Jag har haft två blödningar i andra trimestern, fösta i v 16+5 som började dagen efter rul och höll i sig i 4 dagar. Blödde som sparsam mens, man blir så otroligt rädd men det enda rådet jag fick av mvc var att avvakta då dom ändå inte kunde göra något. Fjärde dagen så var jag riktigt orolig och ringde igen och fick prata med en annan bm som var trevligare och ville jag skulle komma in och göra ul för att se hur bäbisen mådde. Allt var bra och bara några timmar efter ul så slutade jag blöda och blödde inget mer under den grav.
Andra blödningen var i v 32+4/5, jag trodde jag kissade ner mig helt ärligt och eftersom jag hade så mycket flytningar så använde jag trosskydd. Jag fick panik när jag var på toa och såg allt blod, skrek efter min sambo som letade upp nr till förlossningen som sa direkt att jag skulle lägga på och ringa efter en ambulans då det var akut. När jag ringde 112 så kom nästa störtskur med blod, det var precis som att vrida på en kran med vatten. Jag fick order om att lägga mig ner och vänta på ambulansen. Efter ungefär halva resan så började bäbisen att sparka så jag kände mig lite lugnare, väl framme så slet dom av mig kläderna som var helt dränkta i blod så jag hade blött genom en nattbinda på en gång då jag bytte efter första skuren med blod. Jag hade nästan helt sluta blöda och gynläkaren kollade hur det var med bäbis, hur tappen såg ut och om det läkt fostervatten. Bm som var med sa då att det är väldigt vanligt att gravida kommer in och har panik för att dom blött massor och sedan kan man inte ens se en liten, liten droppe blod och sa att man ska komma in och kolla när man blöder. Gjorde ul och allt såg bra ut men dom kunde inte se var blodet kom från och gissade att en flik av moderkakan lossnat, dom körde ctg flera gånger under ett dygn innan jag fick åka hem med stränga order om att inte vara för långt borta och komma in vid minsta lilla droppe av färskt blod eller ihållande sammandragningar. Fick ingen mer blödning och födde på bf med snitt.
