Vickan I skrev 2015-11-12 16:59:32 följande:
Du ska verkligen inte skämmas för att du är rädd. Både vanligt och inte konstigt alls. Det viktiga nu är att du för hjälp med att hantera rädslan och försöka bearbeta den och komma fram till att du kan föda eller att du absolut måste få snitt. Börja med att ringa din bm och berätta hur du känner och att du behöver stöd och hjälp. Det finns vägar att gå för att må bättre.
Ja det säger min sambo med. Han ska gå med nästa gång så kanske han kan hjälpa mog att prata om det. Det är jobbigt för honom också, det tar liksom glädjen från oss.
Tror egentligen det är en kombination av många saker. Det är enkelt fysiskt för mig att vara gravid, vilket är tur för jag avskyr att det begränsar mig, att folk anser sig ha rätt till åsikter om mitt liv. Så kan göra det mesta fortfarande trots 31 fulla veckor snart.
En del av mig vill göra det du säger. Gräva i det, bearbeta. En annan del av mig, den som vunnit fram tills idag, vill inte slösa bort den sista tiden med att springa hos bm och ev psykolog, den vill vara på jobbet till sista dagen det är möjligt, inte grubbla en massa utan bara njuta med sambon.
Jag har pratat om detta i andra trådar- jag hade väntat om jag kunnat. Eller hoppat över barn. Jag hade framförallt velat ha fler år med bara min sambo. ( och hans barn sedan innan förstås) men det alternativet fanns inte, vi är för gamla.
Tack för dina ord <3
