Brukar man märka av åldersskillnaden mellan en som är 25 och en som är 35, och isf hur märks den oftast? Vad har du för erfarenhet av detta?

Det är ju väldigt individuellt. Jag vet inte om skillnad märks så mycket i vardagen egentligen men när är 35 och tänker tillbaks till när man var 25 så förstår man.

Man blir nog lite smartare med åren. Man bryr sig mindre om småsaker.
Man härdas.

Men samtidigt så visst finns det 25 åringar som är som 35 åringar och tvärtom.

Hoppas jag tillförde nåt. Svårt att förklara vad jag menar.

Det beror väl på vad 35-åringen har gjort under de där åren. Att bli förälder påskyndar ju mognaden en hel del t.ex.

Tror att det är större skillnad mellan en 35-årig kvinna och en 25-årig man än tvärtom, men jag antar att det är det senare du syftar på (äldre man). Killar mognar ju ofta senare.

Allt är ju individuellt men generellt sett är en 25-åring mer naiv och kanske lite nyfiknare och vildare. En 35-åring kan ha mer livserfarenhet, bli mer blasé, mindre benägen till att bli väldigt uppspelt eller väldigt ledsen och kanske vilja bli mer stadgad.

Faktiskt tvärtom. Jag funderar över mig själv och hur jag är, samt hur min partner är. Jag är visserligen lite äldre än 35, men har en tio år yngre man som jag är helt i fas med sedan dag ett (vi träffades när han var 24). Jag har varken bostadsrätt, körkort eller barn och jobbet sköter jag själv hemifrån lite som jag vill. Jag har mognat väldigt mycket senare än killar i min egen ålder, så vid 25 var jag som en 18-åring i princip. Faktiskt är det nog snarare han som kan klaga på att jag är omogen.

Jag ser 25 åriga killar som att dom fortfarande är fast i festa-ragga-supa-knulla stadiet, där dom fortfarande är som unga tonårskillar som inte vill binda sig riktigt, både i förhållande och plats. Män är ju lite senare i utvecklingen än kvinnor, som vid 25 års åldern kan ha en stark barnlängtan.

35 åriga kvinnor ser jag lite som desperata att hålla fast vid sin ungdom, jag tror medelålderskrisen kommer mycket tidigare för oss. Man vill liksom bevisa att man visst fortfarande är poppis på köttmarknaden och man anser sig redan vara en milf/cougar.

Jag tror det kan skära sig lite mellan en 25 årig kille och en 35 årig milf. Milfen vill gärna boa sig, vilket är en evig röd tråd i en kvinnas liv. Och killen vill gärna fortsätta leva ungkarlsliv med en schysst milf att sätta på när lusten faller på. Och att få skryta lite för polarna om just det. Jag säger bara en sak, låt inte boytoyen få ha nakenfoton på er i mobben, dvs om ni inte vill att halva stans unga killar ser de.

Och yes, jag talar ur erfarenhet, haha. Idag är jag 45, har vuxna barn och är en milf på riktigt. :) Och jag har tappat allt intresse för 25 åriga killar, känns inte rätt, min egna son är ju nästan uppe i den åldern. Nu är det män i min egna ålder eller tom 10 år äldre (om dom är välbehållna) som gäller.

Jag har lugnat ner mig rejält, har inte samma bekräftelsebehov, är lugn i mig själv, får inte panik av att åldras (tacka gode Gud för botox) Och jag är inte bunden av små barn.

Fast... va? Sådär behöver det ju inte alls vara. Och jag talar också av erfarenhet. Min fasta partner slutade festa vid 21 och var nog mer inne på att skaffa barn när vi träffades. Han fick tjata på mig ett bra tag innan jag slutade med p-pillren. Nu pratar han om förlovning också, vi har alltså varit ihop ett tag.

Nakenfoton i mobilen? Haha, no way. Har aldrig skickat ett sånt under hela mitt liv, så varför börja nu? Då får man ju skylla sig själv.

