• Mirana

    Hopplöst...

    Hej alla!

    Börjar med att säga att jag känner mig rätt hopplös i livet just nu. Ganska ledsen också och är arg på min kropp och allt som har med den att göra. Vi har försökt skaffa barn nu i 15 månader men ingen-jävla-ting händer. Jag har långa cykler på ca 32-38 dagar. Har konstaterad äl, så det är det inget fel på.

    Hursom, idag är jag på äl+10 och testade negativt med predictor early som alltså ska visa så tidigt som 6 dagar innan BIM. Idag är jag BIM -4. Finns inte en tillstymmelse till streck i någon vinkel. Jag förstår ju att hoppet är ute, men tänkte ändå fråga då alla plussar så himla tidigt här på FL. Är det verkligen helt omöjligt att få plus senare ändå? Då menar jag hos alla er som precis vet när ni har äl. Jag hade det för 10 dagar sedan prick, kan inte fela då det är konstaterat på flera olika sätt. 

    Jag har en del symtom som alltid innan mens. Innerst inne vet jag ju att det inte blev något och snart ger jag upp helt, orkar inte med fler misslyckanden, man är ju inte mer än människa... Men jag undrar som sagt ändå, utan att kunna förklara varför. Hopp? Förtvivlan? Oklart. 

    Tacksam för svar.

  • Svar på tråden Hopplöst...
  • Fia 28

    Ge inte upp hoppet innan mensen kommer. De allra flesta plussar inte så tidigt som äl + 10. 

  • Mirana
    Fia 28 skrev 2016-10-14 09:53:39 följande:

    Ge inte upp hoppet innan mensen kommer. De allra flesta plussar inte så tidigt som äl + 10. 


    Tack för svar. 

    Jag vet att snacket går att de flesta plussar runt BIM eller efter, men även min gynekolog har sagt att dagens normalkänliga test i de flesta fall visar positivt vecka 3+5, dvs äl+12. Är det något vi har belägg för, att de flesta inte plussar på äl+10 med tidiga test? Finns det någon som kan motbevisa det som gyn säger? 

    Jag startade inte den här diskussionen för att få tröst och hopp, jo förmodligen undermedvetet, men också för att skriva av mig. Det är så många tankar som rör sig i huvudet, och jag vet inte om någon känner igen sig i det här med att man går från att vara positiv och alltid se framåt till att till slut sitta på toagolvet på jobbet när mensen kommer och lipa som ett barn. Hur mycket motgång klarar man innan man förändras? 
  • Fia 28
    Mirana skrev 2016-10-14 10:05:22 följande:
    Tack för svar. 

    Jag vet att snacket går att de flesta plussar runt BIM eller efter, men även min gynekolog har sagt att dagens normalkänliga test i de flesta fall visar positivt vecka 3+5, dvs äl+12. Är det något vi har belägg för, att de flesta inte plussar på äl+10 med tidiga test? Finns det någon som kan motbevisa det som gyn säger? 

    Jag startade inte den här diskussionen för att få tröst och hopp, jo förmodligen undermedvetet, men också för att skriva av mig. Det är så många tankar som rör sig i huvudet, och jag vet inte om någon känner igen sig i det här med att man går från att vara positiv och alltid se framåt till att till slut sitta på toagolvet på jobbet när mensen kommer och lipa som ett barn. Hur mycket motgång klarar man innan man förändras? 
    Mitt test visade iaf negativt bim -1, men pluss bim +1.
  • Mirana
    Fia 28 skrev 2016-10-14 10:22:46 följande:
    Mitt test visade iaf negativt bim -1, men pluss bim +1.
    :) så härligt!!!! 
  • Flisan79

    Hur tidigt du kan plussa beror dels på din kropp och dels på när ägget fäster. De tidigaste resultaten går bara att få om ägget fäste så tidigt som möjligt dvs 5-6 dagar efter äl. Normalt tar det dock 7-10 dagar för ägget att fästa och enligt vissa amerikanska rapporter är det snarare vanligare att ägget fäster runt dag 10 efter äl. Detta är också en anledning till att de med kort lutealfas kan ha svårare att bli gravida. Hormonet hcg som testen känner av börjar inte produceras förrän ägget fäst.

