Nervös inför abort

Det går ju bra i slutändan för de allra flesta, men jag VÄGRAR medicinsk abort och skulle välja kirurgisk ALLA gånger. Har gjort både och.

Ojdå, varför vägrar du det? :/ ja jag ska dit på onsdag och träffa en läkare samt kurator så jag hoppas att jag får svar på alla mina frågor då!

Jag skulle rekommendera att du ber att få bli inskriven och att få citodon samt morgon vid behov.

Medicinsk abort är det bästa för kroppen, men se till att kunna få ordentlig smärtlindring för det kan göra mkt ont.

Jag gjorde en medicinsk abort hemma i vecka 8-9. Jag tog de smärtlindrande tabletterna jag fick med mig hem "i förebyggande syfte" och därefter cytotec. Blödningarna startade efter en timme. För mig kändes det betydligt mindre än vanlig mensvärk (antagligen tack vare citodonet). Det blödde kraftigare än mens i ett par tre timmar, men knappast något blodbad utan jag fick byta binda lite oftare än en gång i timmen bara. Därefter gick det snabbt över, alla mina graviditetssymptom försvann direkt och efter de tre blodigaste timmarna blödde jag till och med mindre än vanlig mens. Det var sedan som mens i några dagar innan det slutade helt.

Jag var också jättenervös innan men det gick så himla mycket enklare och smärtfriare än jag hade förväntat mig. Jag hoppas att det går lika bra för dig!

Vad skönt att det gick så bra för dig !

Det lugnar mig lite när jag hör det, jag hoppas verkligen att det ska gå bra för mig med. Har hört att man kan blöda i flera veckor efteråt och att smärtan är fruktansvärd. Jag brukar inte vara så känslig mot smärta men är ändå väldigt orolig. Jag är inte så rädd för smärta egentligen, är mest rädd för att det ska vara obehagligt eller hur jag nu ska förklara. Jag har så svårt för blod och är så himla nervös över att gå igenom detta ensam.

Tack så mycket för ditt svar!

Jag gjorde en abort för några år sedan. Medicinsk. Hade inte fött barn innan.
Jag valde att göra den på sjukhuset eftersom jag inte ville berätta för någon. Jag kan verkligen rekommendera det.
Jag kan berätta hur det gick till för mig: Jag kom in en måndageftermiddag och efter samtal fick jag den första tabletten (Mifegyne). Vad jag inte hade räknat med var att det skulle "sätta igång" av den tabletten. Så på tisdageftermiddagen började jag blöda massor. Det kom i vågor, så jag hann alltid till toaletten. Det gjorde inte direkt ont. Lite som lätt mensvärk bara. Jag ringde in till mottagningen och de berättade att det var normalt att det blev så ibland. Det höll på genom natten till onsdagen. På onsdagmorgonen hade det avtagit lite och jag åkte till sjukhuset och där fick jag smärtstillande och cytotec (att föra upp). Det värsta var dock över redan. Jag var på sjukhuset till eftermiddagen och det blödde mindre och mindre under dagen. Jag hade ont som lätt mensvärk som värst.
Jag blödde i ungefär tre veckor efteråt men det var mindre än vanlig mens.

Det verkar vara väldigt olika hur man reagerar under en medicinsk abort så jag rekommenderar verkligen att göra den på sjukhus så du kan få hjälp om du får mycket ont.
Det är också bra att ha någon du kan prata med om det. Jag kände mig nedstämd ett tag efteråt, jag tror det berodde på hormonerna för jag var helt säker på att det var rätt beslut.
Hoppas det går lika lindrigt för dig som för mig.

Jag ska också genomgå en abort, och har samma oro som du. Det är första gången jag gör abort, fått ett barn tidigare. Tog första tabletten i morse på sjukhuset men har valt att göra det övriga hemma, där jag känner mig som lugnast. Ska ta cytotec på onsdag.

Fick med mig tonvis av smärtstillande i form av morfin och andra tabletter.

Hoppas allt kommer gå väl för dig!