• MiraRo

    Någon som lyckats sluta med Citalopram - utan att börja igen?

    Tjo,

    Jag började äta Citalopram (20mg) för 4 år sedan pga depression och ångest. Den har funkat bra för mig. Jag har under tiden av medicineringen fått olika typer av samtalshjälp och gått en kurs i midfullness. 

    För två år sedan försökte jag sluta. Jag mådde jättebra och befann mig på en bra plats i livet. Jag trappade ner över lång tid (flera ånader) och slutade. Jag hade inga fysiska eller påtagliga utsättningsbesvär.

    Men efter 3 månader började ångesten komma krypande igen, trots samtalshjälp, och blev allt värre. Tillslut följde jag terapeutens och läkares rekommendationer och började äta Citalopram igen. 

    Nu är jag rädd att jag aldrig ska kunna sluta. Jag läser om folk som hållit upp i månader, eller till och med ett par år, men sedan fallit ner igen. Kan inte låta bli att undra om det var ett misstag att ens börja...

    Vi vill bli gravida och jag undviker helst medicinering under graviditet, men jag vet att depression kan vara ännu skadligare för fostret

    Har någon lyckats sluta, utan att börja igen, med citalopram. Efter längre användning? 

    Snälla säg att det är möjligt! 

  • Svar på tråden Någon som lyckats sluta med Citalopram - utan att börja igen?
  • Anonym (Det funkar :))

    Jag har ätit det förut,

    Jag är bipolär och åt både det och en annan medisin,

    Jag åt citalopran (var gravid) till månad 5 ungefär och slutade då med att fasa ut så mitt barn inte skulle få utsättnings symtom

    Och för mig fungerade det bra :)

    Jag har inte heller börjat äta nån medesin sen jag fick mitt barn och det har gått bra han en under bar man som stöttar och avlastar mig enormt

    Försöker undvika stress så mycket som jag kan då det inte är bra för mitt mående,

    Men svar på din fråga ja det går prata med din psykolog och säg att du funderar på barn och inte äta medesin det går att lösa ????

  • MiraRo
    Anonym (Det funkar :)) skrev 2015-04-02 05:41:05 följande:

    Jag har ätit det förut,

    Jag är bipolär och åt både det och en annan medisin,

    Jag åt citalopran (var gravid) till månad 5 ungefär och slutade då med att fasa ut så mitt barn inte skulle få utsättnings symtom

    Och för mig fungerade det bra :)

    Jag har inte heller börjat äta nån medesin sen jag fick mitt barn och det har gått bra han en under bar man som stöttar och avlastar mig enormt

    Försöker undvika stress så mycket som jag kan då det inte är bra för mitt mående,

    Men svar på din fråga ja det går prata med din psykolog och säg att du funderar på barn och inte äta medesin det går att lösa ????


    Hej!
    Vad skönt att det funkade för dig! Starkt gjort! 
    Hur länge hade du ätit citalopram?

    Jag har tyvärr inte tillgång till psykolog, trots att jag försökt få det. Det bästa de kunde erbjuda mig var en kbt terapeut med bakgrund som barnmorska och hon var inte till jättemycket hjälp tyvärr.... 

    Tack för ditt svar....
  • Anonym (Det funkar :))

    lite över ett år har ätit 2 andra antidepp innan

    jag vill inte att något skule på värka mitt barn illa i magen och det har varit en bra motivation för mig, har alltid utgått vad som är bäst för h*n

    varti i landet bor du (ungefär) det är olika på olika ställen tyvärr :(
    har själv märkt av det

    det du kan göra är att "tjata" att du vill gå till en psykolog, hur länge har du varit deprimerad? och ätit citalopram?
    tycker att du borde få prata med psykolog

  • MiraRo

    Jag bor i Stockholm. Och tjata har jag försökt men får ett rakt "det är inte en möjlighet" tillbaka. Och att gå helt privat är lite lurigt ur ekonomisk synvinkel.

    Jag har ätit citalopram i snart 4 år, med en paus i mitten där jag försökte sluta. Saken är väl att jag mår bra så länge jag är på medicinen.

    Från vad jag har hört av andra hade jag tur som fick möjlighet till kbt i ett år.
    Problemet där var att hon helt underskattade mina problem i början, då jag åt medicin. När jag slutade med medicinen blev hon helt förskräckt när hon fick uppleva en av mina ångestattacker. Hon vill knappt låta mig gå hem. Men när jag började med medicinen igen tyckte hon att jag verkade må bra och att vi skulle avsluta behandlingen. Så det hjälpte ju inte så mycket... :-/

    Skulle också uppskattat att få prata med någon som är mer kunnig kring anti-depp än min husläkare.

