Någon mer som mår dåligt och ångrar abort?

Jag förstår att det är jobbigt men i en situation som din så gjorde du helt rätt, du gjorde det bästa för det barnet och det borde vara din drivkraft framåt.

Åh min gud vilken upplevelse!
Vilken fruktansvärd ångest du måste ha......jag har aldrig gjort en abort men nu är jag gravid, men mitt 6:e barn helt oplanerat och jag är i chock då vi skyddat oss.
Funderar på att faktiskt ta en abort, men egentligen, i mitt hjärta, vill jag behålla. Sen tar det "praktiska tänket över".......

När jag läser ditt inlägg, så tänker jag att man ska nog ändå följa sitt hjärta inte det logiska tänkandet.

Tack ts för att du delar med dig, tänk att genom det kanske du faktiskt hjälper fler av oss som står på randen till abort att fatta rätt beslut.

Stooor kram och tack!

Tack! Min pojkvän och jag bestämde oss för att försöka fortsätta, och där är vi nu. Han klandrar mig för att det var jag som tog det slutgiltiga beslutet om abort... Han menar på att beslutet var mitt i slutändan, jo det vet jag. Han säger också att jag borde inte lyssnat på honom när han sa att han inte var redo för barn. För det skulle löst sig.. Hur fan skulle jag kunna veta det, det han sa var att han inte var redo och att han inte ville ha barn än... Han visste inte heller hur våra relation skulle utvecklas, vi hade trots allt bara träffats i fyra månader. .. Jag ville inte tvinga in honom i ett föräldraskap han inte var redo för.

Jag har varit i en liknande situation då jag genomgick en sen abort i v.15 p.g.a. dåliga förhållanden (blev misshandlad av mannen jag skulle ha barn med och hade ingen inkomst). Jag ångrade mig i många år efter det, kanske för att jag senare i livet inte kunde bli gravid igen. Den ofrivilliga barnlösheten hade dock inte med aborten att göra, men när jag stod där och hade försökt bli gravid med en annan man under flera år och ingenting hände tänkte jag tillbaka på min graviditet och frågade mig själv om det var min enda chans till barn. Idag är svaret på den frågan ja, men efter allt jag har varit med om under mitt liv så vill jag inte längre ha barn så numera gör det ingenting. För mig tog det kanske 6 år innan jag kom över aborten och förlät mig för vad jag hade gjort.

Tack för att du delar med dig!
Vilka öden vi har med oss.........jag har också varit med om så himla mycket i livet och hade det inte vart för att jag blev gravid med min äldsta son hade jag förmodligen inte vart i livet idag. Jag har idag 5st friska, starka och glada barn. För vart ett av dom känner jag en sån enorm tacksamhet, dom är meningen med mitt liv. Många gånger får jag lite små bitska kommentarer om valet att ha många barn, men vi är så olika. Som du Thotis, som idag inte vill ha barn längre. Alla val är ok i mina ögon.
Stor kram från en som blivit märkt av livet, men lever glatt vidare:)

Din pojkvän gör fel. Försök att inte lyssna på dumheterna han häver ut sig.
Han gör det för att han också är ledsen och inte orkar med att bära den sorgen. Han försöker lägga över allt på dig, men han vet att han också var delaktig i beslutet. Lyssna inte på honom.