• Anonym (Vecka25)

    Jag gillar honom, vågar inte säga nåt..

    Jag träffade en kille för några månader sen, vi klickade ganska så direkt med bra sex, hade roligt tillsammans och han sa flera gånger att han verkligen såg en framtid med mig. Dessvärre så blev jag efter någon enstaka månad gravid och han flippade (förståligt nog) ut då han inte kände sig redo och så vidare. Efter många vändor, tårar, bråk och händelser så bestämde jag mig för att trots allt behålla, jag kunde inte genomgå aborten och han kände sig extremt sviken av mig.

    Vi pratade då inte på några veckor, sen tog vi upp kontakten igen. Vi bestämde oss för att försöka med varandra, men jag kände mig otroligt sviken och hade svårt att kontrollera mina känslor och vi bråkade mest, så han avbröt det hela igen och vi blev osams. Efter det sa han att det aldrig skulle bli vi igen och så vidare och jag accepterade detta. Vi pratade inte på en månad.

    Nu hördes vi av för några veckor sen igen och har sen dess pratat. Han har accepterat mitt beslut och nu längtar han istället efter bebisen. En kväll så hintade han en massa om att han ville försöka igen, men sa det aldrig rakt ut riktigt. Jag var också ganska avvisande då jag var lite osäker på om han menade det. Jag blev dock glad inombords, för jag känner verkligen att vi har något trots alla bråk. Och idag träffades vi för första gången på månader och stämningen var påtaglig. Han betedde sig jättekonstigt och verkade inte veta riktigt hur han skulle bete sig. Några gånger så rörde han vid mig, liksom en smekning på magen, smekning på armen och benet, på helt random tillfällen, precis som det var i början mellan oss innan han tog intiativ och kysste mig. Mitt i allt tände han också ljus och det kändes som att han ville få fram något. Vi blev dock störda av att jag skulle iväg och inget mer hände. Hela kvällen har jag dock bara velat hinta tillbaka på något sätt att jag gillar honom, men jag är rädd att jag bara övertolkar allt och att han ska avvisa mig. Så jag undrar om jag bara ska låta det utvecklas av sig själv, se om det gör det helt enkelt, eller om jag ska hinta något själv? Hjälp!

  • Svar på tråden Jag gillar honom, vågar inte säga nåt..
  • Anonym (prata)
    DickRex skrev 2015-01-28 13:26:49 följande:
    Läskigt? Jo, jag känner igen det, men tänk vad läskigt om två människor som har ett barn tillsammans ska gå omkring i livet och "spela" något jävla spel och gissa sig till vad den andra personen önskar, värdesätter, fasar för och känner för den andre. Jag blir allvarligt oroad när jag ser hur människor krånglar till det för sig själva genom att inte bara vara raka och ärliga mot varandra. Jag menar inte att man ska vara brutalärlig och egoistisk bara för det, utan säga vad som är viktigt för en själv och förhållandet på ett ödmjukt vis. 
    Jag håller helt med här, klart ni måste prata om hur ni ska ha det och om du skickar signaler som säger att du är avvisande, fast du inte är det så är det ju ännu viktigare att vara tydlig.
    Så många chanser till lycka har gått förlorade för att människor inte pratat med varandra.
    Livet är för kort för sånt.
    Prata med honom ts. 
  • Anonym (hj)
    Anonym (Vecka25) skrev 2015-01-29 08:34:47 följande:
    Då dejtade vi ju ;) Nu är det väll mer att det känns läskigt för att det har varit så många vändor fram och tillbaks med sårade känslor osv. Vill inte ha det så igen när vi äntligen kommer överens.
    Men att ta risken att bli med barn redan på dejtingstadiet, efter så kort tid? O eftersom ni nu ska ha barn tillsammans o är det liksom läge att vara ärliga med varann, istället för att hålla på o tramsa o spela spel. Du verkar rätt osäker, iom att du har svårt o kontrollera dina känslor också (startar bråk ibland?).
  • Anonym (Vecka25)
    Anonym (hj) skrev 2015-01-29 09:01:24 följande:
    Men att ta risken att bli med barn redan på dejtingstadiet, efter så kort tid? O eftersom ni nu ska ha barn tillsammans o är det liksom läge att vara ärliga med varann, istället för att hålla på o tramsa o spela spel. Du verkar rätt osäker, iom att du har svårt o kontrollera dina känslor också (startar bråk ibland?).
    Det var ju självfallet ingen planerad graviditet utan kondomen gick sönder. Och nej, jag är inte särskilt osäker i mig själv. Däremot så var jag osäker på honom då det under den tiden kom fram att han ljugit om vissa saker osv.
  • Letitia
    Anonym (hj) skrev 2015-01-29 08:23:10 följande:
    Men inte läskigare än att göra sig med barn med honom, efter en månad?!
    Ja, man häpnar... Men alltså. Ibland förstår jag att muslimerna ser ner på oss svenska kvinnor.
    Fördomar är inget annat än ett destillat av mänsklighetens samlade erfarenheter
  • Letitia
    Anonym (Vecka25) skrev 2015-01-27 13:19:31 följande:
    Fast jag är faktiskt relativt säker på att han tror att jag inte är intresserad. För det är vad jag säger hela tiden, verkligen markerar det av någon anledning för att inte bli sårad tror jag :( och DET tror jag gör honom rätt osäker..

