Stanna eller ta chansen med den "nye"?
Ska försöka göra en lång historia kort.
Jag har två barn sedan förut, han ett och tillsammans har vi en dotter på 3 år.
Jag blev gravid tidigt i förhållandet och det var inte oplanerat...dock så har Särbon motsatt sig att vi ska bo tillsammans enda sedan jag blev gravid. Varför undrar ni kanske då? Den största anledningen är att hans äldsta inte vill bo hos pappa mer om "vi" skulle flytta ihop.
Jag har hela tiden sagt till Särbon att jag inte orkar med detta livet längre - att bo på två ställen, det är inte såhär jag vill leva och nu har det gått 3(!) år.
För ca 2 månader sedan fick jag nog och gjorde slut med Särbon, ett beslut som tagit lång tid och jag tycker själv att jag varit väldigt tydlig med att jag varit olycklig och vi har båda konstaterat att vi vill olika saker.
I samma veva började jag träffa en annan...7 år yngre man som inte har några egna barn, han är såå fin, 1,90, muskulös, snygg och manlig. (Raka motsatsen till min särbo)Tycker verkligen om honom och han vet om min situation och vill gärna träffa mina barn.
Dock dröjde det inte många dagar efter att jag gjort slut innan särbon började försöka få mig tillbaka, han har vänt helt nu och vill att vi ska sälja våra hus och köpa nytt tillsamman. Han gick tom ner på knä och friade med en sådan diamantring som jag sagt att jag vill ha... Vill att vi ska vara en familj allihopa.
Problemet är att nu vet jag inte alls vilket ben jag ska stå på -från att ha varit så säker.
Livet med särbon är det jag velat ha hela tiden, som varit min dröm, vi och barnen.
Vi har samma intressen, vänner, drömmar om resor och nu det (kanske) framtida gemensamma hemmet och livet.
Jag har sagt till särbon att vi kan umgås -så får vi se hur det känns. Och jag känner verkligen inget! Tål inte ens att han rör mig men jag ÖNSKAR verkligen att jag kunde SE honom som jag gjorde förut - den bästa som fanns!
Kan det vara mina känslor för den nye som blockerar det jag kände för särbon innan?