Är det så att bara vissa människor förtjänar sympatier?
Frågan är generell.
Jag har märkt och jag tror att många andra också vet om att en del människor kan enbart sympatisera med varandra inom en mindre krets, vänner, släktingar eller med andra människor med samma värderingar emellan. Det är fullkomligt naturligt, men jag jag begriper inte det hänsynslösa agerandet bland civila.
I regel fungerar det som så att om någon exv. inte har samma hudfärg, utövar samma religion, delar samma filosofi, tror på samma politik eller delar genusperspektiv så anses människan inte vatten värt.
Hur kommer det sig?
Är vi inte alla lika värda, trots att vi kan ha andra livserfarenheter och värderingar?
Den snarstuckna, fördömande och trångsynta människan bidrar inte med någonting. Det gör mig trött, utmattad och jag tappar hopp om mänskligheten. Hur svårt ska det vara att visa välvilja för sina medmänniskor, genom att åtminstone låta bli att verbalt slakta allt som inte passar din egen världsbild?
Sverige sjunker.