3.5åring kissar i sängen, men aldrig hos pappan??

Låter som ditt barn känner sig otryggt hos dig, därav kissar det på sig! 

Varför skulle pappa ljuga om det? Kanske är så att du tror det bara för att du tycker situationen är jobbig och inte vill erkänna för dig själv att barnet känner sig otryggare när det sover hos dig?

Ett barn har ingen cykel "torr 7 nätter/kissa på sig 7 nätter" Det är yttre omständigheter som styr.

Blundar absolut inte för det. Men om barnet är otrygg hos mig, varför föredrar hen då att vara hos mig framför hos sin pappa?

Och om det är så att hen är otrygg hos mig, borde inte det ha visats tidigare då? Tänker främst på att det har inte skett nå förändringar här hemma över huvudtaget sen separationen. Den enda förändringen är just avdelningsbyte på förskolan och de bör ju yttra sig även hemma hos pappan då?

Anledningen till att jag misstänker att pappan ljuger om detta är för att mitt äldre barn sagt att det yngre har kissat på sig samt att de yngre även själv sagt att det händer. Borde kanske nämnt det i starten.

Och varför han skulle ljuga om det är lite komplicerat men i stora drag, pappan vill att vi ska bli ett par igen och har försökt med det på alla tänkbara vis. Plus att han i början efter separationen kom med falska påståenden om barnen som inte var en gnutta sant.

Därför misstänker jag att han ljuger.

Men det kan ju även vara så att barnet känner sig otrygg hos mig, blundar absolut inte för det. Men jag vet inte vad det kan vara på grund utav då isåfall. Vill ju givetvis mitt barns bästa, därför jag försöker ta reda på anledningen till detta.

Om barnen själva sagt att det även händer hos pappan skulle jag tro på det.

Däremot kan ju barn vara olika hos sina olika föräldrar. Mitt barn tex sover hela natten hos sin pappa och har gjort det fr.o.m att hen började sova där själv när hen var 1 år (då 1 natt i veckan, och sen ökade vi på pö om pö). I början trodde jag pappan ljög om att hen sov hela natten där för att jag varit motsträvig mot att hen skulle börja sova där och trodde pappan ville få det framstå som att det gick bättre än det gick för att jag inte skulle propsa på att vi skulle vänta ännu ett litet tag. Alternativt att pappan inte hörde att barnet vaknade och därför lärde hen sig sova hela natten där eftersom det inte var nån idé att gråta...

Hur som helst: Numera har jag börjat tro att det faktiskt kanske är som pappan sagt. Känns ju inte så kul att vissa saker går bättre där hos pappan, särskilt som jag är den förälder barnet är mest fäst vid, dvs väljer när vi alla vi tre är någonstans tillsammans och som hon ropar efter om hon ramlar etc. Men så är det bara.

Dock verkar det konstigt med just nattkissandet som det som skulle skilja sig åt. men man vet ju aldrig. Däremot är ju plötsligt nattkissande tecken på att nåt inte är som det ska, då barnet varit torrt innan. Om jag var du skulle jag kontakta BVC för att få råd.

Men visst är det svårt när man inte alltid vet om det pappan berättar är sant, eller när man tror att pappan utelämnar ett och annat.