Haskel skrev 2015-02-25 11:57:03 följande:
På både gott och ont, så brister lagen lite i de här fallen. Ingen påstår att man får tafsa på någon utan tillåtelse, men lagen säger att man måste visa sitt ogillande. Det är därför vissa vill ha till en S.K. samtyckeslag.
Mitt förslag är att du berättar detta för din pojkvän, samt att du/ni bryter kontakten med den här "kompisen".
Känsla och förnuft är olika saker. Tråkigt nog går många efter känslan efter sådana upplevelser. Men försök tänka efter, du har ju inte gjort något fel. Du är ju inte heller förändrad. Alltså är du varken smutsig eller äcklig. Det som hände var att en annan människa rörde vid din kropp. Det lämnar inga spår, rent praktiskt. Därmed är ju ingenting förändrat på dig. Det är alltså bara dina tankar som är förändrade. Dina tankar är förståeliga, men inte förnuftiga. Det är ju inte du som gjort fel, eller är äcklig. Den som är äcklig är "kompisen".
Jag håller med dig till en viss del vad gäller det så kallade "samtyckeslagen". I detta fall har inte TS sagt nej, men hon har heller inte medgett sitt samtycke eller framför allt varit i vaket tillstånd, utan blir väckt av dessa smekningar. Man kan kolla lite grann på vad uppsåtet med hans handling var. Man kan ställa sig olika frågor till honom som skulle kunna visa på att ett brott har skett, exempelvis varför han gjorde det på nattetid när det också var uppenbart att hon inte var vaken? Alltså vad är avsikten med det först och främst, varför inte försöka göra närmanden när hon är vaken och utifrån hennes samtycke (eller inte?). Han väljer en tidpunkt och ett tillstånd där målsägande (som vad jag kallar TS utifrån det jag läser) inte är vid medvetande och heller inte har kunnat ge sitt samtycke. Sedan vaknar TS av dessa smekningar/övergrepp men att hon är (för att argumentera varför hon inte sa nej, eftersom detta system är fucked up i det här fallet eftersom målsägande blir på det sättet skuldbelagd) otroligt rädd och kan inte säga i från, känner sig skamsen, hoppas att det går över snart, fylld av känslor som rädsla, vet inte vad det är som händer, försöker förtränga det under själva handlingen etc. Att TS helt enkelt utgår ifrån vilka känslor hon hade under själva övergreppet, och efter detta.
Mitt råd till dig TS, och som någon annan här skrev, är att du berättar detta till din pojkvän. Det vore otroligt obekvämt och obehagligt om ni skulle ses tillsammans alla tre och du sitter där med dina känslor, men din pojkvän vet inte något. Du får en chans att slippa se människan igen i ditt liv och i liknande sammanhang som jag nyss nämnde. För det andra; anmäl honom. Du får hjälp av åklagare och målsägandebiträde, och brottsofferjouren har också stödpersonen som kan vara med under rättegång (om det skulle komma att bli det efter anmälan). Det kan bli så att han får en påföljd. Om inte annat antar jag att det kan vara en lättnad för dig att du åtminstone kunde göra något, eftersom man ofta känner sig maktlös i såna utsatta situationer. Här har du en chans att göra något. Känn efter själv framför allt, men jag uppmanar till anmälning.
