-utsatta-for-fysiskt-vald-i-relationer/
...och så tänker jag att; har inte tjejer själva något ansvar för att många av dem (med full visshet om låga löner) väljer karriärer med lång tradition av låga löner.
En annan grej man kan undra när det pratas om ett allmänt förtryck av kvinnor är ju hur det ser ut för männen? Pojkar klarar sig sämre i skolan, män är oftare arbetslösa, dör oftare i olyckor av alla olika slag, missbrukar osv. Dessutom känner sig kanske inte män så välkomna i alla kvinnoförbund, kvinnliga nätverk som finns lite här och var, idrottsevenemang (tjejmilen m.fl) och på en massa utbildningar och skolor (t.ex Kvinnofolkhögskolan i Gbg).
Min fråga är alltså INTE om det finns förtryckta kvinnor, för det gör det naturligtvis, utan om det förtrycket är så aktivt (från mäns eller samhällets sida) eller så stort (i jämförelse med det förtryck män utsätts för) att det verkligen går att prata om "kvinnoförtryck" på det viset (enkelriktat och massivt mot kvinnor utan egen skuld) som vi gör idag?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-12-21 19:54En annan grej man kan undra när det pratas om ett allmänt förtryck av kvinnor är ju hur det ser ut för männen? Pojkar klarar sig sämre i skolan, män är oftare arbetslösa, dör oftare i olyckor av alla olika slag, missbrukar osv. Dessutom känner sig kanske inte män så välkomna i alla kvinnoförbund, kvinnliga nätverk som finns lite här och var, idrottsevenemang (tjejmilen m.fl) och på en massa utbildningar och skolor (t.ex Kvinnofolkhögskolan i Gbg).
Min fråga är alltså INTE om det finns förtryckta kvinnor, för det gör det naturligtvis, utan om det förtrycket är så aktivt (från mäns eller samhällets sida) eller så stort (i jämförelse med det förtryck män utsätts för) att det verkligen går att prata om "kvinnoförtryck" på det viset (enkelriktat och massivt mot kvinnor utan egen skuld) som vi gör idag?
...och det hade varit roligt om någon kunde förklara de delar där jag kan ha missat eller eller tänker fel. Påvisa gärna varför de fakta jag lagt fram är irrelevanta om ni finner den så. Tänk också på att jag pratar om Sverige i helhet och inte om några minoriteter eller enskilda individer.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-02-10 17:30
Så här efter en och en halv månad så kan man konstatera att det är fler som anser att det finns ett kvinnoförtryck av rang än motsatsen. Dock kan det konstateras att ingen har bemött de fakta jag lade fram som borde rucka på den vedertagna sanningen. Slutsatsen måste därav bli att det inte finns fog för att prata om "kvinnoförtryck" som ett massivt fenomen mot en utsatt grupp, utan att kvinnor är ungefär lika förtryckta av normerna som män är. Det är alltså lika irrelevant att prata om kvinnoförtryck som det antagligen skulle vara att prata om Boråsares låga skattemoral. Dvs att även om det finns Boråsare med låg skattemoral så skiljer den sig inte mot övriga Svenskars skattemoral.
...och när det nu är konstaterat att det inte finns något kvinnoförtryck i samhället, så kanske vi kan lägga denna förvirrade genusfråga åt sidan och se till hur vi på bästa sätt kan låta människor välja fritt och stöttas i sina val oavsett kön. En bra sak att börja med då skulle vara att förbjuda enkönade utbildningar, skolor, idrottstävlingar, nätverk och förbund.
