Det är svårt när man är obekväm i sin kropp och längd är kanske något av det svåraste att förlika sig med eftersom den inte går att förändra. Det som går att förändra är sin inställning, att jobba mot acceptans,
Jag vet inte om det hjälper att tänka på, men du har vad som av många skulle ses som en attraktiv längd av både män och kvinnor. Det förtar inte känslan du bär på, men det kan trösta att tänka att du inte framstår som för lång i andras ögon. Jag antar också att du inte är lika kritisk mot andra som mot dig själv.
Jag lyssnade på Humorhimlen i P3 för någon dag sedan där de vände på "Du ska älska din nästa så som du älskar dig själv" så att det blev "Du ska älska dig själv så som du älskar din nästa" eftersom vi ofta är hårda mot oss själva på ett sätt som vi inte är mot andra.
Jag känner mig lite falsk som skriver det här, eftersom jag själv hatar min kropp och har ätstörningar, men jag menar ändå att det är så man måste försöka tänka. Vara lite snäll mot sig själv.