Sexuell bekräftelse
Tänkte få skriva av mig lite på detta forum och se om det finns andra i min situation som kan bidra med lite råd och tankar.
Är en man på runt 40 år. Har haft förhållande (3 långa) från tonåren och fram till nu. Har egentligen aldrig varit singel någon längre tid utan mer glidit mellan dessa tre förhållanden.
Genom livet har jag upplevt ett måttligt intresse från tjejer, i alla fall när det gäller det ytligt sexuella. Jag har sällan blivit uppraggad på krogen/festen/festivalen eller liknande. I bästa fall har jag fått uppleva någon ögonkontakt som känts någon sekund för lång... Jag lärde mig tidigt att min attraktionskraft mot kvinnor är genom min personlighet. Jag har många vänner, ett stor socialt nätverk och upplevs nog som glad, positiv och framåt. Jag är utåtriktad. Mina 3 relationer har utvecklats på samma sätt, dvs genom vänskap som sedan övergått till kärlek. Inte något pang-bom. Jag tror egentligen inte på "kärlek vid första ögonkasten" men absolut på "attraktion vid första ögonkastet". Det är just det sistnämnda jag beväras av att aldrig fått uppleva.
Genom åren har jag upplevt en viss avundsjuka mot de vänner som fått ett betydligt mer direkt bemötande från tjejer. De som blir uppenbart flörtade med på krogen eller direkt uppraggade. Eftersom jag har varit lycklig i min förhållanden har detta dock inte besvärat mig nämnvärt men visst har det ibland fått mig att tvivla på min sexuella attraktionskraft. Mina personliga "egenskaper" kommer så klart inte fram vid denna typen av snabba möten. Även om jag inte alls är blyg eller utstrålar osäkerhet så verkar jag inte väcka damerna sexuella intresse.
Det egentliga problemet är att samma lågsexuella intresse följer med mig in i mina förhållanden. Mina förhållanden har förvisso omfattas av "normalt" sexliv men jag har aldrig fått uppleva någon direkt passion från mina flickvänner. Sexet kommer alltid lite i skymundan och verkar alltid ske på mitt initiativ. Jag har aldrig upplevt att någon partner trånar efter mig, att de längtar efter sex eller att de tydligt uttryckt någon sexlust mot mig. Jag har känt mig älskad men inte åtrådd.
Jag förväntar mig absolut inte ett beteende likt en nymfomanisk porrstjärna utan mer normalt förväntat sexuellt beteende. Dvs att lusten ibland uttrycks genom ord, text eller kroppsspråk. Att ibland få slippa ta initiativet till sex, att bli förförd. Att någon gång få se min partner i sexiga underkläder eller på annat sätt inbjuda till sex. Lätta enkla medel med andra ord. Detta har dock aldrig hänt.
Jag får känslan av att jag på något sätt effektivt lyckas släcka kvinnors sexlust snarare än att väcka den... Detta gör mig så ledsen och driver min självkänsla i botten.
Har givetvis funderat mycket på varför det är så här.
- Kan jag har otur i mina förhållanden och träffat kvinnor med relativ låg sexlust och svagt sexuellt uttryck? Jag tror inte det vilket jag snart ska förklara.
- Kan jag vara helt värdelös i sängen?
Jag tror inte det heller. Jag älskar sex och är aktiv och lyhörd. Jag är mån om både min egna och min partners njutning. Två av mina tidigare flickvänner har nämnt att jag är den första killen de upplevt orgasm med. Jag har introducerat dem för analsex, sexleksaker och lärt en av dem att få fontänorgams. Jag har testat lättare bdsm men alltid varit respektfull och gått varsamt fram. Har alltså varit lekfull, drivande och försökt att vidareutveckla sexet under förhållandets gång.
- Kan det bero på något kroppsligt problem?
Svårt att tro det heller. Jag är lång och väldigt vältränad. Jag är mån om min hygien och vårdar mitt utseende. Jag är tom välutrustad med en apparat väl över medel vilket alla mina partners påpekat.
- Kan jag vara för "på" och för sexuell i mitt beteende?
Inte alls. Jag har alltid gett mina flickvänner utrymme och fokuserar absolut inte mycket på sex i det dagliga livet. Jag kladdar inte på dem i tid och otid och förväntar mig inte sex. Det kan gå en vecka utan att jag gör något sexuellt närmande samtidigt som jag behåller den fysiska närheten.
I mina två första förhållanden kunde jag förklara fenomenet med att dessa tjejer helt enkelt inte var så intresserade av sex. De saknade erfarenhet och verkade inte varit så "sexiga" i tidigare förhållanden heller. Jag fick arbeta för att tända dem då den egna driften inte verkade vara så stor.
Det riktiga problemet uppstod i mitt senaste förhållande, ett förhållande som jag fortfarande är i.
På samma sätt som tidigare så blev vi kompisar till en början. Vi umgicks mycket i ett "grabbgäng" där sex ofta kom på tal. Denna tjejen var sexuellt frispråkig och skämdes minsann inte för att berätta om sitt sexliv. Jag fick höra om avancerade sexleksaker, porriga kläder, senaste ONS'et osv. Hennes sexuella framtoning attraherade mig mycket och hon representerade allt som mina tidigare flickvänner saknat - ett tydligt sexuellt uttryck! Hon uttryckte lust och lekfullhet. Hon verkade gilla sex på ett härligt sätt.
Efter ca 6 månader blev vi ett par. Vår kärlek utvecklades snabbt och livet lekte. Vi planerade en framtid tillsammans och flyttade ihop ganska snabbt. Tidigt i förhållandet märkt jag dock att sexet inte var på topp. Hon verkade helt enkelt inte så intresserad. Några sexleksaker var det inte tal om, några sexiga underkläder har jag aldrig fått se. Det pratades inte alls om sex och hennes tidigare sexuella framtoning syntes inte ett spår av.
Hon har aldrig uttryckt någon direkt sexlust, visst har vi sex någon gång per vecka men alltid på mitt initiativ. Hon får orgasm och verkar njuta av sexet när det väl blir av men mycket mer än så är det inte. Hon har aldrig framfört något sexuellt önskemål trots att jag frågar vad hon gillar flera gång. Inget driv och inget engagemang. Det är som om jag lärde känna en version av henne men blev tillsammans med en helt annan.
Hennes kärlek till mig går inte att misstolka. Hon säger dagligen att hon älskar mig, hon säger att hon saknar mig när vi är ifrån varandra och hon skickar ofta gulliga sms till mig. Hon är väldigt fysik i förhållandet med dagliga kramar, pussar och mys i soffan och sängen. Hon vill alltid hålla min hand när vi är ute tillsammans. Men sexet... Hon ger mig absolut noll sexuell bekräftelse! Precis som i mina tidigare förhållanden och i det vardagliga livet. Jag håller på att gå under... Jag älskar henne över allt annat men funderar ibland på att avsluta förhållandet pga att jag mår dåligt och känner mig så jävla osexig. Det som håller mig kvar förutom den starka kärleken är nog rädslan för att det troligtvis aldrig blir bättre för mig. Jag verkar ju helt sakna sexuell attraktionsförmåga.
Någon som har några kloka tankar kring detta?
