Vet inte om jag vill ha barn längre

Nu är du ju gravid så då får du ta beslutet utefter det. Är det verkligen värt att göra abort? Vilken vecka är du i?

Själv hade jag aldrig aktivt valt att skaffa barn med en man som redan har barn med två olika mammor. Som du säger, en jäkla massa mammor. Men nu är det denna man som du valde att leva med så då måste du någon stans tagut ställning att det kändes ok för dig.

Att de andra barnen har olika mammor tycker jag inte spelar någon roll. Såklart är det skönt att min man bara har barn med mig (pga praktiska orsaker) men hade jag blivit gravid med honom i din sits hade jag behållit också! Klart man kan bilda familj och nöja sig med bonusbarn men om man har chansen så är det ju fantastiskt att få testa att vara med hela vägen från början.

De andra barnen är ju dessutom mycket äldre och mer självgående även om de så klart kan leva om alldeles tillräckligt i några år till.

Jag är i vecka 6 så har inte kommit så långt än. Är sjukt nervös för att berätta för min pojkvän att jag är gravid. Han kommer bli hur glad som helst och så ska jag sitta där och känna mer åt andra hållet. Även att detta är ju något jag har längtat efter ????

Uttrycket mitt barn andras ungar stämmer verkligen, det är sådan skillnad hur man känner för dem. Jag är inte bonusmamma men har umgåtts intensivt med vänner som har barn på flera semestrar och då är jag så trött på deras barn efter ett tag. Men nu när jag har mitt eget barn så är det en helt annan sak, visst man blir helt slutkörd i mellan åt och önskar att det skulle finnas både paus och mute knapp men sen får man ett leende, en mysstund eller ett skratt och så är allt glömt. Så har du längtat efter ett eget barn så tycker jag att du ska satsa på det.

Grattis till graviditet och svallande känslor!

Du behöver inte oroa dig för att ditt barn ska kännas som ett bonusbarn! Redan under graviditeten när du får känna sparkar osv kommer du börja känna en samhörighet med din lilla bebis.

Att din sambo har barn sedan innan kan vara positivt! Det gör förhoppningsvis att han lättare kan förstå vad du går igenom och många orosmoment kring graviditet och bebis kan han nog hantera med lite större säkerhet och trygghet. Berätta för honom så att ni kan dela det här och så att han kan stötta dig i dina känslor!

Det kanske känns nu som att dina bonusbarn mest är små energitjuvar. Du får försöka tanka energi när ni är barnfria. När du fått ditt eget barn kommer du förstå hur man kan älska någon villkorslöst fast de gör en utmattad och vansinnig, och kommer bättre förstå relationen mellan din sambo och hans barn. Förhoppningsvis kan det även stärka er relation. Du kommer också upptäcka (även om det känns avlägset nu) hur fantastiskt det kan vara med syskonrelationer, hur er lilla kommer se upp till sina syskon, och kanske till och med upptäcka att du längtar efter veckorna/helgerna då ni har alla barnen, för när er bebis väl får spring i benen är det skönt med energiknippen i huset som kan rasta henne, eller honom.

Lycka till!

Även jag fick lite kalla fötter när jag blev gravid trots att vi hade planerat det. Barn ÄR en sjukt stor grej för alla och det är inte konstigt att det känns läskigt. Personen ska ju följa dig resten av livet liksom. Men sen är det så sjukt coolt när magen börjar växa och man inser att der faktiskt är en bebis där inne <3

Jag hade inte gjort abort i din sits.

Mycket känslor!

Det är naturligt att känna som du gör. Det är inte alltid vackert att vara människa. Vi gör vad vi kan men orkar inte alltid med att anpassa oss känslomässigt till exv bonusfamiljssituationen, hur gärna vi än vill. Jag tror att det blir bra i slutändan. Hur gamla är barnen? Mår de bra? Hur är det som personer? En fin syskonrelation är balsam för själen och hjälper nog till att ta dem till sig ska du se. Ni kommer också behöva egentid på olika sätt , dvs pappan behöver ofta göra saker själv med barnen (och finnas där för dig...).

Försök även ha lite kul med barnen bara ni tre ibland, exv gå på café eller så en liten stund.

Min erfarenhet är att om man är alla tillsammans jämt är det svårare att orka. Det gäller inte bara bonusbarn utan generellt mellan de flesta.