• Anonym (Anonym 88)

    Min pojkvän anklagar mig för otrohet

    Hej håller på att bli tokig !

    Vet inte hur jag ska börja , men behöver verkligen råd känns som att jag håller på att gå under har tappat verklighetsuppfattningen totalt.

    Jag har varit tillsammans med min pojkvän sedan jag var 14 år gammal alltså i 12 år.

    Vi träffades väldigt unga så vi har hunnit göra en massa misstag gentemot varandra.

    Jag var inte direkt heliga Maria när vi påbörjade våran relation ( hade varit med 9 stycken)

    Var en osäker tjej , och han var och är mitt första förhållande.

    Han störde sig tidigt på att jag inte var oskuld , och vi bråkade mycket om det då. Så jag vågade aldrig säga exakta antalet på de jag tidigare varit med för ung och osäker var jag då rädd att han skulle lämna mig . Så med tiden fick han reda på det inte från mig utan från andra vilket han tyckte var jätte hemskt .

    Hans sätt att "straffa" mig var att han var otrogen med en massa bekanta, vänner , ytliga bekanta och tjejer han själv träffade utan koppling till mig

    Tillslut accepterade jag otroheten , tönkte att vi var unga han är kille och måste få leka av sig att han inte kan ge upp allt för nig då jag inte var en "ren" tjej. Förstå mig rätt nu.

    Efter 5 år fick jag nog , han hänvisade mig till att lämna honom att han inte älskade mig och att han ändå hade varit med mina vänner .

    Knäckt som jag blev så springer jag till första bästa kille i hopp om att glömma honom .

    Det vart en ond jävla cirkel , där jag bara gjorde mig själv illa . Avslutade den relationen och erkände att för min tidigare pojkvän .

    Vi fortsatte på som vanligt han förlät mig och jag accepterade hans otrohet som gick överstyr

    Han sa sig ha hittat en annan tjej som var oskuld och han ville gifta sig med henne. Då efter 8 år ville han alltså lämna mig för en annan , jag såg ingen annan utväg en att själv göra samma sak , så jag gick själv och ville bli seriös med en annan kille för att gifta mig.

    Men det gick aldrig för jag fick aldrig några känslor , men denna gång valde jag att inte berätta något då min tidigare otrohet eller vad jag nu ska kalla det skapade mycket kaos och bråk. Jag mådde verkligen dåligt och vi fann tillbaka till varandra , min kärlek för honom blev starkare. Vi flyttade ihop, och var lyckliga . Men en dag kom bomben han frågade mig om jag nånsin haft sex utöver den första killen. Jag kunde inte ljuga , så jag erkände och sa allt som det var. Han blev tokig, vilket jag själv förstår då jag undanhållit det från honom och jag visste faktist då att han aldrig skulle förlåta mig så jag tog ett val ifrån honom .

    Men efter att jag erkänt så har det blivit värre , han anklagar mig för att ha varit otrogen i princip hela vårat förhållande , jag ska knullat hans vänner , klass kompisar , hans släktingar .

    Han tycker sig se ett mönster att jag behöver knulla av mig.

    Jag har självklart inte gjort det han anklagar mig för . Men nu orkade jag inte mer efter 4 månader av tjafs och hot har jag verkligen kommit bort mig.

    Jag börjar själv tro på hans anklagelser, han har sagt att om jag inte erkänner så tar han sitt liv , så jag har erkänt saker jag inte gjort. Känner inte igen den här sidan hos honom, blir faktist orolig över honom. Han är hundra procent säker även de han misstänker att jag varit med nekar och säger att han fått psykos och behöver hjälp . Men han envisas och är så så säker att jag gått bakom hans rygg.

    Jag behöver verkligen hjälp och råd för jag älskar honom och kan inte lämna honom och vill inte det heller . Vad kan jag Göra? Nu har jag tagit tillbaka mitt erkännande och erkänt något som inte är sant ett flertal gånger och han börjar att bli sjuk i huvudet .