    Så ja, det kan vara för tidigt för just dig att testa.

  • Mirana
    Flisan79 skrev 2016-10-14 10:43:26 följande:

    Hur tidigt du kan plussa beror dels på din kropp och dels på när ägget fäster. De tidigaste resultaten går bara att få om ägget fäste så tidigt som möjligt dvs 5-6 dagar efter äl. Normalt tar det dock 7-10 dagar för ägget att fästa och enligt vissa amerikanska rapporter är det snarare vanligare att ägget fäster runt dag 10 efter äl. Detta är också en anledning till att de med kort lutealfas kan ha svårare att bli gravida. Hormonet hcg som testen känner av börjar inte produceras förrän ägget fäst.

    Så ja, det kan vara för tidigt för just dig att testa.


    Jag vet inte om någon här känner till Bernes transaktionsanalys inom kommunikation, men han delar iaf upp kommunikationen i olika "jag" där bl.a. vuxenjaget är rationellt och barnjaget är ja, som ett barn. 

    Hursom, jag läser ditt svar och vuxenjaget i mig säger att ja, du har rätt, så kan det vara. Men barnjaget i mig säger att "nähäää du har inte alls rätt pilutta dig" haha. En försvarsmekanism? Möjligt... 

    Tack för svar i alla fall, det är alltid uppskattande att få föra ett samtal med någon som är insatt i ämnet. Jag har symtom som precis innan mens med molvärk och lite spända bröst. Tappen är mjuk och lite öppen. Således ingenting som tyder på graviditet här, men det är möjligt att ägget fäste så sent som igår eller idag och hoppet är som bekant det sista som dör. 

    Hoppas att allt är bra med dig :).
  • Flisan79
    Mirana skrev 2016-10-14 10:55:30 följande:
    Jag vet inte om någon här känner till Bernes transaktionsanalys inom kommunikation, men han delar iaf upp kommunikationen i olika "jag" där bl.a. vuxenjaget är rationellt och barnjaget är ja, som ett barn. 

    Hursom, jag läser ditt svar och vuxenjaget i mig säger att ja, du har rätt, så kan det vara. Men barnjaget i mig säger att "nähäää du har inte alls rätt pilutta dig" haha. En försvarsmekanism? Möjligt... 

    Tack för svar i alla fall, det är alltid uppskattande att få föra ett samtal med någon som är insatt i ämnet. Jag har symtom som precis innan mens med molvärk och lite spända bröst. Tappen är mjuk och lite öppen. Således ingenting som tyder på graviditet här, men det är möjligt att ägget fäste så sent som igår eller idag och hoppet är som bekant det sista som dör. 

    Hoppas att allt är bra med dig :).
    Förstår dig absolut. Min egen kunskap kommer från 7 svåra år, bokstavligen. Vi var oförklarligt barnlösa i 7 år och jag grävde ner mig i ämnet ganska mycket.

    De gånger jag sen blev gravid så hade jag väldigt få om några alla symtom innan bim. Senaste barnet skrev jag tom upp månad för månad symtomen innan bim och vid det tillfället hade jag exakt samma som föregående månader med undantaget att mina bröst kändes ovanligt oömma och osvullna. Tänkte då att jaja, jag fattar hinten, jag är inte gravid. Sen vid bim märkte jag att min pms inte kom som väntat. Stod i julrushen och var inte det minsta irriterad vilket jag borde varit. Så då tänkte jag att kanske ändå.

    Ge inte upp! Jag fick vänta 7 år och idag har jag 3 barn, alla på den naturliga vägen.

    Hur gamla är ni?
  • Mirana
    Flisan79 skrev 2016-10-14 11:29:07 följande:
    Förstår dig absolut. Min egen kunskap kommer från 7 svåra år, bokstavligen. Vi var oförklarligt barnlösa i 7 år och jag grävde ner mig i ämnet ganska mycket.

