min åttaåring och sexåring kan ej lämnas oövervakade ens en kort stund. Vad har jag gjort för fel?

Låter som härliga ungar faktiskt!

Vilka kreativa och modiga tjejer. De har en ljus framtid.

Fram tills att de blir lite äldre får du dock ha bättre tillsyn.

De låter som kreativa barn, och kreativa barn ska man uppmuntra, tycker jag. I stället för att konfiskera saxen - ge dem saker de får klippa i. Kanske vill de skapa något av tyg? Eller göra collage eller böcker, som de ju verkar ha haft lust att göra. Storbad för dockor kan ni väl hjälpa dem att göra i ordning i badrummet eller utomhus nu när det blivit fint väder. Skaffa pennor vars färg går att tvätta bort, eller ge dem teatersmink att hålla på med. 

Vad gäller att de vandrar iväg så måste ni ju förstås komma överens om ett område som det är okej för dem att röra sig inom och så får ni under överinseende av dig (eller pappan om det finns en sådan) under en period testa det tills det fungerar. Så länge det inte fungerar så kan de inte vara ute ensamma utan vuxen helt enkelt, så då kan de ju enbart vara ute när du eller pappan också har möjlighet att vara det.  Gillar de att vara ute så ökar nog motivationen att hålla sig inom ett överenskommet område om totaltiden ute minskar först. 

Ja jätte härliga ungar, men förstå oxo mamman som inte alltid har koll på dom ( inget illa menat) Tänk om dom möter på en pedofil nån gång för dom är ju ändå sociala o nyfikna små barn! Tänk om dom blir utnyttjade av nån jävel? Nej fy det låter inte det minsta kul för mamman så försök ta hänsyn till ts o ge henne råd ni som vet

Låter lite som mig när jag var liten. Hopplöst. Jag förstå dock din oro.

Vilka underbara nyfikna kreativa och orädda barn du verkar ha! :)

De har egenskaper som kommer hjälpa dem och ta dem långt i livet. Var glad över det. Gör som någon tidigare föreslagit. Hjälp dem att vara kreativa på ett konstruktivt sätt. Och acceptera att dina ungar inte är lika 'trista' som andras ;)

Låter precis som mig och min bästa vän när vi var små! Våra föräldrar fick sig nog en del vita hår under vår uppväxt men Fy så roligt vi hade! :)

Som andra säger verkar du ha två härliga tjejer. Visst är man påhittig när man är liten och kan förstå att deras idéer inte allt är dem bästa. Men vad gör du när du ser att de hittar på något opassande? Ingriper du direkt och skäller på dem? Tar det dem leker med? Städar undan t.ex. Efter deras bad?

Att stå å skälla på barnen gör ingen nytta. Lär dem istället att ska dem bada dockorna måste de vara i badrummet, nallar får inte bada och att de måste städa efter sig. Som en annan föreslog ge dem bestämda saker att klippa i. Finns mängder med tidningar man kan köpa secondhand.

När de smiter iväg till andra lekplatser får dem lära sig att det blir konsekvenser. Att kan inte du vara med får de inte vara ute och leka tills de har visat att dem går att lita på.

tack för svar. Ja, de är underbara och de är kreativa. Problemet är att de behöver konstant tillsyn, annars "ballar de ur". Believe me, jag har suttit oräkneliga timmar med dem och gjort scrapbooks, de har massor av pysselmaterial och när jag är med har vi trevligt eftersom de är hyfsat enkla att instruera samt att de lyssnar på mig när jag säger att något verkligen inte är en bra idé (som att klippa sönder sina nya lakan för att göra gardiner till dockhuset) Problemet uppstår när jag inte är bredvid dem för att tala om för dem vad de inte ska göra. Framför allt den stora har enormt självförtroende och stor tillro (övertro!) på sin egen förmåga. Som exempel ville hon göra micropopcorn till sig och lillasyster en dag då det regnade förra veckan och jag lät dem kolla på film eftersom jag hade migrän. Hon stoppade in popcornpåsen med plasten på! När det började ryka och hon insåg att något var fel kom hon och hämtade mig. Hennes egen kommenar var "då vet jag det till nästa gång"...
Att gå med dem till affären är inte så enkel eftersom de så gärna vill hjälpa mig att handla men de helt enkelt bara stör mig så att jag glömmer hälften av allt jag ville köpa. De kan även "få för sig" att göra saker som egentligen bara anställda i butiken får lov, som att ta sig in på lagret, eller om de hittar kartonger med gods i gången börja packa upp varorna och ställa upp på hyllorna. Jag känner mig så slut.
Deras pappa tycker inte att det finns några problem, om jag jobbar och han sitter hemma låter han dem turnera runt i grannskapet men å andra sidan är han en man så han anses inte vara en kass förälder för det. Däremot är han ganska opedagodisk om de råkat förstöra något, eller busat till det på något vis hemma, då blir han arg på dem.

Jag har gått Komet-kurs och Cope-kurs men det gav absolut ingenting.

Jag skäller sällan på dem, utan tillrättavisar och låter dem hjälpa mig att ställa allt iordning. De gör sällan samma "bus" två gånger utan kommenterar att "ok nu vet vi". Men de hittar på något hela, hela tiden. De har inga bekymmer med att jag är ute med dem och om jag inte har möjlighet att gå ut så stannar de gärna inne. Jag har redan säckvis med saker som jag köpt på Panduro, på loppisar och andra ställen- gamla kläder, böcker, tidningar osv. Men det är som att de inte kan se skillnad på en "gammal" tröja som är ok att klippa sönder, och en ny blus som jag tänkt ha på en middagsbjudning nästkommande vecka!