Första hunden, vilken ras?

Grand danois alla dagar i veckan. Nu är det långt ifrån raserna ni kollat på men på punkterna du skrev så passar en grandis utmärkt in. Man hittar ingen bättre familjehund. Viktigt att tänka på är att en grandis inte ska röra sig allt för mycket när den växer och man ska undvika lek och bus en timme innan och efter maten pga ökad risk för tarmomvridning t.ex.. Det ÄR en stor hund och den tar mycket plats. Betydligt större och dyrare ras än pomerarian men så värt det. Tycker jag..

Plocka bort även border från listan

Håller med föregående, en större hund är i grunden lugnare. Det som gäller för grandis under uppväxten gäller alla större hundar.

Själv har jag/vi haft pyreneisk mastiff i 13 år nu. En, två, tre åt gången och ett gäng med valpar har passerat. De är långhåriga men kräver minimalt med pälsvård. Är lugna inomhus, trygga i sig själva utomhus, är mycket anpassningsbara till sina ägare. Man bör som förstagångsägare köpa en tik.

Vill ni ha en något mindre hund men ändå långhårig så kolla in New Foundlandshund t.ex

Jag har en sheltie och skulle säga att en sån kan passa er utmärkt :) min är väldigt gosig, lugn och anpassar sig till omständigheterna samtidigt som han kan vara busig ibland!

Vad menar ni med kortare promenader? Alla hundar, oavsett storlek, behöver ordentligt med motion.

Angående den mentala stimulansen rekommenderar jag aktivitetsleksaker, t.ex en kula så roar de sig själva. Annars är det smidigt att göra lite tricks på promenaden :)

En hund är inget man skaffar bara sådär. Det kräver engagemang, tid och tålamod. Till exempel har ni inte skrivit om hunden behöver vara själv på dagarna. Har ni koll på hur lite tid en hund bör vara ensam?

- En lugn, stabil och gosig hund - detta beror helt på hur ni motionerar och uppfostrar er hund.

- Stillsam, men gillar ändå att busa och leka - större hundar är generellt lugnare hundar.

- Klarar sig med kortare promenader - ingen hund klarar sig med kortare promenader.

- Mår bra även utan agility/massa lydnadsträning/allmän aktivitet varje dag - agility är en sport och det väljer man själv om man vill hålla på med. Men någon form av mental träning varje dag mår vi alla bra av, så självklart behöver även en hund det. Allmän aktivitet är samma sak. Vill ni ha en lugn och stabil hund, är inte det något som kommer i färdigt paket. Det jobbar man med.

- Går bra ihop med småbarn, som planeras inom 3 år - här måste man läsa in sig på den specifika rasen man är intresserad av.

Men nu när jag tänker efter finns det faktiskt en hund som är stabil och lugn men älskar att gosa. Kräver ingen motion eller träning. Googla "my friend hund". För den passar era önskemål.

Varför vill ni ha hund ? Hur mycket tid tänker ni lägga per dag på motion och aktivering, hur länge kan ni vara hemma med valpen på heltid och vart ska valpen vara när ni jobbar?

Att ha hund i lägenhet går utmärkt och bara för man bor i radhus betyder det ju inte att man självklart ska skaffa hund utan allt handlar ju om vad man kan erbjuda hunden och hur stort hundintresse man har.

Jag har bott på 25 kvm med två stora brukshundar (som student visserligen så visste ju att det var "bara" 2 år). Det gick utmärkt då vi var ute 3-4 h varje dag + rastrundor (samt hade minst fyra pass träning i veckan med lydnad och spår). Jag reser alltid ragg när folk säger att man ska ha hus för att ha hund... Vad ska huset göra åt er? Ska huset aktivera hunden?

Ni skriver själva att ni vill ha en lugn ich gosig hund, då kommer ni vara tvugna att göra aktiviteter ute - många, långa och dagligen. Även en sällskapshund behöver en längre morgonrunda för att vara rastad för ev arbete, samt en kort rastning på dagen, riktig promenad/aktivitet(typ leta godis eller riktigt bus) samt en nattnibgarunda. Som minimum.

Titta på riktiga sällskapsraser, typ fransk bulldog osv. Ring SKK - be om råd. De kan många hundraser!

Sen finns det alltid individer i rasen som kräver mer eller mindre. En grandis kan vara rätt soft, men kan också som en väns kräva mycket motion (hon har med hunden då hon rider dagligen).

Jag vill inte låta elak. Tyvärr är det många som tycker hunden är dryg och jobbig - men egentligen är den bara understimulerad. Kanske brinner jag för det extra då min första hund var en omplacering från ett hem som gjorde inget med henne - sen sa det till uppfödaren att "hunden är dum i huvudet" och ville lämna tillbaka henne. Visst krävde hon otroligt mycket, men efter 2 år så doftade hon bara hemma. Myste i soffan och gosade inne, samt röjde järnet ute.

Tänk över noga det här med att vara ensam. Dels måste hunden under en längre tid tränas till att vara ensam, dels kommer den behöva rastas på dagen. Även kvällar, man kan inte jobba 8 h, hem och rasta sen lämna hunden för att träna på gym 2 h. Det är lite som en lightcersion av barn.

