Måste man ha sex?

Jag är du. Har haft exakt samma problem som dig. Jag älskade sex när jag väl hade det, men ska man vänta på att jag helt plötsligt blir kåt och tar initiativet kan man få vänta. Jag blir lite provocerad av alla diskussioner om att alla kvinnor är lika kåta som män och vill ha sex lika gärna. Nej, inte jag. Jag kände också pressen att ha sex i relationer för att inte förlora honom och en dag började sex göra ont. Ganska övertygad att ditt problem är mentalt och smärtan går inte att tänka bort, det måste bearbetas bort under lång tid med hjälp av olika tekniker. Gå ut på nätet och sök kunskap om tex vestebuli och leta reda på terapeut eller annan expert är mitt råd. Var ärlig med din man om din situation och dina känslor. Försök arbeta tillsammans för att få ett bra sexliv där du också känner lust. Tror det är viktigt, inte bara för din skull, utan även för hans. Att tvinga dig att ha sex är i längden ingen lösning och kommer aldrig hålla, tror inte heller att det är det han vill. Att vara ärlig ger honom ett val, vill han satsa och kämpa med dig eller gå vidare själv. Att hålla någon kvar i en relation genom lögner är bara slöseri med bådas tid så låt honom göra valet om han vill ge dig den tiden. Älskar han dig så pass mycket du förtjänar så gör han det.

Det beror nog helt på din killes sexualdrift. Jag skulle själv inte fixa det. Får jag inte sex så blir jag bitter och får tankar om att avsluta förhållandet. Jag mår inte alls bra utav förlite sex.

Men är det fri tillgång till sex som idag så blir det mindre viktigt för mig. En gång i veckan kan räcka ibland, men skulle jag fått nobben så skulle det uppta väldigt mycket av min tankeprocess varje dag.

Då är det bättre att vara singel och slippa gå runt och må dåligt.

Funderade också på att du fick ont, skulle det inte fungera med att ni gav varandra oralsex istället?

Hej,

På det du beskriver låter det som att du påverkats psykiskt av dina tidigare erfarenheter och kopplar därför njutning till smärta när du känt tvång kring sex och det gör ont när du är intim nu dels för det och för att du är rädd att du blir lurad, att det bara handlar om sex.

Jag hade inte något sex på flera år när jag var i samma sits som du och det var otroligt läkande.

Prata med din kille om det här för jag tror det du behöver mest av allt i och med rädslan att det bara handlar om sex, att han bekräftar för dig att han respekterar hur du känner och att ni kan vara nära på andra sätt än just sex. Massage / stryka på varann / hålla om / pussa / gosa / skeda / hångla / och att du behöver tid, få din kropp att associera fysisk kontakt till njutning och avslappning.

Han ska kunna ta saken i egna händer om du inte vill vara sexuell, det är inte en annans ansvar att ge oss njutning vi bär alltid högsta ansvaret själva. ( Men ibland har vi tur om ens partner har liknande behov så kan man göra nåt för varandra tillsammans.)

Det är ju inget ovanligt att en partner inte har behovet eller lusten så prata med honom, skriv gärna hur det gick. Kram.

Händer det något med ditt självförtroende om du "får nobben" ett nej att din tjej inte har lust? Ser du det som att hon rejectar dig som person? Att du inte duger?

Jag tror inte oralsex löser problemet att hon är rädd att bli lurad, inte heller tror jag hon blir bekväm och avslappnad att ha killens tunga mellan sina ben eller en kuk i munnen när det är en sexakt, då spänner man sig, det är inte skönt och det börjar mest troligt göra ont / mår dåligt inombords.

Du har hög sexdrift men sen när är det någon annans problem? Du vet hur man drar handtralla, baka en paj och njut.

Jag reagerar på att det finns ett osynligt krav att man måste "ge" sex, för annars går du under? Blir en sur femåring? Och det är tjejens ansvar?

Man ger inte sex, man har lusten att idka sex eller inte.

