• Anonym (Ledsen)

    Avundsjuk på min gravida syster

    Jag har försökt bli gravid i fem månader och det räknas väl inte som lång tid. Eller?

    Min syster (som jag inte träffar jätteofta) berättade att hon var gravid precis när vi gjort vårt första försök. Nu är hon höggravid och det har inte hänt ett smack för mig.

    Är så avundsjuk på syrran. Vill inte heller berätta att vi försöker. Denna avundsjuka är den värsta jag stött på. Det vänder sig i magen. Känner mig så värdelös som inte blir gravid. Det känns som att det aldrig kommer gå.

    Någon som känner igen sig eller har några råd? Känns hemskt att jag knappt kan glädjas åt min syster.

  • Svar på tråden Avundsjuk på min gravida syster
  • Anonym (Tvärtom)

    Står på andra sidan, den som fått barn och vet flera som kämpat i ett-två år.

    Men fem månader är inte jätte länge även om det känns så. Det är mycket som ska gå i lås för att få till en graviditet. Tror normen är att bli gravid inom tolv månader sen kan man söka hjälp.

  • Anonym (ttt)
    Anonym (Ledsen) skrev 2018-01-11 20:55:27 följande:

    Jag har försökt bli gravid i fem månader och det räknas väl inte som lång tid. Eller?

    Min syster (som jag inte träffar jätteofta) berättade att hon var gravid precis när vi gjort vårt första försök. Nu är hon höggravid och det har inte hänt ett smack för mig.

    Är så avundsjuk på syrran. Vill inte heller berätta att vi försöker. Denna avundsjuka är den värsta jag stött på. Det vänder sig i magen. Känner mig så värdelös som inte blir gravid. Det känns som att det aldrig kommer gå.

    Någon som känner igen sig eller har några råd? Känns hemskt att jag knappt kan glädjas åt min syster.


    5 månader är faktiskt ingenting, så tänk inte så, för det skadar bara för dig själv.  

    Det tog 3 år och en missed abortion innan jag fick mitt första barn så jag har ganska liten förståelse för när folk tänker som du. Man kan absolut känna att det är jobbigt för sin egen skull men inte att man skulle bli avundsjuk på andra som var gravida! Det är två helt olika saker och du får tvinga dig själv att inte blanda ihop dem! Det mår du bättre av, din relation med syrran också. 

    Men berätta inte att ni försöker, det kan bara skapa stress om det drar ut på tiden, att du tänker på att andra vet.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (ttt) skrev 2018-01-11 21:15:44 följande:
    5 månader är faktiskt ingenting, så tänk inte så, för det skadar bara för dig själv.  

    Det tog 3 år och en missed abortion innan jag fick mitt första barn så jag har ganska liten förståelse för när folk tänker som du. Man kan absolut känna att det är jobbigt för sin egen skull men inte att man skulle bli avundsjuk på andra som var gravida! Det är två helt olika saker och du får tvinga dig själv att inte blanda ihop dem! Det mår du bättre av, din relation med syrran också. 

    Men berätta inte att ni försöker, det kan bara skapa stress om det drar ut på tiden, att du tänker på att andra vet.
    Förstår egentligen att fem månader inte är mycket.

    Du har helt rätt i att jag inte ska jämföra och blanda ihop. Har tänkt att det kanske skulle kännas enklare om syrran vet att vi försöker, men tror också att det blir en stress i att fler vet när man "misslyckas".

    Kände du dig inte avundsjuk på kvinnor som gick runt med stora magar och var lyckliga under de åren?
  • Anonym (K)

    Jag tänker som så att din systers barn blir ju faktiskt ditt syskonbarn. Kanske känns mer positivt och roligt om du ser det ur den synvinkeln snarare än en tävling där hon blev gravid före dig? Tänker också att då kan du passa på att träffa och gosa med din systerson/-dotter tills du får en egen liten bebis. =)

  • stor grön drake
    Anonym (Ledsen) skrev 2018-01-11 21:33:42 följande:

    Förstår egentligen att fem månader inte är mycket.

