Ungen äter ingenting av det som bjuds!

Sluta ta in honom.

Bortskämda unge.

låt honom vara med och planera veckans matsedel innan så han känner sig delaktig och då heller inte kan säga att han inte vill ha maten för han har ju fått vara med och planerat.

Har tonåringar själv med olika "trösklar" för mat. 
Tycker dock personligen att jag förstår att man inte gillar allt. 
Av det du räknade upp tänkte jag så här: 

Vegetarisk lasagne som mest smakade pasta och ostsås. (hade jag nog inte tyckt om)
Mannagrynsgröt. (äter ingen sorts gröt)
Felix potatismos med korv. Är inte sugen på det.  (det hade jag ätit även om vi alltid gör mos själva då det är mkt godare än färdigmos så kan förstå om han inte gillar det)
Mjölk och corn flakes. Gillar inte mjölk med flingor. (det gör inte jag heller)
Vaniljyoghurt. Fel smak. (man har ju sina favoriter, just vanlig brukar funka för de flesta)
Potatisgratäng. Usch. (hade jag ätit, älskar tom, men ingen av våra 5 barn gillar gratäng så det kanske är en mer "vuxen" sak att äta)
Våfflor. Inte idag.  (konstigt, det brukar barn alltid äta)
Inte ens McDonalds som vi erbjöd i ren desperation dög för han hade redan ätit där tidigare på dagen med pappan. (nej ok det hade han ju precis ätit, jag hade inte heller velat ha det 2 ggr samma dag)

Problemet är att ni inte ska erbjuda tusen olika förslag. Säg att det här finns (vad ni nu hade tänkt äta), passar det inte får han väl ta en macka eller steka ett ägg eller nåt. 

Sen kan ni fundera på om han har någon form av selektiv ätstörning (eller om det bara handlar om bortskämdhet). Googla på det. Har han alltid varit petig med maten kan det faktiskt finnas en orsak. 

Sluta bjud så många alternativ. 1-2 alternativ per maträtt räcker där något är sådant han brukar äta.

Ja eller hur?!Men alltså skärp dig. Du som vuxen är ju värre än ungen i fråga som hittar en orsak att inte äta allt jag rabblade upp. Om man är bortbjuden så äter man det man erbjuds om man inte har allergier eller starka religiösa skäl att inte äta något.

Lasagnen smakade naturligtvis inte bara pasta och ost jag försökte vara övertydlig för att ni skulle fatta att den inte smakade av tusen skumma grönsaker och någon stark sås som barn normalt inte skulle gilla.

Erbjöd Felix mos för att typ alla barn äter det och jag inte hade lust att börja göra en ny middag med hemlagad mos klockan 8 på kvällen.

Nog fan hade han kunnat hitta något att äta där om han inte var så curlad så det inte är sant. Hans syskon är likadan så det har med uppfostran att göra och inte någon ätstörning.

Om du gör middagen sådan att han kan välja/välja bort ärtorna, potatisen, sallad, köttbullar, hummus, hårt bröd osv så får han äta sig mätt på vad som bjuds. OCH GE HONOM FÖR BÖVELEN INTE POPCORN OCH COLA!!!!!! Vad lär du honom då?

Han är 13 år, vilket innebär att man kan tala med honom.

Skippa att kämpa med maten.

Involvera honom i planering och matlagning. Om det inte är ett problem att han väljer mat, så kan han väl göra det.
Vet han inte vad han vill ha får han äta det som bjuds.

Se till att det finns frukt, makaroner, ketchup, tomatsås, smör,  bröd, ägg och mjölk hemma, så kan han väl själv fixa något enkelt att äta om han är hungrig och inte vill ha det ni har gjort.

Kan dock säga att lasagne skulle mina barn inte äta då de inte gillar ost eller blandningar. Potatisgratäng är också för mycket blandning. Pulvermos äter de inte. Våfflorna hade funkat.

Däremot skulle åtminstone inte 8-åringen säga att något var äckligt, utan artigt säga att det inte är riktigt i hans smak. Skulle han bli hungrig skulle han kanske be om lite makaroner med ketchup, bröd och mjölk.

5-åringen hade nog ätit sötsakerna, och ärligt sagt att hon inte tyckte om en del saker. Hemma kan hon säga att något är äckligt, men vi jobbar på att få henne att uttrycka sig artigare.

Ungen hade inte ätit sen 12 på dagen och nu var det ganska sen kväll så då blir man lite desperat att han ska äta något, vad som helst. För han är hellre hungrig än att äta något som inte är högst upp på hans önskelista för dagen. Och grejen är egentligen också att jag struntar i vad han "brukar äta"  för om han är hos mig så ska han fan äta vad som erbjuds så länge jag inte försöker truga i ungen ostron och sniglar. Jag gör ju helt normala maträtter som inga andra ungar har problem att äta, inte ens ungar som är betydligt yngre än honom. Jag skulle aldrig ha satt mig emot vuxna som bjöd mig på mat när jag var liten för att det var fel märke på juicen, inte exakt samma kex jag var van vid eller inte samma lasagne jag brukade äta hemma. Speciellt inte när jag var 13 år! Det här förväntar man sig ju knappt av en treåring.

Tycker som så att det bästa är kanske att inte erbjuda några alternativ. Laga något som du vet pojken tycker om ( om det finns något ni vet) duger inte det så låt han gå hungrig då. Min ena son kan vara lite kinkig med maten så om jag lagar något nytt som jag inte är säker på att han gillar så brukar jag erbjuda smörgås med något mer matigt pålägg om han inte gillar den nya rätten. Han måste alltid smaka först, men jag tvingar inte i honom om han inte gillar. Annars som sagt blir det smörgås och skulle det nu inte duga får han väll helt enkelt sitta vid bordet och kolla när vi andra äter och vara hungrig då. Brukar sluta med att han äter och faktiskt tycker det är rätt gott ändå. Nu är jag visserligen väldigt strikt just vid middagar att alla sitter och äter tillsammans, tycker det är en viktig och mysig tid tillsammans och jag hoppas mina barn tar efter den traditionen i framtiden :)

Är han även så med sina föräldrar? Kan du inte fråga honom varför han ej äter? Jag menar han är ändå.13 år så han borde ju kunna svara på varför

Men när han får välja bort det han inte vill ha så väljer han bort typ allt. Om jag kör taco som exempel så skulle han välja bort allt utom köttfärsen och ost och inte ens ta brödet om det inte var samma märke som han är van vid. Han skulle även välja bort osten tom om det inte var "rätt" märke. Popcorn och cola lät jag honom få för att jag struntade i att försöka lära honom något och tänkte att han får äta sig mätt på det då. Det är inte min sak att uppfostra honom när jag gång på gång har tagit upp det här med föräldrarna. Men jag kommer att bli tvungen att säga att han inte får komma till oss längre pga problemen vi får så fort han ska äta eller fika.