Min sambo vill ha mig stenhårt med sin enorma sexdrift och de gånger någon av oss inte vill så är det lika självklart som att vi inte tvingar i varandra mat vi inte gillar. Var och en får tacka ja och nej och vi kan hantera "driften" utan att bli två griniga ungar mot varandra. Då har man inget med sex å göra om man blir respektlös och inte har någon självkontroll. Tänk om din tjej tvingar sig att ha sex med dig varje vecka , hon har egentligen ont, hon fejkar orgasm,men du är nöjd bara du får låna hennes hål? Kul liv.

Det låter årecis som min sambo o mig. Myset räcker

Hold on ditt kioskmongo, stoppa inte ord i min mun.

1. Jag blir bitter i mina tankar och det blir en stor sak för mig som jag går och grublar över. Jag aggerar inte ut något, hon skulle troligen inte ens märka av det.

2. Min nuvarande har nog aldrig nobbat mig på dessa 5 år. Jag har däremot fått nobben i ett annat förhållande.

3. Jag har krav på en sexrik rellation och om jag inte får ut vad jag vill av rellationen så lämnar jag den hellre än att jag går och mår dåligt i den.

4. I mitt liv kommer jag först, mår inte jag bra så lär ingen annan må bra av mitt sällskap. Jag lever inte för någon annan, men jag lever gärna med en annan person.

Har haft det som du nästan hela mitt sexuella liv. Den ena underlivsåkomman efter den andra. Svidande, svamp, urinvägsproblem, olust, smärta vid samlag o dyl, som ställt till så mycket problem i mina relationer, Har även hört så många andra kvinnor med samma typer av symptom. Jag tror att smärtan ofta kan vara kroppens sätt att säga att den inte vill ha sex. Att din kropp och vagina inte är skapt för ständiga sexuella aktiviteter. Istället letar man hela tiden yttre anledningar och går på den ena medicinen efter den andra som slår ut bakteriefloran ytterligare när problemet sitter i huvudet, kanske i själva relationen. Kvinnor speceilt yngre känner ofta en enorm press att ställa upp på sex när de i själva verket är närhet och intimitet de söker. De känner att de måste ha sex för att inte förlora mannen. Det är otroligt viktigt att lyssna på sin kropp och inte göra sexuellt våld på sig själv. Vissa har betydligt lägre sexdrift än andra och man ska aldrig pusha det som kvinna eftersom det kan ge allvarlig problem i slidans miljö förutom de mentala och känslomässiga. Sex ska man aldrig kompromissa med och bara ställa upp på när lusten kommer naturligt. Du kommer förmodligne alltid att ha lägre sexlust än dina partners och bör därför vara tydlig med detta när du inleder relationen både för att slippa framtida press och sjukdomar och för att inte få din partner att lida i onödan. Det finns män som funkar mer som du även om de är få och oftast förekommer bland lite äldre killar.

Tror absolut att ert förhållande kommer att bli sämre eftersom din kille inte få det han behöver och kanske känner att han blir olyklig av bristen på sex.

Okej jag var lite snabb där, jag gillar nummer 3 och 4 i hur du tänker.

Jag har varit i din pojkväns sits. Älskade min flickvän som blev min fru. Vårt förhållande kraschade men även om en av orsakerna var bristande sex så tror jag att det ffa berodde på utebliven kommunikation.

För väldigt många så är sex den ultimata manifesteringen av förhållandet. Om den ena parten drar sig undan så känner den andra sig ordentligt ratad.

Om detta sedan upprepas (vilket det naturligtvis görs) så blir situationen väldigt frustrerande.

En ?handtralla? löser inte situationen, det som borde vara en gemensam vi-förklaring (sexet) blir istället en torftig frustrerande bekräftelse på ensamheten i förhållandet.

Hur löser man en sådan obalans då?

Jag tror med kontinuerlig kommunikation där båda parter utan att anklaga eller undvika ämnet tar tag i de känslor som dyker upp.

Man kan se klagomål som tjat eller som en önskan att ventilera något för att kunna fortsätta förhållandet.

