Hennes rätt till sin pappa

Han har alltså inte haft någon kontakt med dottern hittills? Jag hade i alla fall nog försökt igen. Ni vet ju inte förrän ni försöker eftersom ni aldrig gjort det innan? 

Vill han ha kontakt tycker jag du ska försöka.

Han hade kontakt med henne från att hon var 9 mån och dryga 1 år framåt. Då fick han privata problem, som egentligen inte hade något med vår dotter att göra, men som gjorde att han var tvungen att flytta till södra Sverige (vi bor i Norrland), och hans kontakt med henne upphörde.

Om du vet att han inte tex har drogproblem eller annat som skulle kunna skada barnet så är det väl läge att prova att ses? Sen tror jag säkert att mormor, som haft så mkt tid med sitt barnbarn är extra oroad och kanske också ser en framtid när barnbarnet inte kommer bo varannan vecka hos henne längre, vilket säkert kommer kännas som en hjärtesorg för henne.

Det är svår situation förstår jag. Det är viktigt för barn att få vetskap om sitt ursprung och att ha regelbunden (om det är möjligt) kontakt/umgänge med båda sina biologiska föräldrar, så länge inte barnet far illa av det såklart.

Jag tror att ni ska försöka prata med varandra på något sätt och att flickan får ha kontakt med, träffa sin pappa ibland. Kanske ett par timmar i veckan? Varannan lördag?

På något sätt är det bra att flickan har regelbunden kontakt med sin far. Men givetvis så att hon inte far illa på något sätt.

Det är du och fadern som ska bestämma detta, inte din mor.

Både du och pappan vill, mormor får backa, punkt.

Min mamma är mest oroad för att han ska hoppa in och ut ur vår dotters liv som han själv vill, utan någon stabilitet eller ordning för henne. Det vill inte jag heller, för jag vill verkligen inte vara den mamman som måste försöka förklara för sin dotter varför hennes pappa inte tycker om henne längre. Men vi vet ju inte hur det skulle gå med det utan att vi försöker först.
Det svåra för mig i den här situationen är mest att jag känner att jag måste ha med min mamma med i det här beslutet eftersom hon spenderar så pass mycket tid med barnet i fråga. Det vore ju lite misslyckat ifall jag upprätthåller kontakten med pappan med mormor inte gör det.

Be om samtalshjälp så ni vuxna kan kommunicera och reda ut vad som blir bäst för barnet.

Det bästa vore om du övertalade pappan och ta över vårnaden så inte dottern blir någon sorts extrem Feminist

Från börja varför föder du ett barn där pappan inte är närvarande så frktansvärt egoistiskt..Sen släpp din mammas kjol hon är mer mamma för barnet en var du är.