Hur olika kan man tycka?

det går säkert, men det är ju samtidigt bra mycket enklare när det stämmer. Jag skulle nog inte orka om väldigt fundamentala åsikter var extremt olika

För mig beror det på två saker. Först om personens åsikter är över min absoluta gräns. Jag skulle inte kunna leva med en rasist eller nazist, jag anser de ger uttryck för människoförakt. Så det går helt stick i stäv med grundläggande värderingar hos mig.

Sedan beror det på om personen kan låta det vara olika, eller om personen hela tiden måste försöka få mig att ändra åsikt/om personen försöker pådyvla mig sin åsikt.

Inte helt klockrent exempel men mannen jag träffar är en obotlig optimist och lite andlig. Jag är krass realist och anser allt andligt är "flum och humbug". Det fungerar - eftersom jag får vara som jag är och han får vata som han är, och det är okej att vi är olika.

Ja, det är verkligen inte lätt. I grunden har vi nog liknande åsikter, men han har varit med om rätt hemska saker som har format honom till den han är och har gett honom hans åsikter. Jag kan villigt erkänna att detta förhållande har gjort att jag har fått ta en fundering på mina egna fördomar som jag inte var medveten om att jag hade.

men om förhållandet han hjälpt dig att inse att du hade fördomar...är det kanske inte inte helt dumt ändå...förhållandet asså

Beror väl på. Är han en sån som måste basunera ut sina åsikter högt och lågt? Kommer eventuellt framtida barnbarn få dessa tryckta i halsen, finns risk för att dessa åsikter kommer kränka dina barn och barnbarn och skapa onödiga debatter och annat?

Är det värt det? Alltså att kanske hamna i kläm där alls?

Jag hade avstått. Det är tex därför jag aldrig skulle ha en relation med en Sverige demokrat. Jag tänker inte låta mitt barn fostras av en person med så annorlunda världsbild och annorlunda värderingar än mina egna. Mitt barn skall aldrig behöva hamna i kläm mellan vem hon är och härstammar ifrån och idiotiska meningar som jävla blattar eller invandrarna snor allt och yada yada i sitt eget hem. Hon kommer få höra sin beskärda del av den skiten under sin uppväxt ändå. Hemma skall vara en trygg frizon så enkelt är det i min värld. Hon kommer få förklara sig, försvara sig, trycka sitt ursprung i ansiktet på rasistiska människor som tar henne för helt svensk osv. Räcker helt klart med att hon har en jävligt klantig farsa som för ett tag vräkte ur sig något om att han hatar babblande turkar när de var i Turkiet och hans barn dessutom är turk. Jag undrar om någon på allvar lobotomerat honom, det borde vara olagligt att bli så förbannat korkad när man en gång faktiskt var smart. Det är första och hittills enda gången jag faktiskt undrat vem i helvete det är jag har barn ihop med alls. Vem är denna främmande och tydligen hjärndöda jävla man. Själv fick jag sitta och trösta ett gråtande barn när hon kom hem från semestern och berättade detta och säger Mamma betyder pappas ord att han egentligen hatar mig eftersom jag också är en turk? Så det var vad hon gått runt och funderat på de sista dagarna av semestern i ja just det Turkiet.

Jag är egentligen för olikheter och jag tror inte det är bra att man är lika på precis allt eller måste tycka samma gällande precis allt. Men grundläggande värderingar och människosyn känns som rätt viktig ändå.

Tack för era kloka tankar! Han är alltså sverigedemokrat fast med många invandrarvänner. Jag förstår mig inte på hur han tänker där. Tyvärr så vill han gärna vädra sina åsikter, i alla fall med mig, och vi har hetsiga diskussioner om detta. Jag kan ta detta, jag kan argumentera tillbaka, men det är i kontakten med mina vuxna barn och eventuella framtida barnbarn som jag ser det största problemet.

Så ledsamt att läsa om din dotter! Det är sånt här som säkert hade kunnat hända med X också. Det generaliseras väldigt mycket från hans sida. "Alla från baltländerna är......" osv. Fast samtidigt så kan jag tänka att jag kanske har möjlighet att ge honom en mer nyanserad bild av världen. Jag får nog helt enkelt ta en dag i taget och se vart vi hamnar.

