Fel att låta 6 månaders sova i eget rum?

Får jag fråga varför du tycker det är obehagligt?

Du kommer alltid få kommentarer om både det ena och det andra. Du är mamma och kan aldrig göra helt rätt, det finns alltid nåt som nån kommer störa sig på.

Funkade det för er och er bebis? Kommer ni göra annorlunda om det inte funkar för nästa? Då tycker iaf jag att ni gör rätt och kan skita i kommentarerna.

I början tyckte jag det var obehagligt för att hon var så liten. Rädd för att jag eller sambon skulle lägga oss på henne, har även en liten hund som ibland smyger upp i sängen obemärkt om nätterna. Vaknade kallsvettig flera månader för jag trodde hon kvävdes under mitt täcke, fastän hon låg i vaggan bredvid.

Nu när hon är 1,5 tycker jag ju inte det är obehagligt att ha henne där. Hon har sovit hos oss ett par gånger hon varit sjuk, men det är ingen lyckad natt för någon av oss då vi stör varandra. Ibland skulle jag vilja ha henne i min säng om kvällarna såklart, för att det är mysigt, men snabbt byts ju den tanken av att det ändå är skönt att få sova själv, för oss alla

Jag tycker att små barn mycket väl kan sova själv. Vi är ju olika i olika kulturer. Mina ungar sov i mitt sovrum tills de var ett halvår gamla ungefär. Och sen fick de flytta till eget rum. Fungerade jättebra. Vi har ju en inbyggd lyhördhet så de flesta av oss hör omgående om barnet behöver oss. Dessutom, som du påpekar, så stör man inte varandra på natten.

Suveränt att du får sova hela nätterna. Det är bara att tacka och ta emot! Och: när barnet är stort nog så kommer det att tassa in till din säng om så skulle behövas.

Det funkade jättebra och gör fortfarande. Det är bara att lägga henne i sängen om kvällarna, säga godnatt och sedan somnar hon själv i lugn och ro efter Max 10 min. Jag har aldrig "tvingat" ner henne eller låtit henne skrika sig hes, däremot har jag alltid varit konsekvent med att få henne att somna själv, lugn. När hon var mindre vaggade jag henne i famnen, tills hon var nära att sova. Då la jag henne i sängen så att hon fick somna där och det har gått jättebra.

Kommer absolut inte göra såhär om det inte funkar med nästa. Som sagt, vill hen bara sova ovanpå mig så får det ju bli så, då får vi hitta andra lösningar :)

Mitt barn har sovit i sin säng i sitt rum sedan hon kom till världen.

Alla gör det som passar sina barn och sig själv bäst.

Skit i vad andra tycker.

Jag har två stycken som gör allt för att inte somna istället. Utan aktiv sövning från min sida får jag övertrötta barn som bara skriker...

Man gör det som funkar och du har haft tur och jag lite otur.

Jag sov själv i eget rum när jag var 10 dagar gammal bara för att min brorsa sov hos mamma och jag väckte honom varje natt. Så det ska du inte vara orolig över. =)

Ts, detta är mitt råd! Gör det som fungerar bäst för dig och ditt barn!

Och jag förstår inte varför folk sagt att det var hemskt att din första fick sova i eget rum vid 6mån. Stör man varandra så är det väl perfekt att ha möjligheten att ha separata sovrum liksom?

Vår mellersta sov i eget rum från typ 8mån har jag för mig och det också för att han stördes när vi kom o la oss för natten.

Äsch. Jag/vi har samsovit sen första början, och även om sexåringen nattas i egen säng numera så kommer hon fortfarande in till oss emellanåt. Det har känts rätt för oss, men jävlar vad kommentarer vi har fått om det.

Så nej, alla samsover inte. Gör det som funkar bäst i er familj.

Folk kommer alltid att ha åsikter om det ena och det andra. Men det är väl ingenting att hänga upp sig på?

Om folk samsover så är det alltid andra som ska tycka att de "skämmer bort" sina bebisar och att risken för PSD plötsligt ökar även vid samsovning...

Så länge bebisen är nöjd och somnar lugnt och harmoniskt, helt utan skrik eller gråt, så kan bebisen mycket väl sova i egen säng. Eget rum hade jag, personligen, inte valt så länge bebisen är under 1 år, men det är ju ert val.