    Han är helt tagen av att det han tror är sant , det spelar ingen roll vad någon säger han är säker och vill att jag erkänna .

    Jag börjar tappa mig själv men jag är orolig för att han blivit galen . Finns det tips , råd ? Någon annan som varit i samma situation ? Vad kan jag göra ?

    Är orolig för honom

    Inga påhopp tack mår redan jätte dåligt tacksam för svar kram

  • Svar på tråden Min pojkvän anklagar mig för otrohet
  • sextiotalist

    Och denna man vill du leva med. Skriv nu inte att du älskar honom och han älskar dig.
    Det är nog bäst för dig och även från honom att ni avslutar denna dysfunktionella relation ni har.

  • Anonym (Anonym 88)

    Hej sextiotalist!

    Jag har levt med honom i 12 år och nu mår han verkligen inte bra. Älska mig som mest när jag förtjänar det som minst för det är då jag behöver det som mest , inget förhållande är perfekt och vårat är långt ifrån men vi har alltid lyckats ta oss igenom det och stått tillsammans

    Jag vill gärna förstå hur du tänker så att jag kan förstå , ge gärna råd

  • BCH52

    När man själv börjar tveka kring vad som är verkligt och inte fast man egentligen vet då är det dags att bryta upp. Bäst för dig och i längden också bäst för honom.

    Hans hot om att ta sitt liv visar att han är sjuk, riktigt sjuk och det är inget du ska eller kan hantera. Så spring flicka, spring för livet och se dig aldrig om.

  • Anonym (Anonym 88)

    [quote=75851325][quote-nick]BCH52 skrev 2015-10-08 16:15:58 följande:[/quote-nick]

    När man själv börjar tveka kring vad som är verkligt och inte fast man egentligen vet då är det dags att bryta upp. Bäst för dig och i längden också bäst för honom.

    Hans hot om att ta sitt liv visar att han är sjuk, riktigt sjuk och det är inget du ska eller kan hantera. Så spring flicka, spring för livet och se dig aldrig om.

    [/ Kan jag inte hjälpa honom på npgot sätt att förstå att han håller på att driva sig själv till vansinne?

    Jag vet att det är något som är fel när man själv börjar att tveka , känns som att jag vandrar i en mardröm där jag ser min älskling tappa det helt. Han börjar att bli galen , snälla något tips förutom att lämna ,

  • BCH52

    Har han någon familj som du kan diskutera med, om han mår så där dåligt att han har självmordstankar så behövs det proffesionellt hjälp. Med stöd från dem kan ni kanske övertala honom att söka hjälp. Om det blir riktigt slut med självmordstankarna då kan de ta in honom akut mot hans vilja.

    Glöm inte att du också behöver stöd, ta kontakt med vården och försök få en kuratorskontakt där kan du också få hjälp att hitta dig själv igen.

  • Anonym (....)

    Har varit i en liknande situation. Men då handlade det om droger och psykos + bipolär.

    Han anklaga mig för allt möjligt. Att jag vart med hans vänner/jobbarkompis, grannar osv. Att jag lagt ut bilder på mig själv på nätet. Han kunde visa mig bilder på andra tjejer och säga att det va jag tex.

    Detta pågick i typ ett år. Blev bara värre och värre. En dag sa han att han inte kunde vara med mig mera så jag fick snällt åka. 2 dagar senare hör han av sig och säger att jag inte bryr mig och att han kommer ta livet av sig.
    Jag fick panik och åkte ut till honom, då hade han gjort så jag inte kom in i huset och när jag kolla in i fönstret hängde en snara i taket.

    Hur som slutade det med att han hängde sig och jag kasta in en sten i fönstret och sprang in och fick ner honom. Så han överlevde

    Han låg på psyk i 4 dagar.
    Nu håller han på med sin utredning.

    Jag älskar honom och vill inget annat än att det ska vara vi. Men han är en sjuk människa. Jag har inga andra alternativ än att lämna honom.

    Lever man med missbruk eller någon med personlighetsstörning så blir det normalt tillslut. Och jag tappa bort mig själv helt.