Kändes jäkligt ledsamt och jag har inte diskuterat det med honom men tro mig det kommer jag göra. Tänkte fråga honom om det är okej att jag och vårt barn börjar använda jävla cp så fort saker går fel.
Det är min plan ifall han inte fattar hur korkat det han sa var i sällskap av sitt barn med turkiskt påbrå. Ett av hans andra barn har en cp skada. Det barnet kan inte hjälpa det lika lite som vårt barn kan hjälpa sitt påbrå. Kan det ena användas som skällsord så måste ju cp också kunna användas som skällsord oavsett om det andra barnet blir sårat. ( Jag tänker alltså idiot argumentera själv avskyr jag när ord som cp används som skällsord eller nedvärderande alls eller som att det är fel på något sätt. Jag är den första till att säga åt folk när de använder det. )

Du kan ju ge det en chans. Funkar det så funkar det och funkar det inte så har du iaf testat och behöver inte fundera på hur eller om utan då vet du.

Personligen hade jag skämts över att vara med en sådan man (TS), o folk skulle väl tro att jag är likadan själv:/

Funkar ni bra ihop i övrigt så varför inte? Det kan bli givande diskussioner och eventuella barnbarn får veta att man kan vara bra en person oavsett politiskt ställningstagande. Det är okej att vara och tycka olika, är det inte så?

Min första reaktion var att detta går absolut inte, men sedan började jag fundera på om jag i så fall inte var lika fördomsfull som jag säger att han är. Det var betydligt lättare att vara fördomsfri när jag umgicks med likasinnade ;)

Tack för ditt svar! Vi funkar väldigt bra ihop och han är en bra person. Tror först och främst att jag blev chockad att han (i mina ögon) hade gått på så mycket av det som läggs upp på nätet utan att kontrollera fler källor. Precis som du säger så har man rätt att tycka olika och jag har fått jobba med mina egna fördomar som jag trodde att jag inte hade.

Nu hänger jag inte med helt. Han har alltså rasistiska åsikter, röstar på SD och så vidare och du har inte de åsikterna?

Personligen skulle jag tycka att det skulle vara omöjligt att inleda en realtion med någon som har starka åsikter åt "fel hål"". Dessutom skulle jag skämmas då det skulle spegla av sig på mig och hur folk skulle uppfatta mig tror jag.

Nej det låter knepigt Ts.

Vad säger han själv då om situationen?

Det är ändå tufft av honom att våga, kan jag tycka. Man får inte tycka olika i Sverige, tyvärr och det är nog därför SD ökar så mycket. Jag tycker du ska bortse från detta och kanske kan både du och han lära er något av varandra. Kärl

Det är ändå tufft av honom att våga, kan jag tycka. Man får inte tycka olika i Sverige, tyvärr och det är nog därför SD ökar så mycket. Jag tycker du ska bortse från detta och kanske kan både du och han lära er något av varandra. Kärleken till varandra måste väl ändå vara viktigast.

Det beror för mig på hur extrema åsikterna är. Det hade t.ex. blivit problem med någon som hatar stora grupper av mänskligheten t.ex. då en som tillhör den autonoma vänstern eller liknande.

Att bara ha avvikande politisk åsikt skulle jag säga är helt ok dock. Det kan ju lätt bli tråkigt om man hela tiden tycker likadant som saker.

Det är knepigt att förklara men jag skulle inte säga att han är rasist bara för att han röstar på SD utan att han har en människokärlek men tror inte på samma lösningar som mig. Jag skulle inte inlett ett förhållande om jag vetat om det från början, men nu träffades vi i flera månader innan vi började prata politik. Jag lärde känna honom och hann se väldigt många positiva sidor.

Jag är snart 50 år och är tydlig med mina åsikter och har alltid varit och varför skulle jag skämmas för hans åsikter? Dom får han faktiskt stå för själv :) Sen är han inte ute och skriker invandrarfientliga slagord. Han är väl lika stillsam utåt med sin politiska åsikt som många av oss andra, men i valurnan lägger han en röst på ett parti som jag inte hade lagt.

Han tycker nog att jag är naiv, men samtidigt så lyssnar han på mig och tar till sig mina åsikter. Där är han nog mer fördomsfri än vad jag är. Han ser inget problem i att jag inte tycker som honom.

Han har lärt mig mycket om mig själv och jag tror att han mår bra av mina mothugg. Dessutom älskar vi varandra sanslöst mycket :)

Inga sådana extrema åsikter. Det hade inte funkat.

Efter att ha bollat med er så känns det som om det kommer att lösa sig. Vi tycker inte lika, kommer antagligen aldrig att göra det, men älskar varandra gör vi ändå och jag tror att vi kan må bra båda två att diskutera våra åsikter ibland. Det viktiga är att det finns en respekt från oss båda och det tycker jag att det gör.