Jag skäms över mig själv något enormt

Antar att du är ung?

Det blir bättre... terapi kanske vore nåt?

Skäms inte.
Min vän borta i USA som är krigsveteran har gett mig lite perspektiv. Han skulle inte om vi talade allvar säga mig ha någonting att skämmas över. Inga pinsamheter är jämförbart med hans skam eller skuld. Han är märk för livet, det är inte jag, inte du heller någon annan heller som inte varit där eller någon annanstans där dom redan sett allt. Upp med hakan!

Din största belackare är du själv. Det är väldigt synd det. Du kan inte ändra på hur "alla andra" ser på dig men din egen syn på dig själv är något du faktiskt kan förändra. Bra va? :)

Låter som manliga motsvarigheten till mig... Känner igen mig precis, allt är bara så jävla meningslöst, varför kan man inte få vara ifred o bara leva, andas....

Jag är snart 24.

Hur kan det bli bättre?

Har testat terapi, det hjälper inte.

Men vad ska det hjälpa? Jag kommer ju fortfarande vara en ensam person som firar jul själv etc.

Jag är nedstämd hela tiden, har verkligen försökt fokusera på andra saker, jag har många hobbies, men det hjälper inte.

Jag tror nog att det skulle vara bra för dig att just jobba eller gå i skolan. Känna att du gör nytta och behövs. Jag tror att det är självkänslan som spökar hos dig och det går att träna upp.

Tråd nummer 131313 av kära Habiti!