    De gånger jag sen blev gravid så hade jag väldigt få om några alla symtom innan bim. Senaste barnet skrev jag tom upp månad för månad symtomen innan bim och vid det tillfället hade jag exakt samma som föregående månader med undantaget att mina bröst kändes ovanligt oömma och osvullna. Tänkte då att jaja, jag fattar hinten, jag är inte gravid. Sen vid bim märkte jag att min pms inte kom som väntat. Stod i julrushen och var inte det minsta irriterad vilket jag borde varit. Så då tänkte jag att kanske ändå.

    Ge inte upp! Jag fick vänta 7 år och idag har jag 3 barn, alla på den naturliga vägen.

    Hur gamla är ni?
    Så härligt att höra. Vad gjorde ni för att få till det efter 7 år, naturligt dessutom?

    Jag är 31, min man 35. Vi har försökt sedan sommaren 2015. En piss i havet om man jämför med er, men nog så jobbigt för oss ändå... Det här var första månaden som jag tänkte att fan jag orkar inte mer, jag ska inte ta mer äl-test, jag ska inte hålla på att analysera skiten ur varenda liten signal kroppen ger. Men sedan kom äl med råge, gick inte att ta miste på och då fick jag ju naturligtvis göra ett test ändå, och tempen steg trots att jag inte skulle kolla och ja, sedan är man tillbaka i träsket, som ett beroende man inte kan ta sig ur. 

    Jag hoppas ju att vi fortfarande kommer att få barn, men ibland orkar man inte mer. Igår och idag har jag varit så ledsen så ledsen, jag har gråtit mest hela tiden för minsta lilla och jag känner i varenda cell att jag snart kommer att koka över. Förmodligen har PMS ett finger med i spelet och jag skulle nog inte varit sådan om det inte hade varit just dessa dagar innan mens, men så är det ju också just dessa dagar svaret kommer, och ja, en ond spiral, till slut sitter man där, rödgråten åt ingenting, hulkandes, desperat, tappar tron på livet och döden och allt däremellan hahahaha. Ja, emellanåt kan jag ju skratta åt det hela...

    Jag har inga större förhoppningar denna månad, mer än att jag hoppas att humöret blir lite bättre när mensen kommer och att vi blir lika lyckligt lottade på barnfronten som ni blev. 
  • Flisan79

    Hur vi tillslut lyckade är ju lite av en fråga. Var det slumpen eller hjälpte verkligen den "kur" vi körde. För mig känns det ju lite för mycket sammanträffande men jag har ju inga bevis.
    Hur som helst, vi gjorde utredning, hormonbehandlingar, spolningar och även 3 fulla ivf. Gav inget resultat mer än det du nu upplever. Tårar och hopplöshet. Vi hade efter den "gratis" hjälp man har rätt till, inte råd att fortsätta privat så vi fortsatte helt enkelt på det gamla hederliga sätter. Vi var ju trots allt "oförklarligt" barnlösa och inga fel hittades.
    Vi försökte fokusera på annat som studier och arbete. Tänkte att vi kan spara till fler ivf men bara köra på som vanligt under tiden. Upplevde dock ändå många månader som du även om jag ibland lyckades ha fokus på annat. Tillslut blev jag medlem på fl och började prata med andra som var i samma sits. Upptäckte då att det fanns en hel del man kunde prova själv så jag läste på så gott jag kunde och började med det som verkade mest lovande. Tänkte att vad har jag att förlora. Så jag och min man började äta rosenrot och bisolvon. Han åt även zink, omega 3 och multiman (vitaminer) och jag åt multikvinna, omega 3 och folsyra.
    Första månaden vi åt allt detta så blev jag gravid för första gången i mitt liv. När mensen inte kom så vågade jag inte tro på det. Vågade inte ens ta ett test förrän mensen hoppat 2 ggr så när jag fick svart på vitt var jag redan i v 9.
    Andra barnet var inte ens planerat men min man avslöjade sen att han kört sin kur i smyg (vi hade en svacka och han hoppades väll på mirakel). Nr 3 körde vi samma på och det tog 2 månader med "kuren".

