Mina vänner övergav mig

Mitt liv under de 3 senaste åren har varit en stor börda. Jag har mått så extremt dåligt, det här är ingen snyfthistoria där jag tänker berätta i detalj allt som hänt osv. Utan detta är bara för att folk omkring mig kanske ska förstå mig ur ett större perspektiv då jag inte varit en vidare öppen människa alls och för att jag vill höra era åsikter om jag gjort något fel eller inte tack.

Jag går nu i dom sista dagarna utav årskurs 2 i gymnasiet. Allt började att gå lodrätt neråt för mig när jag gick i början av årskurs 9, det var mest i hemmet allt började bli riktigt jobbigt först, sen med min dåvarande pojkvän och sen tillslut med mina vänner. Förloppet utav allt detta fick mig verkligen att nå botten i min ?mående-skala? eller vad man ska kalla det. Då allting konstant var jobbigt antingen hemma eller med min ?partner? så försökte jag en period att konstant umgås med vänner istället, vilket jag gjorde, men efter ett tag började mina vänner märka att något var fel jag kunde stänga av mobiltelefonen i flera timmar, antingen pågrund av att något personligt skedde just då eller bara för att jag satt och storgrät.

Jag började developera ett stort hinder för mig själv, nästan som en sorts diagnos, jag kunde bara helt enkelt inte öppna mig för folk i min omgivning om mitt liv hemma osv pga att jag försökte separera mina världar så mycket mellan bra och dåligt så att när jag var med mina vänner ville jag slippa tänka på det dåliga och sedan när jag var hemma så tänkte jag inte på mina vänner. Jag började göra mer och mer planer med mina vänner, planer jag sedan inte kunde hålla då jag antingen blev på alldeles för dåligt humör eller för att något på den ?dåliga sidan? blockerade allt det bra, och då ?skyllde? jag alltid detta på mitt liv hemma vilket var sanningen, men mina vänner började på något sätt istället för att tro mina ursäkter säga att jag ljög, vilket jag än idag inte kan förstå då jag verkligen behövde mina vänner och istället stängde de ute mig helt och sa endast att jag ljög, vilket jag inte kunde förstå? jag ljög ju inte jag mådde ju bara så dåligt att jag ställde in i princip hela tiden, är detta konstigt???