  • Anonym (hej)

    Jag har också ätit citalopram i flera år (började våren 2010 om jag inte minns fel). Försökte sluta Vintern 2011 och det gick bra med nedtrappningen tills jag var nere på 5 mg och sedan slutade helt. Då kom ångesten tillbaka. Var nog dumt att sluta under den mörkaste tiden på året när jag dessutom hade mycket i skolan.

    Så jag började äta 20mg/dag igen efter att ha samtalat med min läkare. Jag är också rädd för att aldrig kunna sluta helt och hållet. För mig är tabletten en trygghet och kanske var det mest placebo förra gången jag slutade och började må dåligt.

    Jag blev gravid förra sommaren (är nu i v. 41) och började då trappa ner för bebisens skull. När jag vara nere i en dos på 5mg och ville sluta helt och hållet i sista trimestern sade dock min läkare/barnmorska att det var bättre att jag fortsatte äta 5mg istället för att riskera mitt mående. Risken för utsättningssymptom är små om man äter 5 mg. Hon sade också att ibland måste man väga för och nackdelar och att det då kan vara bättre att den blivande mamma fortsätter sin medicinering. Fostret mår ju inte bra om man går runt med stark ångest/depression heller.

    Så jag tycker inte att citalopram är något hinder om ni vill skaffa barn. Om du är orolig så kanske du kan kontakta en läkare/barnmorska? Alternativt trappa ner under graviditeten men inte ställa kravet på dig själv att sluta helt och hållet?

    Lycka till!

  • MiraRo
    Anonym (hej) skrev 2015-04-02 16:39:12 följande:

    Jag har också ätit citalopram i flera år (började våren 2010 om jag inte minns fel). Försökte sluta Vintern 2011 och det gick bra med nedtrappningen tills jag var nere på 5 mg och sedan slutade helt. Då kom ångesten tillbaka. Var nog dumt att sluta under den mörkaste tiden på året när jag dessutom hade mycket i skolan.

    Så jag började äta 20mg/dag igen efter att ha samtalat med min läkare. Jag är också rädd för att aldrig kunna sluta helt och hållet. För mig är tabletten en trygghet och kanske var det mest placebo förra gången jag slutade och började må dåligt.

    Jag blev gravid förra sommaren (är nu i v. 41) och började då trappa ner för bebisens skull. När jag vara nere i en dos på 5mg och ville sluta helt och hållet i sista trimestern sade dock min läkare/barnmorska att det var bättre att jag fortsatte äta 5mg istället för att riskera mitt mående. Risken för utsättningssymptom är små om man äter 5 mg. Hon sade också att ibland måste man väga för och nackdelar och att det då kan vara bättre att den blivande mamma fortsätter sin medicinering. Fostret mår ju inte bra om man går runt med stark ångest/depression heller.

    Så jag tycker inte att citalopram är något hinder om ni vill skaffa barn. Om du är orolig så kanske du kan kontakta en läkare/barnmorska? Alternativt trappa ner under graviditeten men inte ställa kravet på dig själv att sluta helt och hållet?

    Lycka till!


    Hej,

    Grattis till bebis på G! =)

    Jag tror inte alls det var Placebo-effekt för dig när du slutade. Jag har sett inlägg från folk som äter minimala doser och mår bra men får ångest när de slutar helt, det är därför jag är orolig.

    Precis som för dig är mitt mål att komma ner på 5mg. Men det är skönt att höra att det funkat för dig med bebis och allt! Jag tror inte heller det är bra att ha ångest när man är gravid. Det bli ju massa andra kemikalier istället.... 

    Jag har också läst att man ibland rekommenderar (speciellt efter långvarig behandling) att man bara trappar ner 5-10% per gång och stannar lääänge på den dosen (dvs flera veckor).
  • Anonym (hej)

    Tack :) Ja, nu är ju inte bebisen född men jag är varken orolig för missbildningar eller utsättningssymptom, äter som sagt en sådan minimal dos!

    Jag trappade faktiskt direkt ner från 20 mg till 10 mg men 10 mg åt jag en längre tid innan jag gick ner till 5 mg. Det har gått bra för mig. Det kan dock vara en ide att be om 10 mgs tabletter för just nu delar jag en 20 mg i fyra delar vilket blir minimala bitar...

    Min barnmorska sa att det efter förlossningen inte är ett hinder att gå upp till 10 mg igen om jag känner ett behov av det. Som sagt, bebis mår nog bättre med en glad mamma :)

  • Anonym (tvärtom)

    Nä,det är inte svårt att sluta med citalopram.

    Däremot har jag svårt att börja igen när jag nu börjat må sämre igen.

    Det är insättning insättningen medan medicinen stabiliseras sstabiliseras som varit jobbig

  • Anonym (tvärtom)

    Haha,min mobil funkar inte som den ska.sorry!

