Skulle du kunna ta din bästa väns partner?
Eftersom min älskare är gift med en jag umgås ganska mycket med så well... Svaret är väl ja på den frågan...
Eftersom min älskare är gift med en jag umgås ganska mycket med så well... Svaret är väl ja på den frågan...
Håller med. Tycker det är hyckleri dessutom hon som är så engagerad i kyrkan
Sluta snacka skit om andra när ni inte vet någonting om deras liv på riktigt.
Försök nöja dig med att den kyrkligt aktiva nyfiken gul kommer att brinna i helvetet i all oändlighet för sina synders skull. Räcker inte det som bestraffning?
Nu blev jag nyfiken, du är gift(?) och du har en älskare som är gift och du skriver att han är präst, vet era respektive om erat förhållande? Jag menar du är ju inte värst anonym så det kan ju inte vara så svårt för dom eller någon ni känner att lista ut vilka ni är?
Jag dömer för all del ingen av er men jag blev väldigt nyfiken så jag hoppas du vill svara!
Är du helt utan avsaknad av emaptisk förmåga eller vill du bara provocera?
Ett ex till mig råkade ut för precis det här. Han och frun hade varit gifta i typ 15 år och umgåtts parvis/familjevis med ett annat gift par. Semestrat ihop, käkat middag ihop, ungarna har mer eller mindre vuxit upp tillsammans. Dessa människor har känt varandra i ungefär 20 år.
Av någon anledning började exets fru anförtro sig åt mannen i kompisparet , tiden gick och hon blev kär och han i henne. De inledde en romans och båda två skilde sig. Nu har de gift sig med varandra...
En twist är att exet och kompisens övergivna fru nu efter några år har funnit varandra..
Att känna något är en sak, att leva ut sina känslor en annan. Njuter du av att du tror dig veta att hon vet? Du ger nästan det intrycket.
Det ger rätt dubbla budskap att vara engagerad i kyrkan samtidigt som du begår en uppenbar synd, utan att ens verka så besvärad av det?
Nyfiken gul, hittade att du hade skrivit det här i en annan tråd... kunde inte låta bli att tycka att det var rätt passande i din situation nu.
"ett förhållande som hela tiden utsätts för prövningar från övrig familj går förr eller senare åt fanders. så ser det tyvärr ut. Man orkar inte i längdne, kärleken slits ut av såna påfrestningar.
så var inte så insnöad på att försöka FÅ honom - se utanför ramarna och våga tänk ett steg längre. Ja ni kanske blir ihop till sist - men sen då? Efter ni verkligen ÄR ett par - vad händer då?
allt löses inte per automatik bara för att ni blir ett par.
Ni kommer att ha en högst infekterad relation till familj, släkt o vänner, vill ni verkligen leva så? "