• minnja

    Vad säger man?

    Min kusin förlorade idag sin älskade son i v.36. Hans hjärta slog inte när de kom till förlossningen. ????.

    Nu sitter vi här resten av släkten...vad säger man? Vad gör man? Ska man skicka kort, blommor.

    hjälp!!!

  • Svar på tråden Vad säger man?
  • Näckrosen

    Ett kort kan väl vara trevligt.

    Men framförallt så bli inte tysta!!! Åk dit. Ring. Hör av er.

    Vad ni säger är inte så viktigt.

  • Nannaalva

    Vi förlorade vår dotter i magen i v 35+ för 6 veckor sedan. Och vi fick massor av blombud av olika som beklagade sorgen. Och det kändes bra att alla tänker på oss. Så skicka blommor till dem.

    Jag är en sån som pratar om det som hänt och tar inte illa vid mig om någon nära vän eller släkting frågar om händelsen.

    Ni märker om de vill prata om händelsen eller inte. Men visa att ni finns där för dem om de vill prata, det är viktigt. För även om de inte vill prata så vet de i alla fall att ni finns där.

    Beklagar så att de måste gå igenom detta hemska. Vet hur det känns att förlora en bebis så nära mållinjen. <3


    Alva 1005, Alice 1504
  • minnja

    Men visst väntar man med att skicka blommor tills de kommit hem, eller?

    Vad skriver man i ett kort?

    "Beklagar att han inte fick stanna hos er"

    vet ju egentligen att det viktigaste är att inte vara tyst, men nu när man är mitt i det är jag bara så rädd att säga fel saker. Vill verkligen finnas där och stötta.

  • Näckrosen

    Man väntar med blommor tills de kommit hem.

    "Beklagar" låter lite högtravande, tycker jag. Bättre med Vi tänker på Er. Eller Vi är ledsna för Er skull.

    Om de är kvar på sjukhuset kan ni ju alltid skriva SMS med bara Kram. Bara de ser att ni finns och tänker på dem.

    Det finns inget rätt eller fel. Jo, en sak är fel att säga: "Jag vet hur det känns." Ingen annan kan veta hur någon annan känner. Nästan allt annat är ok att säga.

  • kittykat

    Vad fint och viktigt att du vill finnas där för dem! Tyvärr är det vanligt att man blir helt ensam då man mist, för att de runt omkring inte vet vad de ska säga el göra.

    Det viktigaste är vad du gör inte vad du säger, det finns dock en del som kan vara bra att veta inför bemötandet av människor i en stor kris, jag nämner några här samt länkar till en artikel som kan vara till hjälp!

    1. Intellektualisera INTE förlusten. Det finns INGET som är positivt med att mista ett barn, inget som kan lindra, inga "men tur att...", "men ni har ju i alla fall", "ni kan ju alltid försöka igen". Dessa fraser hjälper aldrig. Sorgen tar (särskilt i början) över hela ens liv, hela ens existens. Det går inte att prata bort den. Det finns inget du kan säga för att "lösa" det som skett, inga ord kommer lindra den ofattbara smärtan, och de förväntar sig inte att du ska lösa det heller!

    2. Finns till. Dygnet runt helst i början (såvida föräldrarna inte uttryckt något annat alltså). Gör ärrenden, handla & laga mat, involvera andra och hjälps åt med städning och andra basbehov! När chocken sätter in orkar man oftast INGENTING. Obs att det kan ta några dagar/veckor t.o.m innan detta sker, så var observant, utan att trycka på.

    3. Att älta är viktigt, livsviktigt. Hur jobbigt & besvärande det än att att höra om det som hänt för de runt omkring, så är det initialt en oerhört viktig del av bearbetningen. Lyssna.

    4. Det är vanligt att föräldrarna lämnas helt ensama efter en tid. Detta kan uppfattas som oerhört jobbigt, särskilt om andra kräver att det är de sörjande som ska ta upp kontakten igen. För det lär inte ske, antaglgen inte på många månader. Så försvinn inte, visa att du är där, om så bara genom att ringa el skicka sms. Kräv inga svar. Förvänta dig inga svar.

    Det var det jag kunde komma på just nu <3 Du får gärna pma om du har fler frågor. Om de är intresserade så småningom, så finns det en hemlig grupp på fb där det finns mkt bra stöd!!

    Läs även denna för fler tips! http://stillstandingmag.com/2014/01/6-things-never-say-bereaved-parent/

    Beklagar så din kusins förlust <3

  • sassys

    Vi miste vår dotter för 4 veckor sedan när vi gick in i v 36. Vi har och fick ett otroligt bra stöd. När vi kom hem från förlossningen stod det matlådor frysen och kylskåpet var fyllt. Vi har fått mycket besök, sms och blommor från alla möjliga håll och det känns så bra att alla tänker på oss. Bara ett sms betyder jättemycket. Mina chefer kom hem till oss efter några dagar också med mat för man orkar inte gå på affären och träffa folk. Så visa bara att n finns är och lyssna. För mig har det varit viktigt att få prata om förlossningen även fast et slutade så illa.. Vi som har mist ett efterlängtat barn har gått igenom samma slags förlossning som alla andra men den slutade i tårar och vi fick gå hem tomhänt.

  • minnja
    sassys skrev 2015-05-23 08:57:31 följande:

    Vi miste vår dotter för 4 veckor sedan när vi gick in i v 36. Vi har och fick ett otroligt bra stöd. När vi kom hem från förlossningen stod det matlådor frysen och kylskåpet var fyllt. Vi har fått mycket besök, sms och blommor från alla möjliga håll och det känns så bra att alla tänker på oss. Bara ett sms betyder jättemycket. Mina chefer kom hem till oss efter några dagar också med mat för man orkar inte gå på affären och träffa folk. Så visa bara att n finns är och lyssna. För mig har det varit viktigt att få prata om förlossningen även fast et slutade så illa.. Vi som har mist ett efterlängtat barn har gått igenom samma slags förlossning som alla andra men den slutade i tårar och vi fick gå hem tomhänt.


    Beklagar sorgen.????

    Tar åt mig av alla tips.
Svar på tråden Vad säger man?