    Det är inte värt att göra det men det är ett beslut man får ta själv. Ingen annan kan göra det åt en.

  • Anonym (Anonym 88)
    BCH52 skrev 2015-10-08 17:28:21 följande:

    Har han någon familj som du kan diskutera med, om han mår så där dåligt att han har självmordstankar så behövs det proffesionellt hjälp. Med stöd från dem kan ni kanske övertala honom att söka hjälp. Om det blir riktigt slut med självmordstankarna då kan de ta in honom akut mot hans vilja.

    Glöm inte att du också behöver stöd, ta kontakt med vården och försök få en kuratorskontakt där kan du också få hjälp att hitta dig själv igen.


    Ja han har en familj. ,men jag vet inte riktigt hur jag ska ta steget till o prata med dom. Har suttit och klurat på det hela dagen..


    har bestämt mig för att prata med hans syskon . jag har kontakt med psykolog sen tidigare , men det är så svårt just nu att se något för det känns verkligen som att jag drunknar.


    Tack snälla ska verkligen försöka få honom till vård

  • Anonym (Anonym 88)
    Anonym (....) skrev 2015-10-08 18:03:45 följande:

    Har varit i en liknande situation. Men då handlade det om droger och psykos + bipolär.

    Han anklaga mig för allt möjligt. Att jag vart med hans vänner/jobbarkompis, grannar osv. Att jag lagt ut bilder på mig själv på nätet. Han kunde visa mig bilder på andra tjejer och säga att det va jag tex.

    Detta pågick i typ ett år. Blev bara värre och värre. En dag sa han att han inte kunde vara med mig mera så jag fick snällt åka. 2 dagar senare hör han av sig och säger att jag inte bryr mig och att han kommer ta livet av sig.
    Jag fick panik och åkte ut till honom, då hade han gjort så jag inte kom in i huset och när jag kolla in i fönstret hängde en snara i taket.

    Hur som slutade det med att han hängde sig och jag kasta in en sten i fönstret och sprang in och fick ner honom. Så han överlevde

    Han låg på psyk i 4 dagar.
    Nu håller han på med sin utredning.

    Jag älskar honom och vill inget annat än att det ska vara vi. Men han är en sjuk människa. Jag har inga andra alternativ än att lämna honom.

    Lever man med missbruk eller någon med personlighetsstörning så blir det normalt tillslut. Och jag tappa bort mig själv helt.

    Det är inte värt att göra det men det är ett beslut man får ta själv. Ingen annan kan göra det åt en.


    Hej Anonym!
    Usch va hemskt , jag är rädd att det ska eskalera att det kan hända något så allvarligt.


    Hur hanterade du anklagelserna?  jag känner mig så svag att jag bara håller med då han inte ger mig några alternativ förutom att det han stämmer eller att jag ljuger.


    Min har hållt på med liknande, men jag är rädd att han fått psykos då han röker dagligen och har gjort det under flera års tid.


    vad får droger håll din kille på med?


    Det är precis så jag känner, jag älskar honom mer än allt och vill verligen att det ska vara vi. vi har jobbat så hårt för att få det att funka och vi har faktist vart lyckliga trots allt och alltid hittat tillbaka tillvarandra, sjukt som en jävla magnet som drar en. Jag håller själv på med en utredning ang bipolär, jag var mer strulig som yngre och hade säkert kaosat mer om jag inte varit med honom. Har lärt känna min diagnos från vad som får mig att bli deppig o jag kan inte alltid styra över det men har blivit bättre på att känna mig själv .


    Ja det är verkligen ett svårt beslut, vill verkligen inte lämna honom ensam i det här skicket . Han har dessutom lämnat mig , men fortsätter att ringa mig och är otroligt konstig .när hände detta mellan dig och din kille?


     

  • Anonym (jag en man)
    Anonym (Anonym 88) skrev 2015-10-08 15:51:42 följande:

    Hej håller på att bli tokig !

