Tror du på ett liv efter döden?

Tror inte på ett nytt liv men jag tror att anden kan leva kvar antingen i ont syfte eller gott syfte ....Som vill förmedla .. Annars tror jag inte på liv efter döden, därför står jag vid ståndpunktwen att leva medans man har ett liv-

Att själen kan leva vidare vet jag .

Absolut tror jag ett liv efter döden.

Var med om en trafikolycka för några år sedan där jag vara nära att dö, mitt hjärta hade slutat slå för några sekunder och jag tackar bara Gud att jag är i livet. Speciellt för att min som enbart var 5 år gammal när de hände och de hade inte varit kul för honom om hans pappa hade dött. Som många beskriver så fylldes jag eller drogs mot ett starkt ljus och jag kände sådan kärlek och frid som jag aldrig kännt förut. Men jag vet att en dag så kommer jag komma till himmelriket för jag har tagit emot Jesus som min frälsare och jag längtar faktiskt efter den friden och kärleken som fanns där. Varken mitt barn, någon kvinna, mina föräldrar eller kompisar kan ge mig den enorma kärlek som jag fick uppleva under drygt 40-50 sekunder. Jag såg Jesus och jag kan bara säga vilken underbar frälsare samt vilken makt, trygghet, kärlek och respekt man får för honom. Hans ögon var de finaste och mäktigaste jag sett någon gång. Jesus sa till mig "jag är din frälsare Jesus Kristus, berätta vad du sett och hört din tid är inte för mitt rike" sen såg jag min som gråta och jag förstod att Jesus hade omsorg och kärlek för min pojk vilket visar hans kärlek och empati för oss människor.

Så helt klart tror jag på ett liv efter döden.

Gud välsigne er alla.

Ni som inbillar er detta då kan det kvitta om folk tar livet av sig cvad fan du kommer leva igen när du dött ... lägg ner .

Dåligt argument :) de flesta som tror på liv efter döden är väl precis som de flesta andra, att man inte vill dö. Och detta pga att man ändå trivs med detta liv i nuet. Däremot kanske man inte räds döden på samma sätt... Men de flesta håller ju ändå livet kärt även om man tror på ett liv efter detta.

Dåligt argument :) de flesta som tror på liv efter döden är väl precis som de flesta andra, att man inte vill dö. Och detta pga att man ändå trivs med detta liv i nuet. Däremot kanske man inte räds döden på samma sätt... Men de flesta håller ju ändå livet kärt även om man tror på ett liv efter detta.

Tvärtom är min erfarenhet att de som INTE tror att det finns mer liv efter eller före det vi lever exakt just nu är de som är minst rädda för döden, och de som ÄR rädd för döden söker sin tröst i att föreställa sig att vi får leva flera gånger alt lever vidare i någon slags evigt andraliv. Min erfarenhet är också att det är "de troende" som glömmer bort att leva det här livet, medan "de icke troende" ägnar sig åt det här livet i större utsträckning.

Men det är ju min erfarenhet och inte en absolut sanning.

Alla får ha sin egen åsikt. Jag tror att meningen med livet är att vi ska leva det så bra vi kan, lära oss det vi kan och ta itu med svåra saker, komma vidare.

Det vi inte lär oss i detta liv, eller om vi tar livet av oss så får vi bara gör om det igen tills vi får det rätt.

När vi lever så vet de flesta av oss bara om det vi lever just nu, några har minnen från tidigare liv, andra bara en känsla. När vi är i livet mellan liven, det som vi kallar att dö, då vet vi om allt. Vi får 'feed back' eller vad jag ska säga på det som blev rätt och det som inte blev det, sedan får vi leva igen om vi behöver det. En del återföds fort, andra tar det längre tid för.

Att ta livet av sig är alltså ingen lösning, vi får ändå bara leva om ett snarlikt liv tills vi lärt oss den läxan vi skulle lära oss.

Jo, alla kan göra något åt sin situation. Man kan alltid göra det bästa av situationen man är i även om man kanske inte kan göra sig själv frisk tex.

Att avliva någon som du säger fungerar ju inte, då kommer personen bara tillbaka till ett snarlikt liv.

Det är våra val, vad vi väljer att göra åt det liv vi har som räknas.

Ja precis, alla har ett val. I 'mellanliven' vet vi om allt vi har gjort och inte gjort, kanske har vi någon vi diskuterar saken med och så återföds man, i ett snarlikt liv för att kunna 'göra om och göra rätt' så att säga. Jag tror att man till slut då faktiskt vill göra det bästa man kan av det man har.
Dvs man lär sig