Bestämma över sitt eget utseende?
Kan till att börja med säga att vi är svenskar, och totalt oreligiösa. Om något är vi snarare "extrema ateister". Däremot är mamma ganska gammal med tanke på min ålder, närmare 60 år. Men i alla fall.
Jag fyller snart 18 år. Och min mamma har alltid lagt sig i mitt utseende. Kan börja med att säga att jag har väldigt långt hår (kan sitta på det!), och ganska "kvinnlig" kropp med bl.a. 65F i BH och breda lår. Hon har alltid lagt sig i, och förbjudit vad jag haft på mig och hur jag sett ut. Fram tills att jag började gymnasiet reflekterade jag inte så mycket över det, tänkte att andra hade det likadant, och brydde mig inte så mycket. Men nu under senaste 1-2 åren har jag börjat reflektera mer över det, och rent utsagt stört mig på hennes beteende. Hur har detta yttrat sig och vad har jag på mig? Kan man ju fråga sig.
För min ålder skulle jag säga att jag har en ganska "vuxen" och "pryd" stil för det mesta. Tänk kontor. Gillar randiga skjortor, klassiska kavajer, salt-och-peppar mönster och slacks-byxor. Hade önskat att ha lite lätt smink. Tänk ljusrött läppstift, matchande nagellack, kanske täcka någon fläck med lite concealer, lite mascara. Väldigt minimalistiskt där också.
Problemet är att mamma tycker att hela stilen är "fruktansvärt vulgär". För det första tillåter hon mig inte att använda smink. Överhuvudtaget. Inte något. Jag får inte ens noppa ögonbrynen för henne. Nu har jag visserligen ganska känslig hy, och skulle inte själv vilja kladda på mig massa, utan på sin höjd som det i andra stycket. För det andra hyser hon stor avsky till mitt långa hår. Helst skulle det vara pojk-kort, men till axlarna tycker hon väl är någorlunda okej. För det tredje tycker hon att mina kläder är rena porr-substituten. Med tanke på min ganska kvinnliga former gillar jag absolut inte superurringat och korta shorts, gillar knappt shorts öht faktiskt, än mindre urringat. Utan jag vill ha välskräddat, men lätt figursytt. Hon önskar att jag klär mig i helt formlösa kläder som täcker allt, alternativt har bylsiga college-tröjor över. Ursäkta, jag kanske är dum i huvudet, men jag ser inte vulgära i kläderna som beskrivs i andra stycket, på någon i gymnasieåldern... Och det kanske också bara jag också, men jag ser faktiskt inget vulgärt i en randig skjorta knäppt hela vägen upp med en kavaj över. För det fjärde är hon inte heller glad i att jag använder bygelbh. Hon anser att har man min storlek (som faktiskt inte är så stor som den låter!), så ska man antingen gå utan eller bara ha en minimizer-topp. Problemet är att jag inte är bekväm i något av detta...
Hon anser att det är stor risk att jag blir våldtagen eller något med tanke på hur "utmanande" jag klär mig (och då följer jag ändå hennes förmaningar vad det gäller sminkförbud och onoppade ögonbryn!), och att jag i sådana fall får skylla mig helt själv. För när man ser ut som mig i kroppen, då är det i praktiken potatissäckar som gäller.
Hennes drömstil på mig är alltså att jag ska ha pojkfrisyr, säckar till kläder, inget smink och ingen BH. 
Alltså. Jag blir snart tokig på henne! Ok, det är inte långt tills jag fyller 18, och då får jag ju göra som jag vill. Men ändå. Ska det verkligen vara såhär? Ni mammor med döttrar i ungefär min ålder, hur mycket inskränker ni i deras utseende och stil?
