Många menar ju på att de inte har några som helst problem med att lämna sina barn på förskolor som har manliga barnskötare och pedagoger.
Denna fråga är väl egentligen mest riktad till er; hur ställer ni er till att lämna barnet till en manlig dagbarnvårdare? - Dvs. en manlig "dagmamma" - alltså en "dagpappa"?
Om jag hade fått samma spontana trygga positiva känsla av honom som när jag träffade vår dagmamma så hade jag absolut kunnat tänka mig det.
Om jag hade fått samma spontana trygga positiva känsla av honom som när jag träffade vår dagmamma så hade jag absolut kunnat tänka mig det.
Jag har absolut inga problem med manliga pedagoger. Jag skulle däremot aldrig lämna mina barn till en "dagpappa" men inte till en "dagmamma" heller. Det är för liten insyn för att jag skulle vara trygg.
Jag skulle inte lämna mitt barn till en dagmamma eller dagpappa. Det sitter inte i könet.
Nej barken till en dagmamma eller dagpappa. Skulle aldrig komma på tanken faktiskt. Men inte pga deras kön utan för att jag inte vill ha Mona barn hos dag mamma/pappa
Nej. Tyvärr. Men skulle aldrig våga det.
Nej och det eftersom vi väljer förskola framför dagbarnvårdare. Könet är inte av betydelse.
Ni som menar på att könet inte är av betydelse, men att ni undviker dagbarnvårdare pga att ni föredrar förskola - en följdfråga till er:
Om där endast fanns dagbarnvårdare att välja på, hade ni då valt en man eller en kvinna?
Visst, man kan känna mer för den ena eller den andra personen - men bortsett från det; hade ni aktivt sökt er till en manlig dagbarnvårdare, eller hade era fem val varit kvinnliga sådana?
Ni som menar på att könet inte är av betydelse, men att ni undviker dagbarnvårdare pga att ni föredrar förskola - en följdfråga till er:
Om där endast fanns dagbarnvårdare att välja på, hade ni då valt en man eller en kvinna?
Visst, man kan känna mer för den ena eller den andra personen - men bortsett från det; hade ni aktivt sökt er till en manlig dagbarnvårdare, eller hade era fem val varit kvinnliga sådana?
Skulle du ha en annan inställning till en dagpappa, som till en dagmamma?
Du skulle inte råka snubbla över några fördomar längs vägen?
Har du en son eller en dotter? - Skulle du tänka olika ang. dagpappa, om du hade en son, resp. en dotter?
Jag skulle absolut det, och jag litar på att det märks på sonen ifall han inte är trygg trots att han inte kan prata. Vi har barnvakt via kommunen och han hade först en manlig som han var väldigt förtjust i. Sedan en kvinnlig som han inte alls trivdes med och då fick hon sluta. Sedan en kvinnlig som han tycker jättemycket om.
Det har varit en incident på väg till skolan att ett barn typ "tafsade" på honom och då visade han också det tydligt och nu har de koll så det barnet inte får sitta bredvid honom.
Jag gillar inte dagmamma öht, så könet spelar ingen roll. Har själv haft två dom barn, en bra o en värdelös o elak. Min yngsta var hos en dagmamma när hon var liten, då det blev så vi behövde lämna henne borta på dagtid snabbare än vi planerat. Det var en trevlig dagmamma, men det fungerade bara försatt vi visste att det var en begränsad tid.
På det dagis jag gick på som barn var det två manliga pedagoger, inga kvinnor, ett superdagis.