Min chef - en mobbare?

Du har råkat ut för en dålig och omogen chef. Det är ett kasst beteende som din chef uppvisar.... jag förstår att du väljer söka nytt jobb - men det är orättvist förstås - tro på dig själv och kasta loss !

Usch, stackare. Det låter förfärligt påfrestande att ha en sådan utfrysare till chef.
Vilka tips har du fått av psykologen?

Här kommer mina tips:
Jag får en känsla av att din chef är en ganska humorlös person. Skulle du kunna svara med lite harmlös humor som ändå blir lite jobbigt för chefen? Kolla vad som finns på Buttericks. Lite otäck odör inne på chefens rum. Spindel i kaffet på fikat, pruttkudde på stolen...ok, jag tror du kan hitta bättre grejer, jag är inte så uppdaterad. Gör skämten också så att chefen inte kan bevisa att det är du, men hen känner antagligen på sig att det är du. 

Du kan också bli överdrivet trevlig med chefen när andra är närvarande. Kanske tom bjuda på tårta till chefens födelsedag. Du leder sången och hurrandet. (Det finns tårtljus att köpa som inte går att blåsa ut...Tips! Blir roligt.)

Om du ändå känner att du kanske måste sluta så har du inget att förlora på att ge igen lite harmlöst på din utfrysare till chef. Kanske slutar med att chefen säger upp sig istället. Eller att du kan sätta hårt mot hårt och få intressanta arbetsuppgifter.

Tack! Ja, jag är tvungen att gå. Alltsammans har gått ut över resten av mitt liv nu. Jag vill inte umgås med folk, tror inte att jag kan någonting och är dödstrött jämt. Orkar ingenting, bara sitter. Gråter. Jag försöker skrapa ihop mod nu för att återta tron på mig själv.

För att våga och orkar - behöver du - försöka att inte isolera dig för mycket på fritiden. Du måste bort från miljön och grubblandet. Frikoppla dig mentalt från jobbet så att inte hela din själ och personlighet bara är på jobbet. Försök se det ur ett helikopterperspektiv.

Kassta loss genom att våga söka annat och gör annat. Umgås med andra om du har vänner och familj. Det blir en träning att gå på intervjuer. Även självsäkra personer kan behöva gå på flera.

Tack!

Att min chef är en person som väljer sina favoriter och att det blir tufft för den som står på fel sida staketet har jag inte pratat med någon om, annat än ett fåtal väl förtrogna. Chefen har alltför stor makt på arbetsplatsen för att det skulle gynna mig. Det finns ingenting som kan få hen att sluta. Hen har varit här i över 20 år och tänker väl bli kvar i 20 till, minst.

Humor saknas inte, men den är något udda. När jag skojar väljer hen att tolka mig fel så att jag framstår som en idiot, så jag har lagt av. Och jo...hen förstår att jag skojar. Hen är allt annat än korkad själv intellektuellt sett. Sedan är det oerhört korkat att ge sig på en arbetstagare på detta vis och köra mig i botten och håna mig när jag frågar om något. Och så vidare.

Psykologen rekommenderade att jag skulle gå ut och gå, motion är bra mot stress. Jag var hos företagshälsovården. Eftersom det var chefen som skickade dit mig när jag deklarerade att jag inte hann leverera i tid och mådde uselt, ja närapå utbränd faktiskt men ändå inte riktigt där, antog jag att det var bäst att prata uteslutande om arbetsbelastningen. Jag visste ju inte vad psykologbesöken skulle leda till, skulle min chef delges min "status" när nu hen skickat dit mig? Det lät så till en början. Jag vet att psykologer har tystnadsplikt, men i fall som detta, chefen har ju ett problem som måste lösas i och med mitt mående.

Fästingar? Njaaaeee....

Bättre fly än illa fäkta heter det av en anledning.

Jag har efter liknande erfarenheter lovat mig själv att aldrig jobba för en chef som jag inte kan respektera, för det funkar inte och jag blir bitter och hatisk i vardagen.

Ta med dig dina kunskaper och uppskatta dem, det finns absolut fler jobb i världen och om du är inom ett bristyrke som du antyder så finns det ingen anledning till att du inte skulle kunna trivas också på nästa ställe.

Lycka till, det här kommer att bli hur bra som helst!   

Den enda du kan ändra på är dig själv och alltså är det bästa du kan göra att gå. Du är värd bättre!

Jag har precis tvingats göra samma sak. Efter att ha varit tjänstledig ett år för annan tjänst, så vill min chef inte ha mig tillbaka. H*n har manipulerat och trixat för att komma hit hän och i ett stort företag så står jag just nu utan arbetsuppgifter till hösten. Jag har kontaktat chefen över min chef och det finns en plan, men inget fastställt än eftersom jag söker andra jobb. Jag har två utbildningar och söker nu jobb på min andra utbildning.

Allt började för tre år sedan och nu när jag ser tillbaka så har min chef manipulerat mig, mina kollegor, facket och andra hela tiden. Jag fick ett vikariat förra hösten och flydde dit efter att ha blivit körd ner i skorna av kränkningar. Trots att jag regelbundet träffat min chef detta år, så har denne inte avtackat mig eller ens önskat mig lycka till, trots att h*n är noga med att ge sken utåt att allt är bra. Chefen som jag haft det här året gav mig en lång kram och bad mig mejla och tala om när jag får en ny tjänst. Den chefen har brytt sig om mig och stöttat mig under året på ett sätt som den andra inte gjort nån gång under de år som h*n varit min chef. Jag blev också ordentligt avtackad på mitt vikariat, men från min egentliga tjänst är det helt tyst. Jättetråkigt, men samtidigt skönt. Nu har chefen äntligen visat mig sitt rätta jag och jag kan gå ur detta och äntligen släppa skiten. Nu hoppas jag bara att jag får nån av de tjänster jag sökt, då kan jag gå ur detta med högre lön dessutom.

Sträck på dig och gå!

Jag ska jobba stenhårt med det nu på semestern när jag får lite naturlig distans. Jag måste, helt enkelt!

Många kramar till dig och lycka till !

Förstår att det inte är helt lätt när tiden är knapp om man känner sig helt energilös men var så spontan utanför jobbet du kan, till stt börja med, så kommer saker och ting att forma sig. Du behöver ha kul !

Tack! Det är ju faktiskt helt rätt det du säger. Man ska trivas på sitt jobb, liksom man inte ska leva med en människa man inte kommer överens med. Man kan inte jobba för att komma tillrätta med en relation till vilket pris som helst, samma sak med jobbet och folket där.