• Anonym (TS)

    När "funkar" det egentligen att skaffa barn? Fundersam 22-årig tjej

    Hej!

    Som rubriken lyder, när funkar det att skaffa barn.

    Jag pluggar för närvarande upp vissa gymnasiebetyg och jobbar samtidigt.

    Har ett förhållande sen 2,3 år tillbaka och kan inte trivas mer. Han har ett fast jobb vi bor tillsammans i lägenhet.

    Vi har pratat om barn och jag har ALLTID haft synen att om jag ska ha barn någon gång så vill jag vara klar med skolan, helst pluggat vidare och har fast jobb såklart, rest och upplevt lite. Min kille tycker att båda ska ha jobb & det räcker och han skulle kunna ha barn nu om det var så men inget han tjatar om osv. Kan ibland bli såååå barnsugen att jag vill spricka men man måste ju vara realistisk också.

    Om jag blir gravid oplanerat så behåller jag för jag vill inte göra abort men om man pratar om det planerade så är jag väldigt vilsen....

    Jag vill plugga vidare i framtiden förhoppningsvis men vet inte alls vad.. Att plugga till något tar ungefär 2-5 år beroende på vad men funderar främst på utbildningar närmare 4 år men kan inte bestämma mig.

    Behöver också antagligen plugga behörigheter för detta vilket skulle ta ungefäf 1 år och sen + det man utbildar sig till.

    Känner inte att jag vill plugga och ha barn samtidigt vilket kanske ödet skulle var om man ibre kan komma på vad man vill läsa till. Känns som man blir bara äldre och att det knappt hins innan man är "för gammal".

    Är det någon som känner eller varit med om samma ?

    Kom gärna med era tankar :)

  • Svar på tråden När "funkar" det egentligen att skaffa barn? Fundersam 22-årig tjej
  • Fjäril kär

    Men måste du vara färdigpluggad då innan du skaffar barn? 

    Det är väl ganska vanligt att man pluggar som ung i några år, provar på att jobba lite, får ett eller flera barn, jobbar lite till, byter jobb och inriktning, gifter sig, byter bostad, barnen når skolåldern och och man inser att det finns mer man skulle vilja göra och man reser lite , hittar nya intressen, får andra värderingar och hittar tillbaka till skolbänken. 

    Jag är snart 40 år och ska plugga på högskola och tänker bli diakon. Är från början ekonom, aldrig jobbat med det nånsin.  Har vuxna barn och yngsta barnet är i skolåldern.

  • Anonym (TS)
    Fjäril kär skrev 2015-09-04 20:15:19 följande:

    Men måste du vara färdigpluggad då innan du skaffar barn? 

    Det är väl ganska vanligt att man pluggar som ung i några år, provar på att jobba lite, får ett eller flera barn, jobbar lite till, byter jobb och inriktning, gifter sig, byter bostad, barnen når skolåldern och och man inser att det finns mer man skulle vilja göra och man reser lite , hittar nya intressen, får andra värderingar och hittar tillbaka till skolbänken. 

    Jag är snart 40 år och ska plugga på högskola och tänker bli diakon. Är från början ekonom, aldrig jobbat med det nånsin.  Har vuxna barn och yngsta barnet är i skolåldern.


    Det som gör mig lite förvirrad .. Skulle kännas skönt att "ha det gjort" men vet ju inte som sagt vad det skulle vara än.

    Om jag skaffar barn inom tex 3år så kommer jag inte kunna börja plugga förens barnet är äldre då det skulle bli lite stressigt beroende på utbildning när barnet är så litet.

    Ja jo man ändras ju med åren som sagt men känns väldigt sent om kag skulle börja läsa visare i 30 årsåldern utan att ha läst något innan ..
  • MS

    Jag började pluggade när mina barn var 1 och 3. Det funkade jättebra. Krävs lite disciplin bara, man måste plugga på dagarna när barnen är på förskolan. Det viktigaste att tänka på innan man skaffar barn är att se till att ha jobbat upp SGI så att du får föräldrapenning när du är hemma.

  • Fjäril kär

    sen är det ju så här också att nånstans måste man bestämma sig.

    Skola, andra länder och yrke finns alltid kvar nånstans i livet.

    Det gör däremot inte barn, bostad och förhållande.  Man gör slut, flyttar isär, hittar ny partner, åren går, det blir inte barn när man tänkt sig osv osv... 
    DEN biten av livet kan du aldrig kontrollera.  

    Därför måste du bestämma dig , för det finns helt enkelt ingen rätt tidpunkt. 

    Din sambo har jobb, ni klarar er ekonomiskt.  Då så.. Då har ni inga hinder den vägen. 

    Resten är något för dig att känna efter och fundera på. Exakt vad är så viktigt att göra så barn hamnar långt ner på prioriteringslistan?  Och varför det? 

    Du har ju egentligen svaret själv.  Du skulle inte göra abort om du blev oplanerat gravid.  Då har du ju redan bestämt dig. 

  • Anonym (TS)
    MS skrev 2015-09-04 21:19:32 följande:

    Jag började pluggade när mina barn var 1 och 3. Det funkade jättebra. Krävs lite disciplin bara, man måste plugga på dagarna när barnen är på förskolan. Det viktigaste att tänka på innan man skaffar barn är att se till att ha jobbat upp SGI så att du får föräldrapenning när du är hemma.