  • MiraRo
    Anonym (tvärtom) skrev 2015-04-03 13:58:19 följande:

    Nä,det är inte svårt att sluta med citalopram.

    Däremot har jag svårt att börja igen när jag nu börjat må sämre igen.

    Det är insättning insättningen medan medicinen stabiliseras sstabiliseras som varit jobbig


    Hur länge har du hållit upp emellan? Jag har inte haft några insättningbesvär alls, varken första gången eller när jag började efter första misslyckade försöket att sluta... 

    Hoppas det vänder för dig snart!
  • MiraRo
    Anonym (hej) skrev 2015-04-03 12:50:58 följande:

    Tack :) Ja, nu är ju inte bebisen född men jag är varken orolig för missbildningar eller utsättningssymptom, äter som sagt en sådan minimal dos!

    Jag trappade faktiskt direkt ner från 20 mg till 10 mg men 10 mg åt jag en längre tid innan jag gick ner till 5 mg. Det har gått bra för mig. Det kan dock vara en ide att be om 10 mgs tabletter för just nu delar jag en 20 mg i fyra delar vilket blir minimala bitar...

    Min barnmorska sa att det efter förlossningen inte är ett hinder att gå upp till 10 mg igen om jag känner ett behov av det. Som sagt, bebis mår nog bättre med en glad mamma :)


    Missbildningar är jag inte heller orolig för, det finns ingen vettig studie som stödjer det, iaf inte hos människor. Men eftersom jag är så bra på att ha ångest (!) kan jag ju inte låta bli att oroa mig för eventuella effekter. ;)

    Mest skulle jag nog i längden vilja sluta eftersom jag, mot bättre vetande, inte kan låta bli att ifrågasätta vad som är jag själv och vad som är medicinen... 

    Men jag tror som du att det viktigaste är en glad mamma!
  • Anonym (tvärtom)

    Jag har ätit citalopram i säkert 15 år.

    I början fick jag rekommendationen att gå upp till 30 mg,men det var för mkt,så jag minskade till 20 och mådde så bra under lång tid(flera år).Eftersom jag mådde så bra gick gick jag senare ner till 10 mg.

    Så 10 mg är vad jag klarat mig med men jag känner att jag inte mår så bra,men tvekar inför att behöva ökan dosen igen.

  • Anonym (tvärtom)

    Jag har under hela mitt liv varit känslig och orolig som person vilket gör att min seretoninnivå ständigt blir för låg.Därav har jag valt att aldrig avsluta min medicinering helt.

    Kan jämföras med en diabetiker som behöver hjälp av insulin för att hålla nivån på blodsocker jämn

  • egoista

    hej ..jo det går att sluta med cipramil..jag har gjort det och tycker inte att det var några större problem

    ja trappade ner i en månad och är nu helt ren

    det enda jag märkte var i början var att jag grät jättemycket och fick lite sånt där skumt i huvet

    som blixtar..inte så mycket och jag är envis

    så jag tog mig igenom det

    jag slutade pga att jag vill få tillbaka mitt sexliv igen...cipramil gjorde mig kall och känslokall och hade ingen sexlust alls

    så till er som fundersr på att sluta...det går faktiskt att sluta

    jag åt 20mg i 15 år

    kram från en lycklig 65 åring

  • Humlan88
    MiraRo skrev 2015-04-02 03:19:33 följande:

    Tjo,

    Jag började äta Citalopram (20mg) för 4 år sedan pga depression och ångest. Den har funkat bra fö nir mig. Jag har under tiden av medicineringen fått olika typer av samtalshjälp och gått en kurs i midfullness. 

    För två år sedan försökte jag sluta. Jag mådde jättebra och befann mig på en bra plats i livet. Jag trappade ner över lång tid (flera ånader) och slutade. Jag hade inga fysiska eller påtagliga utsättningsbesvär.

    Men efter 3 månader började ångesten komma krypande igen, trots samtalshjälp, och blev allt värre. Tillslut följde jag terapeutens och läkares rekommendationer och började äta Citalopram igen. 

    Nu är jag rädd att jag aldrig ska kunna sluta. Jag läser om folk som hållit upp i månader, eller till och med ett par år, men sedan fallit ner igen. Kan inte låta bli att undra om det var ett misstag att ens börja...

    Vi vill bli gravida och jag undviker helst medicinering under graviditet, men jag vet att depression kan vara ännu skadligare för fostret

    Har någon lyckats sluta, utan att börja igen, med citalopram. Efter längre användning? 

    Snälla säg att det är möjligt! 


    Jag
Svar på tråden Någon som lyckats sluta med Citalopram - utan att börja igen?