Hemmafru: För och nackdelar?

Att slava hemma på heltid utan att få lön för detta - nej tack.

Fördelar: när det tar slut så får man egen vårdnad om barnen pga att pappan inte tagit hand om dom. Man kan sova bort dagarna. Man är alltid hemma när det kommer leveranser och överraskningsbesök. Man kan följa alla såpor slaviskt.

Nackdelar: risken för skilsmässa är statistiskt sett enorm. Barnen får en skev syn på könsrollerna. Båda kan inte jobba deltid för att kunna umgås mer. När det tar slut så blir man bidragsberoende. Maken kan inte bli sjuk utan att ekonomin rasar. Frun får gå hungrig under sitt livs sista 20-30 år. Barnen får inte någon relation till pappan. Om man har baserat hela sin person på sin make (se doktorshustrun) så blir man ensam och tom när han hittar någon ny ( exempelvis kallar sig då doktorsexhustrun på forum?)

Förutom disk, städ, tvätt och strykning så handlar man och förbereder middagen så att den är nästan klar när man hämtar barnen när skolan slutar och tar med dem antingen till parken, aktiviteter, till någon kompis eller låter någon kompis följa med hem/till parken/badhuset etc. Då har man 3-4 timmar när man kan umgås med barnen innan middagen.

Inte allt varje dag, men åtskilliga av nedanstående exempel:

Man har dessutom hunnit rengöra den urvuxna cykeln, tagit foton på den och lagt ut på Blocket samt kollat annonser efter en större cykel, samt sprungit förbi Kappahl och köpt fingervantar och namnat dem. Sorterat ut för små kläder, jagat runt efter nya på rea. Gjort matlådor till svärfar, ringt en gammal moster samt mailat att barnet kommer på kalas och köpt present till kalaset. Sen har man lunchat med en väninna, eller fikat med gamla jobbkompisar eller tränat/spelat golf/gått promenad med hunden. Burit upp alla skridskor på vinden. Tvättat bilen, bytt till vinterdäck. Planterat om blommor, rensat ogräs, plockat äpplen, klippt gräset, skottat snö. Gjort äppelmos och flädersaft. Bakat bröd. Lagar komplicerade maträtter till vardags. Läst en bok, pluggat. Varit hos frisören/naprapaten/fixat naglarna. Lagat trasiga jeansknän, sytt en Pippi-dräkt, målat om en möbel. Planerat meny inför middagsbjudning på fredag, gått på Systemet och saluhallen. Samt sett på Netflix medan man strök ; ) Sådant som andra gör på helger och kvällar, på arbetstid, lunchrasten eller när de har barnvakt.

På kvällar och helger umgås vi, förutom mat/disk och när det finns arbetsinsatser som kräver två vuxna.

Förutom disk, städ, tvätt och strykning så handlar man och förbereder middagen så att den är nästan klar när man hämtar barnen när skolan slutar och tar med dem antingen till parken, aktiviteter, till någon kompis eller låter någon kompis följa med hem/till parken/badhuset etc. Då har man 3-4 timmar när man kan umgås med barnen innan middagen.

Inte allt varje dag, men åtskilliga av nedanstående exempel:

Man har dessutom hunnit rengöra den urvuxna cykeln, tagit foton på den och lagt ut på Blocket samt kollat annonser efter en större cykel, samt sprungit förbi Kappahl och köpt fingervantar och namnat dem. Sorterat ut för små kläder, jagat runt efter nya på rea. Gjort matlådor till svärfar, ringt en gammal moster samt mailat att barnet kommer på kalas och köpt present till kalaset. Sen har man lunchat med en väninna, eller fikat med gamla jobbkompisar eller tränat/spelat golf/gått promenad med hunden. Burit upp alla skridskor på vinden. Tvättat bilen, bytt till vinterdäck. Planterat om blommor, rensat ogräs, plockat äpplen, klippt gräset, skottat snö. Gjort äppelmos och flädersaft. Bakat bröd. Lagar komplicerade maträtter till vardags. Läst en bok, pluggat. Varit hos frisören/naprapaten/fixat naglarna. Lagat trasiga jeansknän, sytt en Pippi-dräkt, målat om en möbel. Planerat meny inför middagsbjudning på fredag, gått på Systemet och saluhallen. Samt sett på Netflix medan man strök ; ) Sådant som andra gör på helger och kvällar, på arbetstid, lunchrasten eller när de har barnvakt.