    Men du tycker alltså då att jag bara ska säga rakt ut att jag fortfarande tycker att där finns något att bygga på och att jag hoppas att vi kanske hittar tillbaka till vad vi hade någon gång? För då tror jag han blir rätt. Min första instinkt är att bara haka på hans beteende när vi ses. Röra lite då och då, hinta lite typ. Så det inte går för fort. Jag vill ju att det ska vara känslor där, inte att han ska känna sig tvungen att vara med mig för att vi ska ha barn :)
    Men käre värld. Karl'n får väl ta sitt ansvar. Han bör i alla fall hjälpa dig genom graviditeten, förlossningen och spädbarnsåret (som blir väldigt ansträngande om man inte har någon som kan vandra med bebisen på natten så man får sova sammanhängande några timmar). Och detta helt oavsett känslor. DEN biten är liksom över nu, eller bör i alla fall stå på vänt. När man väntar barn är det allvar, och båda parterna måste växa upp.
    Fördomar är inget annat än ett destillat av mänsklighetens samlade erfarenheter
  • Anonym (Vecka25)
    Letitia skrev 2015-01-30 07:34:48 följande:
    Ja, man häpnar... Men alltså. Ibland förstår jag att muslimerna ser ner på oss svenska kvinnor.
    Fördomar är inget annat än ett destillat av mänsklighetens samlade erfarenheter
    Helt OT. Men vad är det att se ner på menar du? Att skyddet går sönder och att man tar sitt ansvar?
  • Anonym (hj)
    Anonym (Vecka25) skrev 2015-01-30 07:37:43 följande:
    Helt OT. Men vad är det att se ner på menar du? Att skyddet går sönder och att man tar sitt ansvar?
    Håller med. Det stod i ts att han kände sig sviken, men och? Han var ju liksom delaktig o man är alltid två om att bli med barn o därmed ta ansvar för det. Men tog du dagen efterpiller efter att kondomen spruckit, pratade ni om det just då?
  • Anonym (Vecka25)
    Anonym (hj) skrev 2015-01-30 10:01:10 följande:
    Håller med. Det stod i ts att han kände sig sviken, men och? Han var ju liksom delaktig o man är alltid två om att bli med barn o därmed ta ansvar för det. Men tog du dagen efterpiller efter att kondomen spruckit, pratade ni om det just då?
    Ja det gjorde jag. Men tydligen är de inte 100% säkra. Och han kände sig sviken för att han såg abort som enda alternativet och därför blev jag ledsen för att jag inte alls kände likadant.
  • Letitia
    Anonym (Vecka25) skrev 2015-01-30 07:37:43 följande:
    Helt OT. Men vad är det att se ner på menar du? Att skyddet går sönder och att man tar sitt ansvar?
    Man behöver ju inte ha sex så fort överhuvudtaget. Innan man är säkra på varandra, innan man har pratat igenom hur man ska göra vid en ev. graviditet.
    Fördomar är inget annat än ett destillat av mänsklighetens samlade erfarenheter
  • Anonym (Vecka25)
    Letitia skrev 2015-01-30 17:10:24 följande:
    Man behöver ju inte ha sex så fort överhuvudtaget. Innan man är säkra på varandra, innan man har pratat igenom hur man ska göra vid en ev. graviditet.
    Fördomar är inget annat än ett destillat av mänsklighetens samlade erfarenheter
    Jaha? Och på vilket sätt hjälpte detta mig med mitt problem i trådstarten? Lätt att vara efterklok?
  • Letitia
    Anonym (Vecka25) skrev 2015-01-30 20:50:59 följande:
    Jaha? Och på vilket sätt hjälpte detta mig med mitt problem i trådstarten? Lätt att vara efterklok?
    Nej, det var en utvikning. Men det viktiga nu är att du fokuserar på ditt barn, och att bli en bra mamma helt oavsett om den här karl'n ändrar sig eller inte. Det är inte längre läge för "spel", grubblanden över om han gillar dig eller inte, eller övriga fjortisfasoner. Om du en dag börjar träffa andra män, så kan du ju däremot vänta med att gå i säng tills du vet att han "gillar dig"...

    *häpnar fortfarande*
    Fördomar är inget annat än ett destillat av mänsklighetens samlade erfarenheter
Svar på tråden Jag gillar honom, vågar inte säga nåt..