    Så var det slumpen, något i kuren? Vet inte, men jag är jävligt glad att jag iaf testade.
    Nu är barnen 5, 7 och 9 år gamla. Vi har haft oskyddat långa perioder efter sista barnet utan att bli gravida så även det indikerar på att något "utöver" behövs.

  • Mirana
    Flisan79 skrev 2016-10-14 12:13:42 följande:

    Hur vi tillslut lyckade är ju lite av en fråga. Var det slumpen eller hjälpte verkligen den "kur" vi körde. För mig känns det ju lite för mycket sammanträffande men jag har ju inga bevis.
    Hur som helst, vi gjorde utredning, hormonbehandlingar, spolningar och även 3 fulla ivf. Gav inget resultat mer än det du nu upplever. Tårar och hopplöshet. Vi hade efter den "gratis" hjälp man har rätt till, inte råd att fortsätta privat så vi fortsatte helt enkelt på det gamla hederliga sätter. Vi var ju trots allt "oförklarligt" barnlösa och inga fel hittades.
    Vi försökte fokusera på annat som studier och arbete. Tänkte att vi kan spara till fler ivf men bara köra på som vanligt under tiden. Upplevde dock ändå många månader som du även om jag ibland lyckades ha fokus på annat. Tillslut blev jag medlem på fl och började prata med andra som var i samma sits. Upptäckte då att det fanns en hel del man kunde prova själv så jag läste på så gott jag kunde och började med det som verkade mest lovande. Tänkte att vad har jag att förlora. Så jag och min man började äta rosenrot och bisolvon. Han åt även zink, omega 3 och multiman (vitaminer) och jag åt multikvinna, omega 3 och folsyra.
    Första månaden vi åt allt detta så blev jag gravid för första gången i mitt liv. När mensen inte kom så vågade jag inte tro på det. Vågade inte ens ta ett test förrän mensen hoppat 2 ggr så när jag fick svart på vitt var jag redan i v 9.
    Andra barnet var inte ens planerat men min man avslöjade sen att han kört sin kur i smyg (vi hade en svacka och han hoppades väll på mirakel). Nr 3 körde vi samma på och det tog 2 månader med "kuren".

    Så var det slumpen, något i kuren? Vet inte, men jag är jävligt glad att jag iaf testade.
    Nu är barnen 5, 7 och 9 år gamla. Vi har haft oskyddat långa perioder efter sista barnet utan att bli gravida så även det indikerar på att något "utöver" behövs.


    Spännande. 

    Vi väntar på utredning, men självklart har man inget att förlora på att hjälpa naturen en bit på vägen. Jag har ätit folsyra sedan vi började försöka, men inget annat. Försökte mig på munkpeppar en månad men då kom äl på dag 30 typ, vilket är för mycket även för mig. 

    Kan du inte förklara lite närmare hur, var, när och hur mycket ni tog av allt det där? 
  • Flisan79

    Rosenrot borde ju passa bättre då eftersom att den snarare kortare ner cykeln alt stabiliserar samt ger "starkare" äl. Den äts från mensens första dag tom äl (mannen kan äta den hela tiden) då man inte vet hur den påverkar vid en graviditet. En effekt av RR är pigghet och ökad lust. Kan ju vara bra i bebisberkstaden.
    Bidolvonet (hostmedicin) sägs kunna göra alla "slem" mer lättflytande (ditt sekret och mannens sperma" så att spermierna har lättare att simma. Den äts från ca en v före och fram till äl.
    De andra vitaminerna osv äts hela tiden i rekommenderad dos. Folsyra hjälper ju inte till att bli gravid, utan är för att minska risken för ryggmärgsbråck hos fostret.