På kvällar och helger umgås vi, förutom mat/disk och när det finns arbetsinsatser som kräver två vuxna.

Precis vad jag skrev. När andra använder sin lediga tid till detta så umgås vi som familj och som par + att den som inte arbetar har hunnit göra saker med barnen i flera timmar innan den som arbetar kommer hem.

Precis. Fast de heltids-yrkesarbetande paren kan inte hämta 13.30 varje dag och göra saker med sina barn fram till middagen eller umgås hela familjen fram till barnens läggdags, eller som par efter att barnen somnat. De måste göra vad hemmafrun hinner göra medan barnen är i skolan.

Sedan är det med tid som med lön - ju mer man får desto mer spenderar man. Har man mer tid så kan man utöka sin levnadsstandard genom att hinna baka eget bröd, rulla egna köttbullar istället för värma på Scans, koka saft, sy unika maskeradkläder av ekologiska hemvävda garner (okej, där tog jag väl i lite väl mycket) odla egna grönsaker och vad annat man tycker känns viktigt istället för att hanka sig fram med snabba nödlösningar och dåligt samvete för att man hämtar sist på dagis. Jag har provat det livet också och vet därför hur stora vinsterna varit för oss när vi klev av det stresshjulet. Förstår helt om man inte vill eller kan ha en hemmaförälder, men förstår inte dem som inte ser fördelarna för de föräldrar som faktiskt vill och kan, samt det arbete som hemmaföräldrar lägger ner.

Men sextiotalist. Om man arbetar heltid så hinner man ju också ta hand om barn o hem, träna eller samla frimärken och, om man vill det, göra naglarna. Man hinner inte allt men det man prioriterar. Att arbeta tar inte 24 timmar om dygnet och ingen här har påstått att det inte finns egentid för den som är hemma med skolbarn eller utan barn. Kalla det arbete eller syssla eller vad du vill.

Jag borde inte läsa såna här trådar, mina sorgligaste fördomar bekräftas också. Kvinnor behöver inget patriarkat som förtrycker oss eftersom kvinnor är så bra på att ifrågasätta och döma varandra. " leta damm med förstoringsglas ", döma kvinnor som arbetar för lite OCH för mycket. Som är för sunkiga OCH för piffiga. Som är ensamstående och fattiga sk wt OCH som är gifta med god ekonomi, sk golddiggers.

Det är fl i ett nötskal även om jag inte påstår att just du sextiotalist sagt allt detta.

Du arbetar heltid men du hinner skriva enormt många inlägg på fl på en vecka . Är det beviset för att heltid inte är heltid eller att just din civ ing tjänst inte är så krävande? Jag har ingen aning och jag tror att du har väntetider och restider precis som jag o kopplar av på nätet en stund då. Skillnaden är att du dömer andras värde och nytta för att de lägger en timme eller två på att göra naglarna som sin avkoppling men du väljer nätet, på betalt arbetstid. Man hinner mycket förutom att arbeta - heltid är ändå bara 40 timmar per vecka.

Först av allt måste jag skriva hur otroligt imponerad jag är av alla här inne som lyckas sköta sitt hem på några få minuter per dag. Som trots att de jobbar heltid hinner umgås så mycket de vill med sina barn, träna och syssla med olika hobbies.

