• moafeliciaa

    Någon som känner igen beteendet hos min katt??

    Min 15 åriga katt har sedan månader tillbaka uppvisat ett märkligt beteende. Vi tog honom till veterinären en ordentlig hälsokontroll. Alla prover såg tipp topp ut, men röntgen visade en tumör som sitter i magen på honom. Enligt veterinären så satt den så pass bra till att man kunde avvakta. Vi har bestämt oss för att avliva honom när han får besvär utav den.

    Hon sa att han annars var väldigt fin, helt okej tänder, inget fel på tarmarna osv.

    Hon sa att man ska vara uppmärksam på om han börjar äta och dricka dåligt, då det är ett symtom på att tumören besvärar honom. Eller om han blir vätskefylld.

    Nu till mitt problem: Han äter bokstavligen som en häst, han får fri tillgång till 2 olika sorters torrfoder och blötmat 3 - 4 gånger om dagen, han dricker som han ska. MEN han är så fruktansvärt mager, man känner ryggrad, revben, höftben, allting. Är det normalt? Han väger ca 4kg vilket ska anses vara normalt för en katt? Men han ser och känns undernärd ut, kan det vara vätska från tumören som gör att han väger mer?

    Eller ska man känna varenda ben på katten?

    Han cirkulerar kring matskålarna hela tiden, som att han aldrig blir mätt. Han åt dåligt och drack dåligt för några veckor sedan, men det måste han väl ätit ikapp för längesen? I övrigt så är han ganska pigg för att vara 15, han tar sig fram överallt, hoppar med lätthet upppå stolar och matbord.

    Han har dock svårt att komma till ro, vill ofta vara där vi är, samtidigt som han ibland blir helt tvärtemot och gömmer sig under soffan.

    Att han är lite halvt senil, det har jag vetat i flera år. Men det är så fruktansvärt svårt att avgöra huruvida han är olycklig och har ont eller bara lite gammal och trött och senil.

    Vad hade ni gjort?

    Tusen tack i förväg

  • Svar på tråden Någon som känner igen beteendet hos min katt??
  • Harvester

    Skulle tro det är tumören som suger i sig all näring. Var det min katt skulle jag låta honom somna in redan nu. Det är jättesvårt att bedömma kronisk smärta på katter. Eftersom de inte är flockdjur som oss eller tex hundar kommunicerar de inte smärta på samma sätt.

    Han har ett problem som inte kommer bli bättre utan bara värre, varför vänta tills han blir så dålig att han lider?

    Det kommer inte bli ett dugg lättare att ta bort honom om några veckor, det är ju egentligen bara för din skull du har kvar honom. Katter har ingen koll på döden och han lever säkert hellre lyckligt en lite kortare tid utan att behöva lida. Som ägare kommer man dessutom bara gå och titta på sin katt hela tiden och undra om han har ont.

  • Vintervinge

    Jag tror att det bästa för kissekatten är att få slippa lida.

    Min gamla hankatt drabbades av cancer i bukspottkörteln och magen, han hade tidigare haft problem med cystor som opererats bort med gott resultat men när det blev elakartat blev det precis som din misse. Han åt och drack, men blev snabbt tunnare, fick matt päls och trött blick. Han var kelig och glad ända till slutet men det fanns bara en barmhärtig sak att göra, låta honom somna in.

  • Påven Johanna II

    Jag skulle ta bort honom om jag var du. Vi djurägare väntar ibland för länge med att göra det eftersom det är så oerhört smärtsamt att skiljas från de vi levt med så länge och haft så mycket roligt och mysigt tillsammans med. Men den där extra veckan, extra månaden eller vad det nu kan vara som vi vägrar att släppa taget om dem och vill göra något mer för att få behålla dem kan ibland vara ett väldigt lidande för djuret. 

    Jag väntade själv för länge med en hund jag hade som jag verkligen verkligen inte stod ut med tanken på att mista. Det har jag väldigt svårt att förlåta mig själv för. Det var egoistiskt gjort och innebar en ovärdig och eländig sista tid i livet för henne som jag ju älskade så högt. Gråter

Svar på tråden Någon som känner igen beteendet hos min katt??