    Vet inte hur jag ska börja , men behöver verkligen råd känns som att jag håller på att gå under har tappat verklighetsuppfattningen totalt.

    Jag har varit tillsammans med min pojkvän sedan jag var 14 år gammal alltså i 12 år.

    Vi träffades väldigt unga så vi har hunnit göra en massa misstag gentemot varandra.

    Jag var inte direkt heliga Maria när vi påbörjade våran relation ( hade varit med 9 stycken)

    Var en osäker tjej , och han var och är mitt första förhållande.

    Han störde sig tidigt på att jag inte var oskuld , och vi bråkade mycket om det då. Så jag vågade aldrig säga exakta antalet på de jag tidigare varit med för ung och osäker var jag då rädd att han skulle lämna mig . Så med tiden fick han reda på det inte från mig utan från andra vilket han tyckte var jätte hemskt .

    Hans sätt att "straffa" mig var att han var otrogen med en massa bekanta, vänner , ytliga bekanta och tjejer han själv träffade utan koppling till mig

    Tillslut accepterade jag otroheten , tönkte att vi var unga han är kille och måste få leka av sig att han inte kan ge upp allt för nig då jag inte var en "ren" tjej. Förstå mig rätt nu.

    Efter 5 år fick jag nog , han hänvisade mig till att lämna honom att han inte älskade mig och att han ändå hade varit med mina vänner .

    Knäckt som jag blev så springer jag till första bästa kille i hopp om att glömma honom .

    Det vart en ond jävla cirkel , där jag bara gjorde mig själv illa . Avslutade den relationen och erkände att för min tidigare pojkvän .

    Vi fortsatte på som vanligt han förlät mig och jag accepterade hans otrohet som gick överstyr

    Han sa sig ha hittat en annan tjej som var oskuld och han ville gifta sig med henne. Då efter 8 år ville han alltså lämna mig för en annan , jag såg ingen annan utväg en att själv göra samma sak , så jag gick själv och ville bli seriös med en annan kille för att gifta mig.

    Men det gick aldrig för jag fick aldrig några känslor , men denna gång valde jag att inte berätta något då min tidigare otrohet eller vad jag nu ska kalla det skapade mycket kaos och bråk. Jag mådde verkligen dåligt och vi fann tillbaka till varandra , min kärlek för honom blev starkare. Vi flyttade ihop, och var lyckliga . Men en dag kom bomben han frågade mig om jag nånsin haft sex utöver den första killen. Jag kunde inte ljuga , så jag erkände och sa allt som det var. Han blev tokig, vilket jag själv förstår då jag undanhållit det från honom och jag visste faktist då att han aldrig skulle förlåta mig så jag tog ett val ifrån honom .

    Men efter att jag erkänt så har det blivit värre , han anklagar mig för att ha varit otrogen i princip hela vårat förhållande , jag ska knullat hans vänner , klass kompisar , hans släktingar .

    Han tycker sig se ett mönster att jag behöver knulla av mig.

    Jag har självklart inte gjort det han anklagar mig för . Men nu orkade jag inte mer efter 4 månader av tjafs och hot har jag verkligen kommit bort mig.

    Jag börjar själv tro på hans anklagelser, han har sagt att om jag inte erkänner så tar han sitt liv , så jag har erkänt saker jag inte gjort. Känner inte igen den här sidan hos honom, blir faktist orolig över honom. Han är hundra procent säker även de han misstänker att jag varit med nekar och säger att han fått psykos och behöver hjälp . Men han envisas och är så så säker att jag gått bakom hans rygg.

    Jag behöver verkligen hjälp och råd för jag älskar honom och kan inte lämna honom och vill inte det heller . Vad kan jag Göra? Nu har jag tagit tillbaka mitt erkännande och erkänt något som inte är sant ett flertal gånger och han börjar att bli sjuk i huvudet .

    Han är helt tagen av att det han tror är sant , det spelar ingen roll vad någon säger han är säker och vill att jag erkänna .