    Jaha vad pluggade du? :) Vissa utbildningar jag kollat på är väldigt mycket tid i just skolan så känns som att alla sitter och får plugga hela kvällar och nätter för att hinna med allting.

    Kan du berätta lite mer om SGI? :)
  • Anonym (Beta)

    sen får man tänka på att fokus ofta ändras när man får barn. 

    Jag hade många åsikter om hur jag ville att livet skulle se ut, när jag skulle få barn osv.

    Jag blev oplanerat gravid när jag var 21 (trots p-piller ska tilläggas)  , blev i ett nafs separerad och jag fick ta sikte på att leva som ensamstående mamma.  Året senare blev jag gravid igen med ny partner och fick två barn tätt. 

    Och insåg rätt snabbt att min livsplan betydde noll och intet när jag levde tillsammans med mina barn.  Väldigt mycket blev oviktigt . Varför ska jag resa och se världen när jag har mina älskade barn att lära och upptäcka världen utanför dörren?  Och jag skänker också barnen och mig gläjden i att kunna resa tillsammans och upptäcka livet som familj.  När barnen berättar om sina minnen av hur vi byggde sandslott på stranden med palmer och kokosnötter och hur vi tog hand om en skadad herrelös hund i gränderna utomlands.  

    Amorteringar, bröllop och yrkesval kan slänga sig fett i väggen när jag har mina barn att lära allt jag nånsin lärt mig. 

  • Anonym (TS)
    Fjäril kär skrev 2015-09-04 21:20:13 följande:

    sen är det ju så här också att nånstans måste man bestämma sig.

    Skola, andra länder och yrke finns alltid kvar nånstans i livet.

    Det gör däremot inte barn, bostad och förhållande.  Man gör slut, flyttar isär, hittar ny partner, åren går, det blir inte barn när man tänkt sig osv osv... 

    DEN biten av livet kan du aldrig kontrollera.  

    Därför måste du bestämma dig , för det finns helt enkelt ingen rätt tidpunkt. 

    Din sambo har jobb, ni klarar er ekonomiskt.  Då så.. Då har ni inga hinder den vägen. 

    Resten är något för dig att känna efter och fundera på. Exakt vad är så viktigt att göra så barn hamnar långt ner på prioriteringslistan?  Och varför det? 

    Du har ju egentligen svaret själv.  Du skulle inte göra abort om du blev oplanerat gravid.  Då har du ju redan bestämt dig. 


    Ja det måste jag ju, ja sant, allt det finns ju faktiskt :)

    Barn för mig är inte långt ner utan det är mer att jag vill ha "allt klart" då det känns som plugg skulle vara väldigt stressigt med mycket sena kvällar osv beroende på utbildning. Min prioriteringslista är ju egentligen så att jag vill ha en så bra framtid som möjligt om man bildar familj. Att man kan fokusera på barnet främst och inte stressa med studier samtidigt om barnet skulle vara litet :) men jag kanske ser på det svårare än vad det egebntligen är..
  • Anonym (TS)
    Anonym (Beta) skrev 2015-09-04 21:29:49 följande:

    sen får man tänka på att fokus ofta ändras när man får barn. 

    Jag hade många åsikter om hur jag ville att livet skulle se ut, när jag skulle få barn osv.

    Jag blev oplanerat gravid när jag var 21 (trots p-piller ska tilläggas)  , blev i ett nafs separerad och jag fick ta sikte på att leva som ensamstående mamma.  Året senare blev jag gravid igen med ny partner och fick två barn tätt. 

    Och insåg rätt snabbt att min livsplan betydde noll och intet när jag levde tillsammans med mina barn.  Väldigt mycket blev oviktigt . Varför ska jag resa och se världen när jag har mina älskade barn att lära och upptäcka världen utanför dörren?  Och jag skänker också barnen och mig gläjden i att kunna resa tillsammans och upptäcka livet som familj.  När barnen berättar om sina minnen av hur vi byggde sandslott på stranden med palmer och kokosnötter och hur vi tog hand om en skadad herrelös hund i gränderna utomlands.  

    Amorteringar, bröllop och yrkesval kan slänga sig fett i väggen när jag har mina barn att lära allt jag nånsin lärt mig. 


    Förstår hur du menar och absolut, det skulle säkert ändra en hel del på hur man ser saker och ting men nu är jag inte gravid så därför har jg dessa tankar och vill höra lite erfarenhet från andra föräldrar :)

    Skulle ju absolut uppskatta familjesemester osv när man har barn :)
  • erkiperki

    Det är ju bara du som vet när det är läge för dig att planera barn. Men jag tror inte att det bara är dåligt att skaffa barn när man pluggar. Flera av mina kursare hade barn och de fick det att funka. Dessutom har man ofta mer fritid som student än när man jobbar. Så var det iaf för mig och jag läste en väldigt tung utbildning.

  • Fjäril kär

    Plugga på distans?  

    Ni är ju också två om att vara föräldrar.  När du pluggar på distans och dom dagar du måste infinna dig i skolan så får ni hjälpas åt helt enkelt. 

Svar på tråden När "funkar" det egentligen att skaffa barn? Fundersam 22-årig tjej