• Qvisth

    Mamma tror inte på mig?

    Min mamma tror aldrig på mig. Det får mig att känna mig jätte ledsen. Jag älskar henne över hela mitt hjärtaHjärta Jag vet att hon älskar mig men det känns inte så. Som idag kom pappa och frågade om vem som hade ätit upp glassen. Först bort förklarar sig mamma och säger att hon inte gjort det, att hon bara ätit en gång. Sen frågar hon Erik som säger nej. OCH DET TAR HON. Sen frågar hon mig då säger jag automatiskt nej (fast jag gjort det) men det vet inte hon men hon tror mig aldrig! Jag är inte fjantig för detta inlägg. Bara väldigt känslig inom familjen och alla.

  • Svar på tråden Mamma tror inte på mig?
  • Drottningen70

    Förtroende är nåt man får från människor när man slutar ljuga om saker.

  • Venne

    Eller så kanske din mamma känner dig så väl att hon ser att du faktiskt ljuger. Som du ju gjorde. Sluta ljuga så kanske hon tror dig.

  • Litet My

    Förtroende är något man förtjänar, inget man får gratis.

  • sportpappa

    Just det här exemplet som du tar upp visar ju på varför hon inte kan lita på dig. Du ljuger henne rakt upp i ansiktet för en struntsak.

  • Griseknoen35

    Ofta syns det väldigt tydligt när någon man känner väldigt väl ljuger. Jag ser nästan alltid på mina barn när dem ljuger och ser jag det inte brukar jag få en känsla av att det dem säger inte riktigt stämmer. Det är nog likadant för din mamma. Sluta ljug och ge det tid så kommer nog förtroendet långsamt tillbaka.

  • Starka

    Nej du tycker kanske att det inte hjälper så mycket men dom har ju rätt. Varför ska hon tro på dig när du ljuger??! Sluta ljug och ta ansvar för vad du gör så kanske hon kommer att lita på dig

  • snugglebunny85
    gumman, ljuger du om småsaker ofta för mamma? varför isf? som andra säger så kan mammor sina barn och vet 9/10 gånger när dom ljuger. (jag är själv mamma och vet direkt när min dotter sagt nåt som inte stämmer) men jag undrar om du ljuger ofta för isf kan jag undra om det finns nåt anat bakom det. i mitt fall så va min mamma en väldig känslig kvinna och minsta lilla sak va super stort för henne. om vi tar glassen som i ditt fall så sa jag nej jag hade inte ätit, och då skreks det och grät och jag brydde mig inte om henne ville såra henne mm mm mm... till slut vågade jag inte säga nåt då det blev stora reaktioner. men när jag va äldre runt 15-16 så använde jag detta till min fördel ist... jag ljög för jag ville ha en reaktion. jag kan inget om dig eller din mamma men undrar varför du kände ett behov at att ljuga och vad du tror reaktionen hade blivit om du talat sanning?
Svar på tråden Mamma tror inte på mig?