    Jag börjar tappa mig själv men jag är orolig för att han blivit galen . Finns det tips , råd ? Någon annan som varit i samma situation ? Vad kan jag göra ?

    Är orolig för honom

    Inga påhopp tack mår redan jätte dåligt tacksam för svar kram


    Du menar att du i 14 års åldern haft sex med nio olika killar?
    Varför då och hur har din uppväxt sett ut?
    Finns det historia med övergrepp från din barndom?

    Ingen av er verkar må bra. Verkar som ni båda brottas med dålig självkänsla. Fast då på olika vis.

    Oavsett hur ert förhållande landar så är det nog rätt bra om båda går till psykolog på vars ett håll och arbetar med era egna problem.

    Sen är nog otrohet olika uppfattning från person till person. Så där du drar gränsen eller anser att det är otrohet, överensstämmer inte med hans.

    Det kan iofs också vara så att han är otroligt besviken på dig för att du direkt hoppade i säng med en annan kille så där direkt efter ert uppbrott. Men han kan inte sätta de rätta orden på sina känslor och därmed använder ordet otrohet.

    Det mest troliga och det vanligaste med hot om självmord i er situation är att kunna utöva den sista desperata makten. Dessa är oftast mer farliga för sin partner än för sig själva med tanke på hotet om självmord.

    En del spekulation bara. Du vet säkert det rätta svaret för du bär själv på hela sanningen

    Du kan aldrig ta ansvar för någon annans psykiska mående om du inte mår bra själv.!!!
  • Anonym (Anonym 88)
    Anonym (jag en man) skrev 2015-10-08 20:26:50 följande:
    Du menar att du i 14 års åldern haft sex med nio olika killar?
    Varför då och hur har din uppväxt sett ut?
    Finns det historia med övergrepp från din barndom?

    Ingen av er verkar må bra. Verkar som ni båda brottas med dålig självkänsla. Fast då på olika vis.

    Oavsett hur ert förhållande landar så är det nog rätt bra om båda går till psykolog på vars ett håll och arbetar med era egna problem.

    Sen är nog otrohet olika uppfattning från person till person. Så där du drar gränsen eller anser att det är otrohet, överensstämmer inte med hans.

    Det kan iofs också vara så att han är otroligt besviken på dig för att du direkt hoppade i säng med en annan kille så där direkt efter ert uppbrott. Men han kan inte sätta de rätta orden på sina känslor och därmed använder ordet otrohet.

    Det mest troliga och det vanligaste med hot om självmord i er situation är att kunna utöva den sista desperata makten. Dessa är oftast mer farliga för sin partner än för sig själva med tanke på hotet om självmord.

    En del spekulation bara. Du vet säkert det rätta svaret för du bär själv på hela sanningen

    Du kan aldrig ta ansvar för någon annans psykiska mående om du inte mår bra själv.!!!

    Ja det blev så tyvär, finns väl inga riktiga förklaringar för det men kan vara min föräldrars skilsmässa när jag fyllde 14 som resulterade i attt min stränga pappa flyttade ut samt att jag måste haft otroligt dåligt självförtroende då och svårt att säga nej, med andra ord ett lätt offer. 


     


    Inga övergrepp men däremot en lite brokig uppväxt med missbruk från min pappas sida .


    Jag har berättat att jag varit med 2 andra under vårat förhållande när han lämnat mig, då har jag verkligen försökt gå vidare, dumma val men då var jag trotts allt endast  17 och 20 år gammal, det står jag för inget jag mår bra av då jag fortfarande ältar vad jag gjort som 14 åring . Men de andra sakerna jag blir anklagad för är helt osanna,  det är som taget ur luften. Jag blir så jävla ledsen för det känns som en levande mardröm just nu.


    han har aldrig tidigare hotat med självmord, det har snarae varit jag i yngre dar. Blir frustrerad vet nt vart jag ska ta vägen,  du har rätt man kan inte ta ansvar åt någon annan men känner att det är min plikt som kvinna att finnas kvar oavsett vad.

Svar på tråden Min pojkvän anklagar mig för otrohet