Är det värt att träffa honom igen?

Hoppas få råd då jag känner mig kluven i detta.

Separerat i början av året och nu är jag ensamstående heltidsförälder.

Skulle gärna vilja träffa någon vilket inte är så lätt i min sits förstås. Är också livrädd för att släppa in någon i mitt och barnens liv även om jag innerst inne vill.

Har gått på en träff med en kille. Då jag har barnen på heltid träffades vi på offentlig plats, ett lekland. Han tog även med sig sitt barn. Ganska trevlig kille och hade nog velat träffa honom igen, det är dock något i hans beteende som gör mig osäker. Eller överdriver jag? Detta är vad jag menar;

Jag hade inte sovit på hela natten innan pga envis natthosta så var lite trött och sliten vilket jag även sa. Jag har två ganska små barn, de sprang åt olika håll och då de är så små vill jag ha koll på vart de är hela tiden. Verkade som att han inte var lyhörd inför detta och han hjälpte heller inte till att titta efter dem.

Sen sa han att han att vi kunde gå och fika, att han och hans barn går och sätter sig så länge. Han gick iväg och jag försökte få med mitt ena barn som hade kul och inte ville fika och den andra var utom sikt inne i någon labyrint. När vi väl kom till bordet satt han och hans barn redan och fikade. Då skulle jag strula med barnstolar och sedan gå och handla ngt till två otåliga barn. Hade han inte åtminstone kunnat beställa åt oss? Frågat vad vi ville ha. Hade självklart betalat för det men omtanken borde funnits där.

Sen fick barnen syn på såna här automater där de får en liten grej för en tia. De vill förstås ha, då tar han upp en tia från sin plånbok och ger sitt barn. Mina blir jätteledsna, jag får lämna mitt halvdruckna kaffe och ställa mig i kö för att växla pengar. Hade han inte kunnat fråga innan om vi skulle ge dem samtidigt? Efter jag växlat pengar blir det jag som får gå och hjälpa barnen med automaterna. Han sitter lugnt kvar vid bordet.

Jag går med mitt barn på toaletten, då skickar han med sitt barn så jag ska hjälpa hen också. Visst, inga problem men Känns lite konstigt. Kaffet var kallt vid det här laget:)

I leklandet gör han inget för att hjälpa mina barn. När jag var med minsta så ville min större ha hjälp av honom med en grej men han verkade inte intresserad av det. Visst, förstår att det är egna barn och andras ungar men när barnet ber om hjälp så hjälper man väl?

Överdriver jag nu eller är det här tecken på att jag inte ska lägga mer tid på honom? Tacksam för era tips och råd.