Hjelena skrev 2017-11-04 00:14:03 följande:
Jag är i v 9+2, och har fram till nu varit trött, illamående, yr och uppsvälld. Så, morse vaknade jag pigg och kände mig jättebra. Skönt, kan man tycka, om det inte vore för den där oron - är något fel?
Jag har varit gravid förut, och då försvann illamåendet gradvis och mycket senare. Inget blod har kommit, men det behöver det inte göra vid MA, har jag förstått. Just nu är jag så otroligt orolig.
Någon som varit med om att symtomen försvunnit plötsligt så tidigt? Hur gick det för er?
Jag känner verkligen igen mig! Har knappt känt av min graviditet alls och är i v16 (15+2) idag.
I början hade jag riktigt ömma bröst som växte några storlekar och var även tröttare än vanligt (runt v 6-9) men nu är inte ens det kvar.. Hade inte brösten varit större än innan graviditeten samt att jag inte fått min mens på ett bra tag nu hade jag inte trott på detta.
Har sett lillen både i vecka 10 och 12 och då mådde han kanon så försöker hålla fast vid att det fortfarande är så:)
Tror att det oftast är de som mår sämre som känner att de behöver mer stöttning under graviditeten och därför skriver mkt i forum som detta. Tidigare trodde jag att jag var ensam om att må så här bra men nu när jag är längre gången och det är officiellt hör jag från mängder med kompisar, familj och kollegor hur vanligt det är att knappt känna av sin graviditet vilket lugnat mig rejält.
Sen kan man ju såklart inte veta säkert hur lillen mår men hoppas att detta även lugnar dig lite:)
om jag inte är helt ute och cyklar så är inte "spökveckorna" vid den tidpunkten?