Sluta tröstäta/äta godis tillsammans - häng med!

Hej Erica01! 

Det är en bra idé till tråd du startat! Fast jag personligen har väldigt svårt att sätta mig vid datorn och skriva när suget kommer. Mycket p.g.a. att jag faktiskt inte har möjlighet till det med småbarn. Men jag är gärna med ändå för inspiration. :)

Kul att du är med! Ibland räcker det kanske att tänka på vad man skulle skriva, vi provar och ser!

Tänkte först börja 1 nov för att det är ett jämnare datum, sen slog det mig att jag alltid tänker att jag ska börja "sen" så jag drar igång direkt!

Vägde mig just för att få en startvikt. Tycker egentligen att vikt är ganska ointressant men som ett konkret mått på att nåt händer kanske det kan funka. Väger in på 68,3 kg. Har ingen målvikt, målet är hur jag mår och hur jag relaterar till ätande men jag tror att det kommer få konsekvensen att jag tappar några få kilon vilket är ok.

Min tes är att ta små steg i taget och vänja sig vid en ny nivå. Steg 1 blir att bara äta på kvällen framför tv:n (min vanligaste tröstätarfälla) en gång i veckan. Jag får själv planera och välja dag och vad och hur mycket jag äter.
Steg 2 blir kanske att reglera intaget den dagen så att det inte blir hur mycket som helst och har jag kommit så långt får jag fundera vidare på fler steg. Kanske antal frukostmackor eller vad jag äter när barnen äter mellanmål eller antal middagsportioner. Det tar jag varteftersom.
Rimligt att tro att steg 1 tar minst en månad att etablera stabilt. Men det går förstås att omvärdera om det mot alla odds känns plättlätt tidigare.

Jag gissar att söndagar kommer bli mitt svåraste eftersom min man ofta motar söndagsångesten med lite glass och jag själv helst väljer smågodis på lördag. Bra för mig att vara medveten om.

Då kör vi.

Tuff helg att starta på inser jag, grånovember och Halloween. Brukar komma ganska många trick or treat-barn hit. Har köpt godis att ge till dem som jag inte gillar så mycket själv. Hoppas allt går åt!

Det fungerar inte att gömma undan det som blir över? :)

Så himla bra på att hitta godis som jag själv har gömt bara :)
Men ändå, zooklubbor och kexchoklad, jag borde klara det. Dessutom är det lördag imorgon som jag valt till veckans godisframförTV-dag, så en kväll får jag fasen klara av. Peppar peppar.

Funderar på om jag ska prata med min man om den här satsningen. Vi pratar om allt, men just detta känns så skamfyllt, att jag inte kan låta bli att äta godis. Det låter som ett tjurigt barn för nån som inte har samma problem. För honom är det så okomplicerat, han äter när han är sugen och det är inte så stor grej med det. För mig är det en hel värld med skam och skuld på olika nivåer. Skäms tom för att jag skäms ????
Plus att jag inte vill göra en så stor sak av det för egen del.

Jag kan berätta om en metod som jag utvecklad och som fungerade väldigt bra för mig. Jag använde det för att sluta med godis, läsk och tobak. Jag började som så att jag direkt avslutade planerna på att sluta, min plan var att dra ner på allt, inte att sluta helt
Många säger att man inte ska göra det utan man ska sluta helt, bryta helt med sina dåliga ovanor men jag tror inte alls på det. Det blir så dramatiskt då. Och när man väl faller för frestelsen så blir det en så extremt stor grej av det. Att man trillade dit. Har pratat med hur många som helst genom åren som varit alldeles till sig för att de har t ex rökt en cigg efter att ha varit rökfria i 6 månader och nu är de så ledsna för att ha förstört allt. De blir jättedeppiga över att de inte längre kan peppa sig med att ha en x lång period utan nikotin. Efter att ha deppat en stund (och rökt regelbundet då) så ska de försöka igen och självklart tar det en stund innan de börjar eftersom det är en ganska stor grej, de ska ju sluta helt igen och aldrig röka mer.

För att undvika sånt här så tänker jag helt annorlunda. Jag ska inte sluta med vare sig godis, läsk eller cigg. Utan mitt mål i livet ska från och med nu vara att samla så många fria dagar som möjligt. Dagar då jag inte konsumerar något av det jag vill sluta med. På det här sättet blir varje dag en peppande seger och det förstörs inte av att jag trillar dit en dag. För en dag är bara en dag.

Jag dokumenterade allt noga. Skrev upp varje dag jag klarade av.

När ett år sedan hade gått så tittade jag tillbaka. Jag hade inte slutat med något, jag konsumerade fortfarande godis, cigg och läsk. Men till skillnad från året innan då jag 365 dagar med cigg, kanske 150-200 med godis och kanske 300 med läsk så hade jag nu 37 med cigg, 15 med läsk och 5 med godis. Väldigt fina siffror enligt mig.

Jag rekommenderar också att om man har flera laster som jag hade så ska man separera sakerna. Detta för att undvika att man man trillar det på en sak och dricker ett glas läsk till lunchen så ska inte hela dagen vara förstörd och man kan lika gärna köpa massa godis.
Vill man göra det ännu mer avancerat så kan man också försöka räkna varje sak om det är möjligt. Tex om man vill sluta röka så ska man räkna alla cigg man röker och skriva ner. Då förlorar man på att röka ett helt paket om man trillar dit på en cigg och slipper situationer där man tänker aja jag kan lika gärna rök aupp hela paket nu.

Hoppas ni förstår vad jag menar :)
Det gäller att "hacka" sitt belöningssystem.

Genialt, vilket vardagshack. Det ska jag verkligen sno av dig :) Känner igen det där med att ge upp helt bara för att man råkat göra en liten grej.

Tyckte du att du tänkte mindre och mindre på godis/cigg/läsk varefter tiden gick eller var det lika hård kamp hela tiden?

Middagen undanplockad efter skrikig middag. 6-åringen retades och 4-åringen trotsade. Ljuva fredagsmys... Kom på mig själv att direkt börja tänka på vad jag skulle kunna äta framför TVn när de somnat. Typisk sötsugvana, men också tröst efter stressig och sur middag. Hur tröstar man stress och ilska och frustration och trötthet utan godis? Eller är det bara att bita ihop?
Ska försöka mysa extra med barnen vid läggning och sen helt enkelt stå emot suget. Kanske te och apelsin om jag behöver nåt att pilla med eller stoppa i munnen.