Känner mig osäker på dejten.. Hjälp mig tolka

Eldprovet i dejting är alltid när man ska introduceras hod familj och vänner. Det är då man ser synket och ifall personen passar in i ens världsbild och är någon som man kan vara stolt över. Detta bekräftas mycket av hur ens anhöriga tar emot personen och accepterar den. Kvinnor är superkänsliga för omgivningens gillande. Kanske har du visat på som hon inte tidigare sett och inte gillar lika mycket, kanske har du sagt något olämpligt, kanske har hennes familj kommenterat något som hon måste smälta och värdera innan hon vet vad hon känner för dig. Ni känns som ni har gått väldigt snabbt fram och inte lämnat mycket utrymme till att känna efter. Träffas man så intensivt blir det snarare anknytningsbehovet och en form av beroende som styr istället för egentliga känslor. Många gör så och vågar inte känna efter utan kör bara på .Såna relationer kraschar ofta tidigt. Ta ett snack med varann och lämna tid för eftertanke och eget liv Se om ni verkligen vill detta och ha en plan för hur ni ska gå vidare. Men 2 månader är väldigt kort tid. Ta en liten paus, gör något för dig dig själv och se om du saknar henne på riktigt. Var inte klängig. Sånt är bara avtändande. Bättre och vara tydlig och hålla sig till det.

Omöjligt för någon på FL att veta vad som hänt. 

Nästa gång ni ses, ta henne mjukt om hakan när ni är nära så att ni får ögonkontakt och håll den, visa att du är närvarande. Sen säger du "Jag tycker om dig. Men det känns som om något förändrats mellan oss eller att något är fel. Har det hänt något?". Och sedan inväntar du svaret.

Om du dömer dig själv lätt och håller fast vid bilden att du gjort bort dig inför hennes familj utan att ha fått det bekräftat kan det bli att du tror att hon tänker om dig det du tänker om dig och när hon bara beter sig normalt och har logiska vardagliga orsaker till att hon uppfattas som kylig som inte har med dig att göra, kan du sända ut en osäkerhet baserat på din illusion och hon speglar tillbaka det och blir kylig / tar avstånd på riktigt.

Även om detta inte behöver vara fallet så är det viktigt att ta upp detta med henne och få klarhet då att det inte slutar så, för är det ni som ska vara tillsammans då måste du sluta söka dig till FL och söka dig mer till henne, även om frågor som är jobbiga, de ska hon kunna respektera och gillar hon dig accepterar hon att du behöver kolla med henne för att checka läget, det är normalt och det ska man förvänta i en relation.

PS. Det stämmer inte att just kvinnor skulle bry sig vad deras familj tycker om ens dejt det finns de i min familj som hyser agg mot min partner, so ? Gråt över det bäst de vill om de nu mår bra av det ;)

Jag måste tillägga att det finns de som blir blixtkära och ser inga hinder och vill inte leva i illusionen att "det måste ta tid man måste tänka igenom" vissa har sin vilja och känslor på rätt ställe from scratch och då satsar man, har man mött sin livspartner vill man absolut inte sitta och fundera över saken då vill man bygga ihop sina liv till ett.

Och, "kvinnor är superkänsliga" vad baserar du detta på? Dig själv eller? Stämmer inte in på denna kvinna, omgivningen har snarare svårt att förhålla sig till hur självständig jag är i mina val i livet men det är ju inte mitt problem :)

Tillägger att det finns studier som påvisar att relationer som man går in i direkt är mer sannolika att bevaras då man båda har ömsesidigt gjort en överenskommelse att

Vara tillsammans och att det baseras på något djupare än valet om det verkar hållbart, man litar på känslorna och man offrar sig/ tar en risk. Chansar.

Medan en relation där båda ska fundera och ta tid att bestämma sig leder oftast till "välja-fällan" att det kan finnas någon bättre och då man glömmer bort att en relation är inget val, dina känslor är där eller så är de inte det och om du redan måste börja fundera över saken är det sannolikt att du inte har känslorna där eller väljer partner efter logik framför känslor.

För att bredda ditt perspektiv lite.

Men jag känner så här.. jag blev inslängd i en storm kan man säga , middag med hennes familj och barn och jag hade bara träffat hennes mamma innan.. är det så konstigt att man blir lite nervös och kanske pratar snabbare än vad man tänker när det är full rulle med ungar som springer runt o härjar samtidigt som man ska försöka vara avslappnad och vara social med hennes familj?

Snacka om rejäl prövning på en gång?

Hade väl fått kunna träffa hennes föräldrar utan syskon och barn ett par ggr före.. Men det ska ju gå så jävla fort med allt.