Det där fixar inte jag. Jag har ständigt dåligt samvete för att jag inte lyckas få fler stunder över för mitt barn, för att hemmet är ostädat och tvätten samlas på hög. För alla små renoveringsprojekt vi aldrig hinner ta itu med, för att vi inte träffar våra vänner lika ofta som förr, för att jag inte kan jobba över ett par helkvällar och få undan projekten som börjar bli akuta på jobbet.

Som jag ser det är att en jobbar heltid och en är hemma tidsmässigt jämförbart med att båda två jobbar 50%. Tänk att kunna jobba 20 timmar i veckan, och ha resten över till hem, familj, vänner och fritid! Så hade jag jättegärna haft det. Men för egen del blir priset för en sådan livsstil för högt att betala, både karriärmässigt och ekonomiskt.

Den uppenbara fördelen med att en är hemma och tar hand om markservicen är att hela familjen får ett mindre stressigt liv och mer tid tillsammans.

Nackdelarna är desto fler. Det kan vara väldigt ensamt att vara hemma. Förmodligen får familjen sämre ekonomi än om båda arbetat. Den ekonomiska situationen bli otrygg eftersom allt ekonomiskt ansvar hänger på en persons axlar. Även om man senare i livet skulle vilja ändra upplägget kan det vara svårt att ta sig in på arbetsmarknaden om man varit borta en längre tid.

Har man inte skyddat den som är hemma med ordentliga äktenskapsförord, privata sparkonton och privata pensionssparkonton hamnar denna i ett väldigt problematiskt beroende till sin partner. Man har inte råd att bli lämnad eller att lämna. Det kanske inte verkar som ett problem när man är ung, men 40- och 50- års kriser kan göra att den man älskar plötsligt älskar någon yngre. Tidig demens kan göra att världens snällaste person plötsligt börjar förolämpa och slå.

För att sammanfatta så tänker jag att en person är hemmafru/hemmaman kan vara ett väldigt bra upplägg om båda trivs med det och man ser till att den som ger upp sitt yrkesliv blir ordentligt kompenserad ekonomiskt för detta, både i förhållandet och vid en ev separation.

Tyvärr är min erfarenhet att män som är intresserade av att ha en hemmafru brukar tycka att "mina pengar är mina" och snarare skydda sina egna intressen i ev äktenskapsförord. Och kvinnor som är intresserade av att vara hemmafruar brukar köpa det resonemanget och inte förstå att propsa på att bli ekonomiskt kompenserade för det yrkesliv de ger upp.

På vilket heltidsarbete jobbar man max 8 timmar per dag? På mitt jobbar man minst 8 timmar per dag. Sedan har man lunch en timma, och pendlingstiden mellan jobb och hem tar 1,5 timma. Jag personligen försöker sova 8 timmar per natt. Då finns det 5,5 timmar kvar. 5,5 timmar som ska räcka till att vakna och fixa iordning sig till jobbet på morgonen, fixa frukost till sitt barn och få barnet att äta, fixa middag till familjen (ja, det tar tid även med en modern spis) äta och få i sitt barn mat. Tvätta barnet som kladdat ner sig under middagen. Städa golvet, stolen och bordet barnet har kladdat ner och kastat mat på under middagen. Ta hand om disken. Hinna leka med och stimulera sitt barn, helst vara ute på lekplatsen ett par timmar så att barnet får motion och frisk luft. Läsa ett par böcker för sitt barn för att stimulera språkutvecklingen. Leka lite med sitt barn inomhus. Städa upp alla leksaker ens barn har dragit ut. Fixa kvällsmat och få sitt barn att äta. Städa upp efter kvällsmaten. Borsta tänderna på sitt barn och sig själv. Natta sitt barn och få det att sova. Och sen helst ha någon liten stund över för sig själv med sin partner sär man kan mysa och kolla på netflix eller bara prata över en kopp te. En vanlig dag brukar jag inte hinna få någon tvätt gjord. Inte hinna handla något utom möjligtvis en snabb sväng till matbutiken i närområdet. Absolut inte spika fast lister eller måla den där väggen som behöver målas.