Det sämsta man kan göra är att anklaga varandra eller föreslå ?handtralla?, det tyder bara på en genuin oförståelse för problemet. Näst sämst är att ha husfrids-sex. Det handlar om att man på något sätt tillsammans etablerar vi-känslan men inte då genom sex.

Slutligen vill jag säg att det är inte fel på dig, det är inte heller fel på din kille. Ni är helt enkelt inte kompatibla sexuellt och det kan utvecklas till ett stort problem om ni inte hanterar det med öppenhet och kommunikation.

Jag och exet klarade inte av att hantera det. Utvecklades till ?blame-game? där jag blev kallad sex-galning då jag inte var nöjd med sex varannan månad, jag kallade henne frigid av samma anledning. Däremellan var det ?vapenstillestånd? och ämnet blev gradvis mer infekterat.

Vi tog inget gemensamt ansvar för obalansen vilket till slut ledde till en onödigt utdragen och slitsam separation.

Hoppas att jag på något balanserat sätt har kunnat ge dig andra sidans perspektiv.

Samma här

Hej igen! Tack så jättemycket för alla svar. Jag kände mig så ensam och som en ovan har skrivit, speciellt när någon säger att tjejer är mer eller lika lätt kåt som killar. Men alla era inlägg får det att kännas okej.
Jag måste klargöra att jag och min pojkvän som många andra kanske också har såna perioder, vi hade väldigt mycket sex för kanske ett år sen, flera gånger per dag många dagar.
Jag hade då inga problem med underlivet.
Det är därför jag undrar över varför jag nu känner mest obehag av tanken. Perioden kom då jag fick mindre lust (som jag är i nu med uppenbarligen) och vi pratade om det, jag tror vändningen för honom var jobbigast egentligen, han ville väl göra det lika ofta som innan då, nu brukar han inte tjata om sex.
Jag suger av honom nån gång ibland istället och det känns verkligen inte lika jobbigt, vissa gånger vill jag inte men då respekterar han det, men vill inte att ni ska tro att jag låter honom gå torr flera månader i rad även om det inte är fel med det heller om man nu inte vill. 
Kort efter att jag tappade lusten kom smärtan, det är som att något tar emot där inne, en gång stötte han emot något som gjorde så fruktansvärt ont, det gjorde ont i hela magen och underlivet och vi var tvungna att avbryta. Det känns som att det nästan alltid är något fel med mig, ont någonstans och ofta kopplat till underlivet.
Jag känner ju också att visst, jag hade kunnat fejka det för hans skull, för att han skulle få ligga lite, men jag vill inte göra så mot honom! I mitt förra förhållande kunde jag ligga och stirra upp i taket och hoppas att han skulle komma snabbare (även fast han höll 2 minuter), för att det skulle va över, men jag vill inte ''utsätta'' min nuvarande kille för det. Han ''förtjänar'' liksom att jag talar sanning för honom om man kan säga så. 
Jag är lite rädd att han ska tröttna samtidigt som jag vet att han förstår. Han fattar att det gör ont och förstår att jag inte vill. Men bak i huvudet gnager ju ändå tanken av att han kanske vill ha något annat om det går ett bra tag till. Jag menar jag känner att jag borde vara glad att jag har någon som kan bli så pass kåt av ens kropp och jag är rädd att han inte blir det senare i livet och att jag kommer önska tillbaka mig i livet till nu när han väl blir det och jag inte ''utnyttjar'' det.
Jag är väldigt svartsjuk och ibland frågar han om jag vill suga eller något eller om han ska gå iväg och dra en själv. Då gör han det ju till porr som många andra. Bara den tanken att han ser en bättre kropp än min får mig att tänka över ''beslutet'' lite extra... Ni kanske tycker mina tankar är jättekonstiga, jag kan säga att det är dom, det är sånt här jag tänker på när jag väl tänker på det.

Jag vet att jag är sen nu men jag insåg ju att jag skapat denna tråd anonym men jag svarade med mitt användarnamn. Det var inte meningen för jag hade helt enkelt glömt det men ingen mer har skrivit här på ett tag?