Jag menar.. När hon fick träffa mina föräldrar första gången så var det en kopp kaffe och lugn stämning, och trots den lugna tillställningen så var hon supernervös men det släppte tillslut.

Så jag tycker att det är lite orättvist , en sån stor prövning är dömd att misslyckas, många hade säkert inte ens haft staken att gå dit när man inte träffat dom förr, men det gjorde jag.

Dömer dom mig för det så skiter jag i det här och går vidare med mitt liv, men som sagt det kan ju vara jag som oroar mig i onödan.

Säg detta till henne. Förmedla att du kände att du blev inkastad i hela grejen med familjemiddagen och att det blev nervöst och att du oroar dig att du gjorde bort dig, säg hur du ser henne och se vad hon svarar? Som du skrev, om hon dömt dig och nobbar dig så vet du ju hur det ligger till, skönt! Då behöver du inte investera i henne mer för du vill ju ha någon som trivs med dig.

Låter som en vettig tanke. Du har inte gjort något fel. Att vara sig själv är ibland bara inte tillräckligt för att en annan människa ska gilla eller attraheras av det.
Kommunikation är A och O! Så fråga henne och berätta hur du känner om att stämningen förändrats mellan er så att ni reder ut det..

Jag känner precis så, om man håller på och velar för mycket och för länge om man ska vara ihop eller ej så leder det bara till osäkerhet, Den osäkerheten kan förstöra rätt så mycket.

Vi har redan pratat om framtiden och vi båda vet vad vi vill, Men vi skyndar ändå långsamt för att se om det kommer funka mellan oss , Speciellt med barnen för dom ska inte behöva bli förvirrade att jag först är en del av familjen och sen efter ett par månader så försvinner jag om det inte skulle funka.

Hon gjorde ett test på facebook förut där det stod att hon skulle hitta sitt livs kärlek under 2017, och hon sa att det känns som om hon har gjort det nu och att facebook hade rätt haha, Det säger ju en del om vad hon känner för mig.

Jag känner precis lika för henne, Det är inte ofta man känner så fort att den här tjejen vill jag leva mitt liv med, Då har man klickat bra.

Men vi får se om facebook har rätt hahaha :)

Jag tänker att ni har kommunikationsproblem redan! Varför sa du inte direkt ni hade varit där att du blev nervös och att du kände att det blev lite mycket på en gång? Då kunde hon ha svarat "jaha, var det därför, ja då förstår jag" och så hade snacket varit igång och ni hade kunnat resonera om hur ni ska göra framöver. 

Att ni båda gått för er själva och inte sagt nåt alls är ett tecken på att det är så ni båda tydligen gör, det är inte bra om man ska ha en varm och öppen relation. Ta tjuren vid hornen,  berätta vad du har på hjärtat och säg att du vill att ni alltid ska kunna prata öppet. 

Fast du ska väl inte behöva förklara att du var nervös, det måste ju hon fatta själv. Fråga bara om det hänt något då du upplever henne annorlunda.

Tänker så jag med , precis lika som jag förstod att hon var nervös hos mina föräldrar och kanske inte betedde sig som hon brukar.

Jag tänker nog inte fråga något, För jag inser nu när vi skriver här hur löjligt det skulle vara om hon inte hade ens lite förståelse för att man var nervös, Ska hon gå runt o leka tysta leken så får hon göra det men då går jag vidare med mitt för då är vi ju inte rätt för varandra även fast det kändes så innan.

Men åter igen jag kan ju ha helt fel, så det kvittar om jag frågar eller ej för det märker jag så småningom :)
Dissar hon efter så lång tid som vi träffats för en sån skitgrej då är det ändå inget att ha känner jag och då spelar det ingen roll hur mycket känslor hon visat tidigare eller vad hon sagt, tycker man om nån så mycket som man säger så ger man en 2a chans, Skulle jag åka dit o träffa dom på middag en 2a gång så skulle det se helt annorlunda ut.

Jag tycker ju sällan man kan vara FÖR tydlig eller kommunicera FÖR mycket.
Så jag hade absolut då direkt efter (eller nu senare) sagt typ det du säger här:

»Jag var jättenervös när jag träffade hela din släkt. Du märkte väl att jag blev ganska babblig... känns lite pinsamt så här efteråt. Hoppas du ändå förstår och att det inte blir konstigt nu mellan oss för den saken skull ...«

Är hon »normal« och gillar dig svarar hon givetvis att hon förstår och att det inte var någon big deal och att det blir bättre nästa gång.

Kommunicera NI två, inte med Familjeliv! ;)

Jo men du har rätt.. :) Ska ta upp det med henne vid rätt tillfälle