Hjälp!! Vad händer nu?!?
Hej!
Jag behöver verkligen skriva av mig, och tips och råd, ngn som varit med om liknande? Vet snart inte vad jag ska ta mig till eller vart jag ska börja..
Har en son som nyligen fyllde 1 år! Har i princip tagit hand om honom 24 timmar om dygnet helt själv ända sedan han föddes, då hans pappa enligt honom själv fick en "chock" att det var så "jobbigt" att få barn, och valde att lämna oss när sonen bara var 3-4 månader gammal.
Dock har jag verkligen försökt få till ett umgänge, vill att min son ska få en relation till sin pappa, så vi har gjort schema på schema som aldrig riktigt har följts, pappan ville byta tider hit och dit och om jag inte kunde byta fick man som svar "mig jävlas man inte med" och han har hela tiden försökt komma på sätt att sakta men säkert bryta ner mig och få mig att må dåligt grej efter grej.. Har mått så psykiskt dåligt vissa dagar att det ibland varit svårt att vara en bra mamma till min son!!
Det senaste är att sonen börjat sova över hos sin pappa varannan helg, han har bara gjort det 3 ggr än så länge. De två första gångerna en natt, vilket verkade gå bra, pappan ville sen utöka till två nätter i rad vilket han fick den 3e helgen. När jag sen fick hem min son igen var han inte alls sig lik, grät, skrek, grinig, mammig jag kunde inte ens gå in i ett annat rum utan att han skrek efter mig, sov oroligt.. såhär höll det på i 5-6 dagar innan han blev sitt glada vanliga jag igen. I kontakt med BVC sa dom att det säkerligen var för att han varit borta hemifrån för länge, att ett så litet barn klarar kanske bara en natt just nu, även att han är för liten för att ha två hem, han måste känna trygghet och stabilitet. När jag sa detta till hans pappa att det går bara en natt i taget för tillfället för sonen är inte redo för det än, men att han väldigt gärna får ha honom hela dagarna när det är hans helg, men alltså bara en natt. Då bröt helvetet ut igen, han kontaktade advokat och jag fick hem brevet idag. Han kräver varannan helg och övernattning två nätter, trots att jag förklarat att han inte mår bra av det. Plus att nu när jag ska börja jobba att han ska hämta honom från förskola varje gång jag jobbar kväll vilket kan bli 4 dagar i rad, och att han ska sova hos honom dom gångerna, trots att jag slutar som senast kl 20:00 och det är inte alls för sent för att hämta hem honom vilket pappan alltså tydligen tyckte. Jag vill inte att han ska bli splittrad med två hem osv, det blir alldeles för mkt för honom just nu när han fortfarande är så liten.
Hur bemöter jag detta brev från advokaten nu? Måste jag själv kontakta advokat? Jag har inte direkt gott om pengar nu efter att ha varit ensamstående och levt knapert på föräldrapenning i över ett år!! Ska jag bli tvungen att gå med på dessa krav trots att jag vet att min son mår dåligt av det?
Vet också att han gör detta för att han vet att jag inte har pengar, han har sagt det rakt ut att han vill jävlas och sätta mig i skiten.
Är heller inte trygg när han har honom, han är alltid ute och flänger och far istället för att först och främst försöka få honom trygg hemma hos sig. Och tänkt åka iväg och hälsa på kompisar och ta med Melvin och sova borta, hur kan man tänka tanken när han inte ens är trygg att sova hos honom? Likadant ta med honom till sin familj 30 mil bort, 4 timmar i en bil när han börjar skrika efter en kvart, men han vägrar lyssna på mig. Känns som han motarbetar allt jag säger som jag vill för sonens bästa. Han kan inte acceptera att han är för liten för vissa saker fortfarande.
Kan tillägga att hans pappa har grov adhd och Det är väl en anledning till allt kanske.
Usch detta långt och rörigt men vet snart inte vad jag ska ta mig till :(