    Du har helt rätt i att jag inte ska jämföra och blanda ihop. Har tänkt att det kanske skulle kännas enklare om syrran vet att vi försöker, men tror också att det blir en stress i att fler vet när man "misslyckas".

    Kände du dig inte avundsjuk på kvinnor som gick runt med stora magar och var lyckliga under de åren?


    Jag är infertil utan läkarhjälp (har ej ägglossning) och när jag var ung var det mycket värre. Alla blev gravida överallt. Senare har det blivit lättare, jag vande mig.

    Framförallt blev det lättare när jag tillät mig att ha en relation till barnet i magen (ett blev mitt gudbarn) och inte bara såg magen. Om du pratar med din syster kanske det visar sig att de försökt väldigt länge, och kan ge dig stöd.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (K) skrev 2018-01-11 21:38:29 följande:

    Jag tänker som så att din systers barn blir ju faktiskt ditt syskonbarn. Kanske känns mer positivt och roligt om du ser det ur den synvinkeln snarare än en tävling där hon blev gravid före dig? Tänker också att då kan du passa på att träffa och gosa med din systerson/-dotter tills du får en egen liten bebis. =)


    Du har helt rätt och jag har verkligen försökt tänka så.
    Jag får ont i magen så fort jag tänker på att hon ska föda snart och kommer på mig själv med att tänka ut hur jag ska kunna undvika henne i framtiden. Får helt enkelt ångest och blandar in mig själv och blir påmind om att det inte tagit sig än. Känner inte igen mig alls för brukar verkligen glädjas åt andra och särskilt nära som syskon.
  • Anonym (Nej då)

    Ta det lugnt. 5 mån är inte lång tid. Men förstår stressen när du ser hennes mage växa.

  • Anonym (Ledsen)
    stor grön drake skrev 2018-01-11 21:54:40 följande:
    Jag är infertil utan läkarhjälp (har ej ägglossning) och när jag var ung var det mycket värre. Alla blev gravida överallt. Senare har det blivit lättare, jag vande mig.

    Framförallt blev det lättare när jag tillät mig att ha en relation till barnet i magen (ett blev mitt gudbarn) och inte bara såg magen. Om du pratar med din syster kanske det visar sig att de försökt väldigt länge, och kan ge dig stöd.
    Min syster tog det sig för på första försöket (jag frågade). Det känns så orättvist att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men förstår hur du menar med att skapa sig en relation.

    Men, du blev alltså gravid till slut?
  • Anonym (M)
    Anonym (Ledsen) skrev 2018-01-11 22:11:16 följande:

    Min syster tog det sig för på första försöket (jag frågade). Det känns så orättvist att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men förstår hur du menar med att skapa sig en relation.

    Men, du blev alltså gravid till slut?


    Livet är tyvärr orättvist.. jag ligger sängbunden pga en sjukdom 80% av dagen.. jag kommer aldrig kunna ha ett barn.

    Man ska inte jämföra sig så mkt.. försök separera.. var glad för hennes skull.. sedan får du ju såklart va lite ledsen om du vill för din skull, men känns synd att du ska behöva vara ledsen redan, vilken utopi att bli gravid på första försöket.. vad har människor för höga förväntningar på sin kropp och livet egentligen. Om du efter flera år inte kan få barn kanske du kan börja bli orolig men redan? Jag tro du är helt normal.. ibland får man vänta på sin tur, inte jag dock som aldrig kommer att ha ett barn..
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Nej då) skrev 2018-01-11 22:09:51 följande:

    Ta det lugnt. 5 mån är inte lång tid. Men förstår stressen när du ser hennes mage växa.


    Precis.

    Problemet är nog mest att jag får tankar som att det aldrig kommer att gå. Även om fem månader inte är mycket så är min största oro att det ALDRIG kommer bli barn, så egentligen handlar det inte om att jag tycker att fem månader är så lång tid.
Svar på tråden Avundsjuk på min gravida syster