  • Mirana
    Flisan79 skrev 2016-10-14 12:37:53 följande:

    Rosenrot borde ju passa bättre då eftersom att den snarare kortare ner cykeln alt stabiliserar samt ger "starkare" äl. Den äts från mensens första dag tom äl (mannen kan äta den hela tiden) då man inte vet hur den påverkar vid en graviditet. En effekt av RR är pigghet och ökad lust. Kan ju vara bra i bebisberkstaden.
    Bidolvonet (hostmedicin) sägs kunna göra alla "slem" mer lättflytande (ditt sekret och mannens sperma" så att spermierna har lättare att simma. Den äts från ca en v före och fram till äl.
    De andra vitaminerna osv äts hela tiden i rekommenderad dos. Folsyra hjälper ju inte till att bli gravid, utan är för att minska risken för ryggmärgsbråck hos fostret.


    Ok. Hur mycket rosenrot ska man äta? Hur mycket Bisolvon tar man?

    Ja, vi kan ju börja på tisdag när mensen kommer, bara jag får tag på rosenrot i en fysisk butik då den säkert inte hinner komma om man beställer från nätet. Omega 3 likaså, kanske finns på apotek? 
  • Mirana
    Flisan79 skrev 2016-10-14 12:37:53 följande:

    Rosenrot borde ju passa bättre då eftersom att den snarare kortare ner cykeln alt stabiliserar samt ger "starkare" äl. Den äts från mensens första dag tom äl (mannen kan äta den hela tiden) då man inte vet hur den påverkar vid en graviditet. En effekt av RR är pigghet och ökad lust. Kan ju vara bra i bebisberkstaden.
    Bidolvonet (hostmedicin) sägs kunna göra alla "slem" mer lättflytande (ditt sekret och mannens sperma" så att spermierna har lättare att simma. Den äts från ca en v före och fram till äl.
    De andra vitaminerna osv äts hela tiden i rekommenderad dos. Folsyra hjälper ju inte till att bli gravid, utan är för att minska risken för ryggmärgsbråck hos fostret.


    Jag igen. 
    Var precis inne och läste din presentation, där stod hur man skulle ta de olika tabletterna. Har dock bara två sista frågor. 
    1. Där står inte att mannen ska ta rosenrot. Ska han det? Vad gör det för mannen?
    2. Där står att mannen ska ta zink, men att zink ska tas fram till äl. Varför endast fram till äl om det är mannen som tar det?

    Hoppas att jag inte är för jobbig :)
  • Flisan79
    Mirana skrev 2016-10-14 13:10:46 följande:
    Jag igen. 
    Var precis inne och läste din presentation, där stod hur man skulle ta de olika tabletterna. Har dock bara två sista frågor. 
    1. Där står inte att mannen ska ta rosenrot. Ska han det? Vad gör det för mannen?
    2. Där står att mannen ska ta zink, men att zink ska tas fram till äl. Varför endast fram till äl om det är mannen som tar det?

    Hoppas att jag inte är för jobbig :)
    Rosenrot har som sagt en uppiggande och lustökande effekt så även om det inte hjälper på annat sätt så kan det ju vara bra. Min man åt "ifallatt" det även hjälpte honom så inget måste.
    Zink ska han nog äta hela tiden. Kan vara jag som skrivit fel. Är ju några år sedan jag skrev det.
  • Mirana
    Flisan79 skrev 2016-10-14 13:33:38 följande:
    Rosenrot har som sagt en uppiggande och lustökande effekt så även om det inte hjälper på annat sätt så kan det ju vara bra. Min man åt "ifallatt" det även hjälpte honom så inget måste.
    Zink ska han nog äta hela tiden. Kan vara jag som skrivit fel. Är ju några år sedan jag skrev det.
    Ok. Tack för hjälpen, nu har jag gått från att hata mensdagen på tisdag till att längta efter den så att jag kan börja med allt detta. Lite nytt hopp i livet. Lovar att hålla dig uppdaterad :).
  • Flisan79
    Mirana skrev 2016-10-14 13:39:00 följande:
    Ok. Tack för hjälpen, nu har jag gått från att hata mensdagen på tisdag till att längta efter den så att jag kan börja med allt detta. Lite nytt hopp i livet. Lovar att hålla dig uppdaterad :).
    Kul att man kunnat vara till hjälp!
    Ja gör det
Svar på tråden Hopplöst...