Graviditet

Upp och ner får jag säga då! En tid kändes det som att vi typ aldrig hade sex, i flera veckor.

Men så illa var det inte hävdade han.

Jag tycker det är svårare att behålla kontakten och att ligga steget före allt så att man senare inte hamnar i en svacka..

Att få barn tillsammans är ju oftast en stor glädje som sker efter ett gemensamt beslut av båda i ett par. Men hur blir det sen?

Min egen erfarenhet var att det var början på slutet i relationen, framförallt kopplat till att sexet i princip uteblev. Jag har hört vänner som beskrivit motsatsen att de aldrig haft så nära och utlevande sex som under graviditeten.

Bilden man får, inte minst här på FL är att det oftare är en prövning och uppförsbacke än lust och närhet med sex kopplat till det sköna i graviditeten.

Hur var/är det för er?

För mig och min man har graviditeten resulterat i mer närhet och oftare sex. Det kan bero på att vägen till positivt graviditetstest kändes jobbig med "plikt" om att ha sex särskilda dagar för att inte missa ägglossning, och missfall längs vägen. Vi är i v 15 nu och har sex varje dag. Kanske ändras det under tiden men förhoppningsvis inte så att det blir ett problem.

Jag tror att mycket beror på att vi kan slappna av nu, efter lång tid av vad som känts som produktionssex. Vi har stor sexlust båda två även när jag inte är gravid, men den har nog förändrats och blivit starkare under graviditeten. Hormoner för min del, kanske. Jag ser inte gravid ut än så jag tror inte att min man vill ha mer sex pga graviditeten. Han gillar nog snarare att jag vill. Och trots att jag inte ser så gravid ut så känner jag mig gravid (och vacker!) och det tror jag hjälper också.

Första månaderna i graviditeten som vanligt eller lite oftare. Sexet blev bättre när man hade sex för att det var skönt, inte för att göra barn. Därefter blev det allt mer sällan fram till förlossningen. Och sexet blev sämre eftersom hon blev ganska immobil. Beror nog mycket på hennes problem med foglossning med mera. Samma med båda barnen.

Tiden efter förlossningen inget sex tills det läkt. Därefter blev det väl svårare att finna tiden till sex, jämfört med tiden utan barn. Svårt med små barn runtomkring. Man får passa på och ta en snabbis när det blir läge, även om det är mot bänken i tvättstugan...

Nu när barnen är lite större tror jag att vi har mer sex än före barnen. Och nånting hände i hennes fitta under förlossningen, för tidigare hade hon problem med att jag kom in för djupt i henne, men det har upphört. Så jag tycker både kvantiten och kvalitén på sexlivet förbättrats.

Känner igen det där med förändringen i fittan. Verkar inte helt ovanligt att det förändras till det bättre/skönare.

Var du själv kåtare under graviditeten? Hur var närheten?

Känner igen det där med förändringen i fittan. Verkar inte helt ovanligt att det förändras till det bättre/skönare.

Var du själv kåtare under graviditeten? Hur var närheten?

Alltså man känner sig ju ständigt kåt om man får lite sex, så i takt med att sexet minskade ökade min kåthet. Blev en del runkade...

Närheten ökar skulle jag säga. Det är ju inte alla som är mor till ens barn. Det blir ju ett band som aldrig upphör.

Vissa tjejer tycks ju vilja ha väldigt mycket sex för att bli på smällen. Dessa lär ju bli mindre kåta när graviditeten väl slår till. Andra par verkar ju tro att ett barn på något magiskt sätt lagar förhållandet. Ett barn hjälper ju knappast förhållandet, det blir ju en rätt rejäl prövning av förhållandet. Som du säkert vet.

Varför tror du att ditt förhållande sprack? Du skriver att det berodde på att sexet uteblev. Jag tror inte att det är hela sanningen. Uteblivet sex är ett sympton på att något annat i förhållandet inte är bra.