Du skriver att män är senare i utvecklingen än kvinnor, men det är INTE min erfarenhet. Jag blev lämnad vid 30 av en jämngammal man som ansåg att jag då var för omogen enligt honom. Kändes sådär, men han hade ju rätt. Jag var inte på samma plats i livet som han då. Om jag jämför min kille med hur jag var i hans ålder så inser jag också att jag var sent utvecklad. I den åldern funderade jag mycket på vad jag ville med livet och ändrade mig från morgon till kväll, var väldigt impulsiv och hittade ständigt på bus (inget kriminellt utan sånt skojigt). Mina kompisar var då ca 20 år gamla och vi roade oss med att lägga brev i folks brevlådor som vi hade skrivit från ena grannen till den andra). Jag åkte på festivaler när jag var 30 och bodde i tält. Skaffade första jobbet nån gång efter det.

Det märks mer när den ene är 35 och den andre är 45 och börjar bli trött... och värre blir det! Om det är mannen som är äldre kommer potensproblemen samtidigt som kvinnan är på topp sexuellt.

Missade detta inlägg. Då kommer ni att vara helt i fas sexuelt!

Jag tycker det märks enormt stor skillnad på de flesta. 
En 25-åring har nyss blivit vuxen, hjärnan är precis färdigutvecklad.
En 35-åring är oftast mer mogen och har en viss livserfarenhet.

Det är precis som det ska vara, livet är en resa, alla behöver inte vara i samma stadium.

Att klumpa ihop alla 25/35 åringar i en enda skala är ju ungefär samma sak som att säga att "Alla färgade är..." eller "Alla kvinnor är..." eller "Alla chefer är...". Om man står för att man kan prata generellt om alla i en grupp som handlar om flera tiotusen bara i Sverige så kan man kanske säga samma sak efter ålder. Man kan förmodligen då oxå säga att man är rasist och ganska fyrkantig.

Självklart finns det omogna karlar som är 25. Men hallå, hur mogna tycker ni 45-åringarna som blir sugardaddys till gymnasietjejer är? En 35 årig kvinna kan vara mogen, eller fortfarande partaja som en galning, dricka, supa och ha one night stands utan någon som helst betänklighet som de flesta andra kanske får med åren. 

Om man går ut och tittar på 100 st 25 åriga män så ja, merparten kommer kanske passa målbilden många av er vill måla upp. Men det kommer finnas en betydande del män som är mer "mogna" och en del som är ännu mer omogna. (Förmodligen skulle jag t.om vilja säga att den bild som målas upp här är en minoritet av dem, för det där med supa/sexa stadiet har de flesta kommit förbi när de är 25.)

Det är lätt att vilja titta i stereotyper och vill man bara prata allmänt eller hålla sig inom en trångsynthet som är enklare att tänka sig, så kan man ju göra det. Men var då medveten om att ni generaliserar lika grovt som den som säger att "alla invandrare är kriminella".

Fast nu talar jag från min upplevelse, självklart fattar jag att den inte behöver stämma med alla andras.

Sen så kan väl män ta egna nakenfoton av en, utan att man behöver sms'a. Det är väl ganska vanligt sen länge att par i förhållanden gör det. Man bygger ju upp ett förtroende, vilket yngre inte alltid tar på samma allvar.

Min erfarenhet är att yngre killar är lite barnsliga, men så är jag ju också tio år äldre än 35 numera och har en annan syn på saker och ting. Men jag dömer inte, min jämngamla väninna har just nu ett förhållande med en 24 årig kille. Men så förväntar hon sig inget heller utan tar det för vad det är.

Ja, alltså jag är 32 och ser tillbaka på mig själv som 25 - har mognat mycket mer! Jag är fortf jävligt glad men har också lättare att hålla tillbaka impulser. Ngt inom mig stoppar mig. Men frågan är om jag ändå inte var rätt mogen vid 19 när jag var ihop med en 28-åring. Jag stör mig ju lite på att 35-åringen vill ha 25-åringen när den kan få mig! :D