Alla prioriterar såklart olika. Tycker man inte att det är viktigt att umgås med sina barn, sin partner eller sina vänner är det klart att det frigör massa tid till hushållssysslor. Men personligen så tycker jag att de där timmarna jag sitter och gräver i sandlådan, jagar mitt barn på gräsmattan, eller har kompisar över på te och djupa samtal är de absolut värdefullaste. Och ja, jag känner mig konstant stressad över sånt jag inte hinner med. Men det är värt det. Och jag förstår om folk tycker att det är värt att jobba mindre eller inte alls för att få mer av sådant jag själv värdesätter så otroligt högt.

Sen ska det väl också sägas att alla är olika effektiva och har olika ekonomiska förutsättningar. Vi har inte råd ned hemkörda matkassar eller städhjälp. Jag tycker hushållsarbete är otroligt tråkigt och är antagligen ganska dålig på det. Det finns säkert de som städar och lagar mat mycket snabbare än mig.

Alla gör väl lite olika. Vårt barn är lite yngre och ska just börja förskolan. Vi läser sällan en eller två böcker, utan det brukar bli runt 5 vid läggdags. Och minst lika många utspritt under kvällen. Lek både utomhus hemma på gården och inne känns viktig för att bonda och stimulera barnet, för att bygga relationen och utmana dess intelllekt. Vi träffar väldigt mycket vänner och familj. En typisk vecka har vi kompisar hemma minst en vardagskväll, är antingen borta hela lördagen eller har folk här hela lördagen samt antingen halva eller hela söndagen.

Det finns både män och kvinnor som är villiga att jobba heltid med mycket övertid för att de brinner för sina jobb. För att nå toppen inom många områden krävs inte bara 40-timmarsveckor, utan många gånger 60- eller 80-timmarsveckor.

Ska alla sådana karriärister avrådas från att bilda familj, menar du? Det är ofta briljanta personer, som får briljanta barn, även om de är frånvarande föräldrar. En god vän till mig är i princip uppfostrad av barnflickor. Båda hennes föräldrar jobbade 70-80 timmar i veckan. Hon säger själv att hon hade en fantastisk barndom. Sen vill hon själv vara hemma med sina barn, men menar att det är inte så mycket för barnens skull, utan mer för sin egen.

Jag tror ju alla gånger att barn mår bättre av en frånvarande förälder än av två frånvarande föräldrar. Och barn vars föräldrar kan köpa bra barnomsorg brukar inte heller direkt lida av upplägget.

Med bra försäkringar, sparkonton, avtal och äktenskapsförord går det också helt att förhindra att den som varit hemma åker på en ekonomisk smäll om partnern avlider eller skiljer sig.

Jag tycker att det låter oerhört förmätet att ifrågasätta andra människors livsval på det sätt du gör. Ifrågasätt gärna samhället, systemet, lagar, regler, skatter, avgifter, bidrag etc. Ifrågasätt gärna allt som påverkar människors livsval. Men när det kommer till själva valet måste människans som ska leva livet få göra livsvalet. Utan att massa besserwissrar är där med pekpinnar och försöker omyndigförklara hit och dit. Bara den som ska leva sitt liv kan avgöra hur man vill göra det.

Jättehärligt att höra att vissa får allt! Men att någon lyckats betyder inte att alla kan eller vill göra likadant.

Jag säger inte att man måste jobba 60-80 timmar i veckan för att få en framgångsrik karriär. Jag säger att vissa vill jobba 60-80 timmar i veckan. Och de har all rätt i världen att göra det valet om de kan, för det är deras liv.

Carinas hem är troligen mer välskött än ditt eftersom hon väljer att lägga ner då mycket tid på det. Varför ska inte matlagning, städning och trädgårdsarbete räknas som arbete när det utförs i hemmet? Det är ju arbeten som anställs för att utföra utanför hemmet.