PS Hillade dock kommentaren av många fina, spännande promenadstigar! :)

Jag känner en hund som är det mest kärleksfulla jag nånsin varit med om. Helt otrolig. Han kommer fram och vill kramas och kan stå stilla och kramas hur länge som helst. Rasen heter Pumi och påminner lite om pudel men mycket vackrare. Han tittar rakt in i ögonen på en och är så kontaktbar så det är inte klokt.

Nu vet ju inte jag om alla Pumi är såna men den här är det. Hade jag inte hund redan så hade jag klart valt en Pumi. Det är så lagom storlek också. Varken liten eller stor. Men helt underbar. Väldigt lugn inne och nöjd med väldigt lite. Vill mest kramas. Och busa ute förstås :)

Jag kom också precis på att sambon ju faktiskt har ett jobb där hunden skulle kunna följa med, han jobbar i natur och skog med maskiner. Mycket spring för en hund som klarar att vara lös, med andra ord. Tyvärr tillåter inte mitt jobb hundar.. Hundvakt skulle säkert någon av våra pensionerade föräldrar kunna åta sig de övriga dagarna, då i alla fall mina pratat om att skaffa hund men inte gjort det p.g.a att det kan vara för tungt för dom på heltid.

Om hunden kan följa med din kille på jobbet passar tex en Sheltie jättebra! Om inte så är 8-10 timmar ensamhet på tok för mycket för alla hundar, tyvärr. Det handlar inte så mycket om att de behöver rastas utan om att det helt enkelt är för mycket ensamtid.

Sheltien är väldigt anpassningsbar och klarar tex av att familjen råkar bli sjuk så att det blir lite mindre stimulans några dagar. Men det är också en väldigt undergiven hund så det är viktigt att uppfostra dem med positiv förstärkning! Men med positiv förstärkning är de oerhört snabblärda för det är smarta små vovvar!

Jag tycker att du är otroligt naiv men har hjärtat på rätta stället. Men tyvärr är det folk som du som gör att blocket svämmar över av hundar mellan ett och två år gamla (den "jobbiga" perioden) då man inte orkar med hunden längre. Man ville ha en lugn och gosig hund som ligger i soffan och är väluppfostrad och kan hålla sig utan att kissa i åtta timmar (försök själv att hålla dig en hel dag). Istället fick man ett energiknippe som biter på skor och precis efter att ha badat hoppar i största gyttjepölen. För så gör hundar! Och jag överdriver inte! Sen när hundarna börjar bli över tre år ändras ofta deras beteende. De blir lugnare och mer tillfreds i livet. Detta är nu väldigt generellt såklart, men bara din inställning att du vill ha en lugn och gosig hund visar på att du är naiv. Jag tycker inte att ni är mogna för en hund.

Tycker folk är lite väl hårda med dig.
Naturligtvis kräver hundar en del. Att ha hunden ensam 8h i sträck är väl dessutom olagligt om jag inte missminner mig. Men nån av er kanske kan ränna hem på lunchen och rasta?
Och ja, många jag känner tar korta men många promenader med sina hundar och vissa andra tar 2-3 rejäla promenader på några timmar och släpper ut hunden på baksidan för att kissa mellan promenaderna. Hundar är faktiskt rätt anpassningsbara förutsatt att de får sina behov tillgodosedda - det gäller bara att ni är lyhörda och uppmärksamma på vad hunden vill.

Som andra föreslagit så kräver alla hundar stimulans men jag känner att de andra underlåter att nämna att en engelsk bulldogg kräver myyyyycket mindre än en siberian husky till exempel.
Mitt tips är att göra upp en plan för hur mycket tid ni är villig att lägga på hunden när det kommer till promenader, lek, pälsvård och träning (t ex lydnad, för lydnad måste man faktiskt träna med alla hundar om man inte vill ha en huligan).
Sen kollar ni igenom raslistan (kopahund.se är skk:s fantastiska sida med råd) och läser på om rasernas behov och omdömen.
Det är bästa sättet att hitta en hund som kan trivas med er och som ni kan trivas med.

Och kom ihåg att bara för att ni kanske kikat på fel ras (border collie går fetbort, precis som ni skriver) betyder inte det att ni inte borde skaffa hund över huvud taget.
Lycka till!

Tycker mycket av det ni säger låter vettigt. Dock inte detta med ensamtid. Där nåste ni ha en lösning de dagar ni båda är borta mer än 5-6 timmar. Och ha den lösningen klar redan innan ni skaffar valpen. Och dessutom hur ni ska göra innan den blir vuxen. Innan den är 1 år bör den inte vara själv mer än 3-4 timmar. Finns olika lösningar, hunddagis är vanligt nuförtiden. Men dessa har oftast lång kö och en del regler man måste anpassa sig till så kolla upp det innan. Alt nån förälder/vän som kan ställa upp. Annars kan man annonser om hjälp. Men som sagt lös dessa "problem" INNAN ni skaffar hunden. Även så måste man vara hemma med sen de första månaderna så många sparar semester eller har olika semestrar om man är flera i ett hushåll. Dssa tips är om allt flyter på bra. Har ni otur kan ni få en hund där allt tar mkt längre tid eller tilåmed en hund som inte går att lämna själv. Då måste man ha tänkt ut en lösning för detta med.

Lycka till!

Jag tror nog som tidigare skrivit att en Grand Danois är nog mycket bra! En stor hund om man vill ha det, annars är det väl de mindre, knähund raserna haha, lätta att hantera för deras storlek :)