Frustrerad över förskolan

Om barnet inte trivs och inte fungerar i stor barngrupp så kan man ju prova dagbarnvårdare.

Det finns ingen dagbarnvårdare kvar här. Den sista slussades tillsammans med sina dagbarn in på en avdelning för några år sen. Vi funderar på om vi ska söka om ny förskoleplats på annan förskola då vi flyttades till den sämsta men samtidigt är jag osäker över hur det blir att rycka upp honom från sina förskolelärare. Han är ju rätt försiktig och det tar tid för honom att ty sig till nya personer i hans omgivning.

Om det är många barn och få pedagoger så har han nog inte så mycket kontakt med dem ändå och klarar säkert ett byte. Be att få hälsa på på en annan förskola innan ni byter så att du får en känsla för hur det funkar.

Börja med att vända dig till förskolans chef! Det är ingen idé att klaga till pedagogerna, de har ingen möjlighet att påverka. Det har antagligen inte förskolans chef heller. Be då att få reda på vem som är chefens chef och ring denne för att diskutera frågan. Det du beskriver är ju inte en rimlig situation.
Vore jag dig skulle jag se mig om efter ett privat förskolealternativ, det måste ju finnas även om inga dagbarnvårdare finns? Det allra bästa är antagligen ett föräldrakooperativ, de brukar ha mindre barngrupper. Men det finns ju också personalkooperativ och stiftelser som driver förskolor. Det bästa tror jag är att välja en förskola med en inriktning, som Waldorf, Montessori eller Ur och Skur. Jag tror inte att det spelar så stor roll vilken inriktning, men min erfarenhet är att förskolor med en specifik inriktning har mer engagerad personal. Jag skulle definitivt försöka undvika vinstdrivande förskolor, eller åtminstone granska en sådan extra nog och höra mig för bland föräldrar som har barn där först. Och besöka själv en dag förstås, det är ju självklart, jag skulle aldrig sätta mina barn på en förskola jag inte själv besökt under dagtid för att se hur det är i verkligheten.

Hade samma problem när sonen gick förskola o dom la ner första förskolan, fick flytta till en lokal med ett enda stort rum o små rum runtom det stora. Glasväggar med full insyn i smårummen så ingenstans att"gömma" sig. Jättebra för personalen, full koll på alla, dåligt för ex min son som upplevde att han aldrig fick vara ifred nånstans där. Lösningen blev att dom delade upp barnen, halva gruppen ute på förmiddan, andra halvan på eftermiddan.Svårt dock om man har lite personal att tillgå, som det verkar i TS fall!

Som förskollärare kan jag säga att jag hade också blivit fruktansvärt frustrerad på en sådan förändring. Tala med personalen hur de upplever det och om de vet något sätt som ni kan hjälpa till. Ex gå till tidningen eller skolverket.

Sedan kan jag säga att förr fanns det ett system som hette trebarnsfamiljsystem (eller trebarnssystem, minns inte vad min kollega berättade) Man var tre familjer som delade på en pedagog. Var tredje vecka var den pedagogen i ditt hem med tre familjers barn. Den veckan var det du som såg till att det fanns mat att laga samt att det var städat. De andra två veckorna var de i de andra två familjernas hem.
Kanske något att kolla upp om det går att starta privat? Men det skall ju samtidigt vara en rimlig lön till pedagogen, en svår ekvation dock :/