Om Carina skulle jobba 60 timmar i veckan så skulle hon inte hinna/orka hålla samma höga standard på städning, trädgårdsarbete och matlagning och kanske istället vara tvungen att betala någon för att sylta, safta, baka, städa och hålla ordning i trädgården. Men de skulle då jobba, till skillnad från Carina, enligt dig?

"Tillräckligt bra standard" är ju en individuell bedömningsfråga.

Det finns föräldrar som tycker att helfabrikat 7 dagar i veckan är tillräckligt hög standard, några anser att fil & mackor duger till middag medan andra tycker att det enda vettiga är ekologiskt, hemodlat, närproducerat och vegetariskt.

Faktiskt inte. Föreställ dig en familj med 4 barn, 1-7 år gamla. Båda föräldrarna förvärvsarbetar. Huset står tomt 7-17 varje dag. En måltid äts i hemmet. Hur mycket matlagning och disk blir det? Hur mycket behöver man handla?

I stället är mamman hemma (ja, jag säger mamman, eftersom det talas om hemmafruar). Hon ska laga till frukost och lunch åt 5 personer. Middag åt 6 personer och så ev mellanmål eller kvällsfika. Det blir definitivt mer matlagning än för den förvärvsarbetande mamman. Det blir minst 3 gånger så mycket disk, och mängden matvaror som måste handlas hem är också mycket större. Alla blöjbyten och toalettbesök för småttingarna tar hon hand om i stället för att en förskollärare gör det. Ungarna har hela dagen på sig för att riva ut, dra runt leksaker, spilla och drälla. Kl 17 är alltså huset i behov av en helsanering, samtidigt som den förvärvsarbetande mamman kommer hem till ett orört hus där ingen varit på hela dagen. Så nej, föräldrar som arbetar och har barnen på dagis/skola gör bara en bråkdel hemma av vad den hemarbetande föräldern gör.

I min värld prioriterades förstås inte hushållsarbetet särskilt högt, eftersom min huvudsakliga uppgift var att ta hand om barnen. Disk, tvätt och städning sköttes i mån av tid.

Alltså det övergår mitt förstånd att folk (du) inte förstår att alla människor inte är likadana. Du kan inte generalisera från vad din väninna klarar av. De flesta klarar definitivt inte av både heltidsstudier på avancerad nivå och ha fyra barn hemma helt utan barnomsorg samtidigt.

Du ansåg att de som förvärvsarbetar heltid och har barnen på dagis/skola/fritids hela dagen, ändå gör lika mycket hemma som den som har alla barnen hemma hela dagarna. Jag anser att du har fel.

Jag hade den här diskussionen (fast en lite annorlunda variant) med en släkting (förstagångsmamma) en gång. Hon ansåg att hon lagade mat, tvättade, diskade, städade, skötte barn osv och ändå hann med en massa annat, så hon förstod inte varför jag knappt ens hann äta och sova. Antagligen tänkte hon att jag var ineffektiv eller lat. Jag försökte förklara skillnaden mellan att laga mat åt 3 personer och att laga mat åt 10 personer. Att 10 personer drar fram fler saker och smutsar ner mer, att det blir mycket mer tvätt osv. Att jag inte handlade en matkasse 2 ggr/vecka utan att jag handlade sju matkassar 3 ggr/vecka. Men nej, hon ansåg att vi utförde samma uppgifter i hemmet och att jag därför borde ha lika mycket tid över som hon hade.

Beror ju fortfarande var man ligger ribban. Vill man vara en närvarande och pedagogisk förälder så går ju flera timmar om dagen bara till barnen. Ja man kan sköta ett hushåll på några få timmar men vill man alltid ha det kliniskt rent, alla kläder strukna och även sköter all planering för ett stort hushåll så tar det sin lilla tid.

Ja det är ju individuellt vad man spenderar sin fritid på men själv skulle jag aldrig slösa min fritid på att stryka kläder. Umgås hellre med barnen, tränar, målar, träffar kompisar eller har sex med maken.