Trötta dagisfröknar?

Har du provat att prata med personalen om det? Det låter som fel person på fel plats.

Hej!

Nej, men funderar på att göra det till veckan.

Blir bara så osäker på mig själv, att jag förstorar upp det hela. Verkar inte som någon annan "klagat".

Men det känns inte ok i maggropen.

Låter inte alls bra. Jag skulle ta upp detta till diskussion med den som är din sons ansvarspedagog i första hand, och om ingen ändring sker så även med förskolechefen. Jag tycker det låter märkligt att sätta handen för ett barns mun och skälla ut barnen så de gråter, särskilt på en småbarns avdelning.

Nej, så är det inte på alla dagis. På mina barns dagis var förskollärarna helt annorlunda mot vad du beskriver. Jag hade aldrig anledning att tro att dom gjorde något sånt som du beskriver, trots det var dom lite av den gamla stammen med regler och rutiner. Barnen älskade sina fröknar och kan än i dag flera år senare prata om sina favvofröknar och allt mysigt och roligt dom gjorde där. Tyvärr är nog risken att det din magkänsla säger är rätt. Barnen har det kanske inte så bra där. Jag gissar att det händer en hel del liknande incidenter när ni föräldrar inte ser.

Han har ingen ansvarspedagog... Det var det jag ville ha och bad om i början. Men här är alla ansvariga. Dock hat det blivit så att min son bäst knutit an till 1 person och gärna vill bli lämnad till just henne. Men märker att de andra försöker med att jag ska lämna till dom åxå, då är den han gillar fortfarande där men håller sig lite i bakgrunden. Det är inte kul att sätta honom i famnen på någon när han motvilligt går med på det.

Förstår tanken att det är bra att knyta an till fler, ifall någon är sjuk osv. Men kanske såhär "i början".

De har sagt "han gör skillnad han" och "hans dagmamma" (om den han gillar) när han vägrat gå till dom andra och valt henne.

Vet inte hur mycket de andra engagerar sig i honom heller, så att han så småningom kan vilja komma till dom.

Det var på större barn avdelningen de skällde på barnen så de grät.

Kaffe -

Ok, tack för du skriver.

Det är den gamla stammen här. En i pensionsålder som är "aj.aj " och som berättade för mig att min son inte lyssnar. Undrar hur många så små som är bra på det. Hon menade det kanske lite skämtsamt, men visste inte vad jag skulle svara iaf.

Dessutom har nästan alla någon krämpa, undrar hur de ska orka vintern med all av/på kländning jag.

Har rean hört suckar och sett blickarna vid påklädning.

Oj, jag hade inte accepterat det där alls. Att inskolningen kan bli rörig är en sak, min son går på åldersindelad förskola så där är det ofta 8-10 nya på 1-2-årsavdelningarna på hösten. Det känns däremot inte som att personalen på er förskola behandlar barnen med respekt till vardags? Skälla, hålla fast eller hålla för munnen? Inte så jag vill bemöta mina barn, om inte för att möjligen avstyra bråk mellan barnen.

Oj, det du beskriver låter inte alls bra och jag hade nog inte lämnat mitt barn där. 

Lova mig att du inte lämnar barnet i famnen på någon som han motvilligt går med på. Det är så kränkande. Han bestämmer själv över sin kropp och vilka han vill bli kramad/pussad/gullad med/sitta i knät hos själv, utan övertalning eller tvång. 

Att skälla på ett barn så att det börjar gråta är kontraproduktivt. Barnet kanske har gjort något fel, men det ska inte bli kränkt av en vuxen (som med sin styrka och kunskap lätt kan såra ett barn med hårda och elaka ord). Vänd på det, skulle man själv tycka om sin chef om den skällde så att man bröt ihop och grät. Nej, troligtvis inte.

Han kommer knyta an till den som är större, starkare, klokare och snäll, men inte bara till den som är större och starkare. 

Stor kram till dig och din lilla pojke!

Våra fröknar var pigga hela bunten och körde emellanåt helt slut på ungarna med sina lekar med barnen. Inga krämpor där. Ibland kändes det som att dom till och med gjorde långt mer än vad man kunde förvänta sej av dom för att få barnen att må bra. Min minsta var t ex väldigt ledsen det första månaderna på dagis och ville helst vara i famnen på någon. Trots att det antagligen var jättejobbigt turades fröknarna om att ha honom bärandes på höften i flera månader. Jag tycker också du ska ta upp problemet, men tyvärr är jag tveksam till att det blir någon förbättring. Finns det fler förskolor att välja på?

Så knasigt! Det är ju bara naturligt att ett barn knyter an till en person i början - flera stycken blir ju alldeles för mycket. Låt honom gå till sin favorit, också får de andra jobba lite extra så att de också "duger" framöver. Ju tryggare han känner sig desto bättre kommer han att anpassa sig till sin nya situation.