Separat ekonomi

Folk gör ju olika även inom begreppet "separerade ekonomier".

En del gör så att de betalar alla gemensamma räkningar 50% oberoende av vad respektive part tjänar. Andra gör så att de betalar gemensamma utgifter %-mässigt beroende på intäkter. Om ni vill ha nån %uppgörelse kamske det är rimligt att beräkna procent efter årslön och inte månadslön eftersom hans inkomst varierar så. (Så att ni varje år går på föregående års intäkter)

Vems är bilen? Om ni vill ha helt separerade ekonomier kan ni ju göra så att den som öger bilen står för alla bilkostnader men den andre betalar en milkostnad om hen lånar bilen. Annars står ni för alla reparationskostnader 50% var och betalar bensin vid anvöndning. Beror ju på hur jämnt fördelat ni använder bilen. Man kan ju också göra en kombination av detta. Om ni har ett särskillt bilkonto där ni sätter in en viss summa per mil som använder bilen. SEDan tar ni från detta konto när ni betalar reparationer, skatt mm.

Vid resor borde ni väl stå för era egna omkostnader om ni har separerade ekonomier.

Bilen är bådas och vi betalar lika mycket för bilen dvs reparationer skatt försäkring. Men han använder bilen till jobbet, jag cyklar. Då borde väl han betala bensin o trängselskatt om vi har separat ekonomi....?

Jag åker ju till DK endast för han har familj där. Om vi har separat ekonomi, borde han då stå för bensin och färjkostnader...? Eller borde vi dela lika?

Det är så jobbigt att han inte vill ha gemensam ekonomi. Man måste räkna på allt.

Ja. Han borde ju också betala mer för reparationer, service mm om han använder bilen mer. Men självklart minimum bensin och trängselskatt för egna resor. Ni skulle ju kunna titta på vad bilpooler tar per mil, sätta in det på ett konto när ni använder bilen och om de pebgarna sen ej räcker fulkt ut betala reparationer och service 50/50 för det överskridande. Så blir det nog så rättvist som det går.

Jag visste inte att två personer kunde stå som ögare på en bil.

Det beror ju på hur långt ni ska dra det. Antar att ni kompromissar i annat? Om du får välja semrsterresemål ett år behöver du väl inte stå för hela summan, utan ni ser väl resan som att den ger nåt för er båda och för er relation. Om han skulle vilja flytta till danmark men bor kvar för din skull, ska du stå för alla resor dit då eftersom det är en kostnad som uppkommer för att du vill bo i Sverige?

Men visst kan ni dela upp så han betalar allt som gäller hans släkt och vänner och du allt som gäller dina. Men hur ni än gör finns det en masaa gråzoner.

Vi träffades i Sverige för han arbetade här. Men hade han fått välja så hade han velat flytta tillbaka trots arbetsförhållandena är bättre här för honom.

Klart vi måste hälsa på hans familj men ska jag betala lika mycket som honom för detta? Kanske bara betrakta det som att vi får dela lika till alla släktbesök eftersom de måste göras trots det är längre bort.....svårt.

Om han nu även får svårt att få jobb i Sverige så kanske han måste jobba utomlands och komma hem på helger eller varannan helg. Då tjänar han ju storkovan själv vid separat ekonomi medan jag tar hand om vårt barn mycket mera. Jag får mindre frihet och mer jobb med barnet och han får mer pengar. Hur ska man tänka här?

Så ni har barn. Han får väl kompensera dig ekonomiskt för det extra arbete som du då får ta kring barnet.

Hur gjorde ni under föräldraledigheten? Delade ni den på hälften eller kompenserade den som tog kortast den andre för inkomstförlusten?

Jag tycker att det är rimligast att ni betalar för era egna resekostnader. Du måste väl inte följa med utan gör det att du vill eftersom ni är ett par. I vilket fall blir det konstigt om man ska hävda att manninte ska betala för saker man själv gör för att man inte vill tillräckligt gärna. Då är det kanske enklare att stanna hemma.

Det låter klokt med ekonomisk kompensation om han skulle jobba utomlands.

Jag var föräldraledig i 18 mån och vi hade ekonomin gemensamt. Inkomstbortfall kompenserades för pension till mig. Efter flickan började på dagis jobbade jag 75%. Nu är vi båda lediga varannan fredag. Han jobbar 85% och jag 83%. Han är konsult så han har inget fast jobb. Han tjänar bra när han jobbar Sedan vet jag inte om hur många timmar han jobbar, om det blir exakt 85% eftersom han kan jobba långa dagar..

När det gäller bilen så använder han den måndag till torsdag. På helgerna har vi den tillsammans kan man säga, man kan ju använda den själv också.

När det gäller att betala in för milersättning på separat konto, tycker du att vi bara ska göra det när vi bara använder bilen själva då i egna ärenden/jobb? Sedan dela resten på hälften...?

Blir det så då att den som använder blien mest får betala slitaget?

Tack för att du är mitt bollplank i detta!

Ja i så fall blir det ju så att den som kör mest betalar mest av slitaget. Om man bara sätter in pengar när man använder den själv eller alltid beror väl på hur man vill ha det. Om man sätter in alltid blir det ju ett bra buffertkonto för bilen. Man borde ju kunna ha en körjournal som man har på många arbetsplatser pch skriva upp varje gång man kör och sen sätta in pengar månadsvis för att förenkla.

Det måste ju bli en del att fundera på om man vill ha ekonomin helt separat, särskillt när man har barn tillsammans. Jag tycker att det låter lite jobbigt, men om msn ska ha det så känns det ju rimligt att prata igenom alla delar.

Nu verkar ju ni tjäna ganska lika, annars tycker jag att det viktigaste är om man har separerade ekonomier att man anpassar levnadsstandarden efter den som har det sämst ställt. Och att båda tar smma ansvar för hem pch barn så att båda har samma förutsättningar att tjäna pengar. Annars bör man kompenseras för det extra ansvar man tar. Tycker jag.

Tack så mycket för dina kloka råd :) Jag har tagit dem till mig och du har hjälpt mig att få mer klarhet i detta.

Vi betalar lika mycket till gemensamma kontot varje månad, oavsett vad vi tjänar.

Den som använder bilen betalar väl bensinen??

Har separat ekonomi, delar månadsavgift och mat.
Jag betalar bilen då det är min och jag använder den 95% av tiden.